Pollenprognoserna i fara

Brist på pengar gör att Norrland riskerar att stå utan pollenprognoser i år. Astma- och Allergiförbundet kräver att staten tar ett större ansvar men regeringen vill nå en överenskommelse med landstingen.

Pollenprognoserna har levt farligt i många år. De knappt 20 mätstationerna runt om i landet finansieras med pengar från staten, vissa landsting och några kommuner, men verksamheten balanserar på en slak ekonomisk lina. Inför årets pollensäsong står mätstationen i Umeå utan finansiering, vilket i förlängningen riskerar verksamheten i hela Norrland.
Landstinget i Norrbotten har visserligen beställt prognoser för i år men i Västerbotten har landstinget på tjänstemannanivå beslutat att inte fortsätta finansiera verksamheten.
– Blir det kort om pengar får vi lägga ner någon station. För tillfället är det tre stationer som vi inte har något kontrakt för, säger Jan-Erik Wallin som ansvarar för pollenlaboratoriet i Umeå.
Han räknar med att även stationerna i Sundsvall och Östersund är i farozonen om Umeå läggs ner. Dessa har hittills sponsrats av palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuséet som tillsammans med laboratorierna i Umeå och Göteborg analyserar pollenmätningarna i Sverige.
– Om det blir fler landsting som drar sig ur finansieringen så måste de se över helheten och avgöra om det är någon station i södra Sverige som ska läggas ner eller om det blir här i Norrland, säger Jan-Erik Wallin.

I långbänk

Frågan om den ekonomiska situationen för pollenprognoserna har diskuterats under lång tid. Någon långsiktig överenskommelse om hur verksamheten ska finansieras har inte funnits och även tidigare har det hänt att mätstationer tvingats lägga ner. När barn- och äldreminister Maria Larsson 2010 tillsatte en utredning för att hitta en långsiktigt hållbar ordning för verksamheten var det därför många som gladdes. Men trots att själva utredningsarbetet är avslutat har ännu inget förslag presenterats från socialdepartementet.
– Genom att Maria Larsson tillsatte utredningen tolkade vi det som om att staten var beredd att ta ansvar för den här verksamheten. Nu ser vi att det finns en risk att frågan dras i långbänk, säger Ulf Brändström, kanslichef på Astma- och allergiförbundet och tidigare knuten som expert till utredningen.
Astma- och allergiförbundet befarar att fler landsting och kommuner följer exemplet från Västerbotten och drar in sina bidrag till pollenprognoserna. Något som kan riskera verksamheten i hela landet. I ett öppet brev kräver förbundet att Maria Larsson presenterar en lösning på problemet i god tid innan pollensäsongen 2012 drar igång.

Vaga besked

Beskedet från barn- och äldreministern är dock inte särskilt konkret. Maria Larsson hänvisar till att det inom regeringskansliet pågår ett arbete med ta fram förslag som bland annat syftar till att trygga ett rikstäckande system för att utarbeta pollenprognoser.
Samtidigt riktar hon kritik mot de landsting som inte vill bidra till verksamheten.
– Arbetet med pollenprognoserna har präglats av ryckighet och osäkra ekonomiska förutsättningar och därmed osäkerhet om hur många stationer som kan vara igång. Trots att landstingen har direkt nytta av verksamheten är det få landsting som är med och finansierar mätningarna, säger Maria Larsson.
Något direkt svar på frågan om staten kommer att garantera finansieringen av verksamheten lämnar hon inte heller.
– Staten ger sedan många år tillbaka ett bidrag till Palynologiska laboratoriet, Naturhistoriska riksmuseet, för verksamheten med att utarbeta pollenprognoser. Hur finansieringen av den framtida verksamheten kommer att se ut är en fråga som övervägs.
När kommer ett initiativ från regeringen i frågan?
– Min förhoppning är att regeringen ska kunna medverka till att en uppgörelse nås om framtida organisation och finansiering om pollenprognoser, säger Maria Larsson.

Fyra miljoner

Det verkar alltså pågå någon slags förhandlingsspel mellan regeringen och landstingen om vem som ska bära det ekonomiska ansvaret för prognosverksamheten. Men vilka summor är det egentligen som står på spel?
– Att driva en mätstation kostar någonstans mellan hundra- och hundrafemtiotusen kronor per säsong beroende på hur verksamheten bedrivs. Vi anser att vi totalt kan behöva 20-25 mätstationer, säger Kerstin Alm Kübler, intendent vid Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet.
Sammantaget ger det pollenprognoserna en prislapp på ungefär fyra miljoner kronor. Pengar som inte bara skulle innebära att verksamheten tryggas utan bidra till att öka tillgängligheten till prognoserna, menar Kerstin Alm Kübler.
– Det vore till exempel väldigt bra om vi kunde erbjuda pollenprognoser till media utan att ta betalt. Det borde vara en rättighet för pollenallergiker att kunna ta del av prognosen.

Förlorad kunskap

Kerstin Alm Kübler varnar också för att nedläggningar av mätstationer får konsekvenser i form av förlorad kunskap. I Umeå finns till exempel en kontinuerlig mätserie sedan 1979 med information som till exempel kan användas av forskare.
– Vi riskerar också att gå miste om kompetens. Det är inte var mans kunskap att analysera ett pollenprov. Även om man om några år startar upp verksamheten igen så är det inte säkert att man kan få tag i rätt kompetens, säger Kerstin Alm Kübler.
I Umeå har Jan-Erik Wallin vänt sig till landstingsstyrelsen i ett försök att rädda verksamheten inför årets pollensäsong. Ett besked väntas tidigast i slutet av januari. Även han ser problem med att 32 års kontinuerligt pollenmätande på samma ställe riskerar att brytas.
– Rent vetenskapligt missar man ju kontinuiteten, men i första hand är det allergikerna som drabbas, säger Jan-Erik Wallin.

FAKTA/Pollenprognoser

Idag finns 17 mätstationer för pollen, från Malmö i söder till Älvsbyn i norr. Dessutom finns en referensstation i Abisko.
Stationerna samlar in pollen från luften med hjälp av en klibbig tejp på en långsamt roterande trumma. Pollenproverna samlas in varje morgon och analyseras i ett mikroskop där man ser vilka arter som finns och i vilken mängd de förekommer. Utifrån denna kartläggning görs sedan prognoserna av pollenbiologer.
Ungefär 20 procent av befolkningen har besvär av pollen. Med hjälp av pollenprognoserna kan de planera sin tillvaro och reglera sin medicinering i förebyggande syfte. Prognoserna används också av vården för att avgöra när olika allergibehandlingar ska sättas in.

Här finns stationer idag

Abisko – referensstation
Borlänge
Bräkne-Hoby
Bäckefors
Eskilstuna
Forshaga
Göteborg
Hässleholm
Jönköping
Malmö
Norrköping
Nässjö
Stockholm
Sundsvall
Umeå
Västervik
Älvsbyn
Östersund

Text Albert Martinsson

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php