Pollen får Tove att stanna inne

Pollensäsongen är en tuff tid för 15-åriga Tove. När pollenhalterna är höga håller hon sig inomhus så mycket som möjligt. Bäst mår hon i sitt rum i källaren.

Tove Elmqvist är en glad och vaken tjej. Det pigga ansiktet ramas in av svart hår och en tvärklippt lugg. Hon visar oss runt i sitt rum som hon storstädat dagen till ära. På sängen – som är en soffa på dagen – trängs stora kuddar tillsammans med några mjukisdjur i starka färger. På väggen nära taket finns en utsugsfläkt som föräldrarna installerat för att luften ska hållas fräsch i rummet.
Tove Elmqvist är allergisk mot pollen från hassel, björk och gräs. Under pollensäsongen känner hon sig förkyld mest hela tiden med symtom som snuva och rinnande ögon. Men jobbigast är nog huvudvärken och tröttheten.
– När jag har som mest ont i huvudet kan jag inte koncentrera mig på skolarbetet, säger hon.

Missar prov

Senaste tiden har Tove varit hemma mycket från skolan på grund av sina allergiska besvär.
– Det gör mig stressad. Jag går ju sista terminen på högstadiet och vi har massor med viktiga prov hela tiden, säger hon.
Tove Elmqvist är inte bara pollenallergisk. Hon är även allergisk mot kvalster och damm och överkänslig mot komjölksprotein.
– Ibland känns det orättvist att jag ska ha flera allergier, det hade ju liksom räckt med en. Men jag fixar det och jag vet att det kunde ha varit värre. Jag har två allergiska bröder som har det mycket jobbigare, säger hon.
Tove Elmqvist bor med sin familj i ett 60-talshus i Rinkabyholm, strax söder om Kalmar. Familjen flyttade in i huset för två år sedan och har därefter ägnat mycket tid åt att få det så allergianpassat som möjligt. Även utomhus har man sanerat, bland annat har flera björkar tagits ned.
– Nu har vi bara en björk kvar, men den ska ned den också. Vi väntar bara på hjälp eftersom den är så stor, berättar mamma Rebecca Elmqvist, som hoppas att man i och med trädfällningen ska slippa få in så mycket björkpollen i huset.

Röda ögon

Tove Elmqvist använder inga receptbelagda mediciner för sina allergiska besvär. Familjen har istället blivit rekommenderade receptfria preparat. Problemet är att hitta produkter som inte innehåller mjölkprotein.
– Det fanns en tablett förut som funkade bra, men den går inte att köpa längre. Så nu använder jag bara ögondroppar och nässpray. Fast jag tycker inte att de hjälper särskilt mycket, säger Tove.
Skolsköterskan är informerad om att Tove är allergisk, men annars pratar inte Tove så mycket om sina besvär. Klasskamraterna vet om att hon inte tål mjölk och måste ha specialkost, men pollenallergin håller hon för sig själv.
– Varför vet jag inte. Det har bara blivit så att jag inte sagt något. Det känns som att det inte är någon stor sak, förklarar Tove.
Men hon berättar samtidigt att det är jobbigt när allergin får ögonen att tåras och kompisarna tror att hon är ledsen. Inte blir det bättre om hon går till toaletten och tar ögondroppar.
– Ögonen blir jätteröda av dropparna, och då ser det verkligen ut som om jag har gråtit. Allt det där är pinsamt. Det är också svårt för mig att ta dropparna själv eftersom de svider. Mamma brukar hjälpa mig hemma, men på skolan vill jag inte be någon om hjälp, berättar Tove.

Viktigt val

Till hösten börjar Tove på gymnasiet. Val av program har diskuterats fram och tillbaka i familjen.
– Jag tänker läsa till frisör, även om mamma är orolig att det ska bli jobbigt för mig på grund av mina allergier, säger Tove.
Mamma Rebecca tänker på en framtida arbetsmiljö med mycket partiklar i luften, alltifrån damm till hårsprayer.
– Men det är Tove som bestämmer. Det är viktigt att det program hon ska gå på känns rätt för henne, säger Rebecca Elmqvist.

Text Barbo Falk

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php