Pollenallergi hos barn vanligare

Det vanligaste är att pollenallergi debuterar i skolåldern. Men ett fåtal yngre barn kan utveckla en pollenallergi tidigare än så. När det uppstår tidigt i livet har barnen ofta andra samtidiga allergier, som eksem och matallergi. De är helt enkelt allergibenägna barn.

Att pollenallergi främst drabbar barn i skolåldern, från åtta års ålder, är välkänt sedan tidigare. Men hur är det, börjar det bli vanligare att pollenallergidebuten kryper längre ner i åldrarna?
– Nej, inte riktigt. Den allra vanligaste debutåldern är fortfarande i skolåldern. Men, det har däremot blivit vanligare med pollenallergi och då kan man tänka sig att de barn som debuterade tidigt förut var färre än de är i dag. Nu är det fler barn totalt som får själva sjukdomen, säger Emma Goksör, barnallergolog vid Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.
Därmed inte sagt att barn under skolåldern inte kan få pollenallergi. I en av Emma Goksörs studier uppgav 22 procent att de hade allergisk rinit vid tolv års ålder. Och i den gruppen fanns en mindre andel som hade besvär redan vid fyra års ålder.
– De barn som debuterar tidigt, vid fyra års ålder, har ofta tidiga allergiska manifestationer av andra slag, som eksem och matallergi, främst mot ägg och mjölk. De har tidigt visat att de kan bilda allergiantikroppar, de är allergiska individer. De har också större risk att fortsätta ha besvären när de blir äldre, i min studie hade de kvar sin pollenallergi när de kom upp i tolvårsåldern.

Allergierna följer ett mönster

När vi föds har vi inget förvärvat immunförsvar, vi har ännu inte börjat tillverka specifika antikroppar mot det vi stöter på i vår omgivning. För att göra det måste vi träffa på saker som virus och bakterier, och så fungerar det även med det vi blir sensibiliserade mot och gör IgE-antikroppar mot, förklarar Emma Goksör.
Och den här ordningen, i vilken tur vi bildar allergiantikroppar och blir sensibiliserade mot olika ämnen, följer ett visst mönster hos de barn som utvecklar allergi: först kommer de vanligaste matallergierna under de första levnadsåren, och sedan i förskoleåldern/skolåldern, de luftburna allergenen som pollen och pälsdjur.

Varför är det så, att det luftburna kommer senare?
– Vi vet inte varför det är så, men vi vet att det är så. På något sätt triggar luftburna allergen immunförsvaret lite senare. Men för att sammanfatta: man kan utveckla pollenallergi även som litet barn men det är väldigt ovanligt under spädbarnsåret. Under förskoleåren förekommer det lite mer för att sen bli ännu vanligare i skolåldern.

Mer pollen i omlopp

Att pollenallergi blivit vanligare kan delvis förklaras med att det är mer pollen i omlopp, vilket i sin tur tros bero på varmare temperaturer på grund av klimatförändringar. Trenden de senaste decennierna har varit att pollenallergi stadigt ökar bland befolkningen även om det verkar ha mattats av något nu.
– Bland unga vuxna så har mer än var fjärde person en allergisk rinit, hos barn i tolvårsåldern är det ungefär var femte, medan det hos fyraåringarna handlar om mellan fem till tio procent (ett av 10–20 barn). Pollenallergi är den vanligaste orsaken till allergisk rinit, men besvär av kvalster och pälsdjur förekommer också.

Svårare ställa diagnos

För att diagnostisera små barn med pollenallergi görs på samma sätt som hos vuxna: anamnes och testning för att se om man är sensibiliserad (bildat allergiantikroppar). Det kan antingen göras via pricktest eller blodprov. Men bara för att man är sensibiliserad betyder det inte att man är allergisk, det krävs också att man har symtom.
Det kan vara svårare att tyda diffusa symtom hos mindre barn och ibland visar proverna på en lägre grad av sensibilisering än hos vuxna, alternativt ingen sensibilisering alls, trots att barnet har alla de klassiska symtomen som trötthet och besvär från ögon och luftvägar.
– Ibland kan man fånga besvären lite innan det blir en tydlig sensibilisering. Då kan det vara värt att ta om provet en tid senare, för att se om allergiantikroppar har bildats. Så även en låggradig sensibilisering kan betyda någonting och är inte något man kan bortse ifrån. Då kan man pröva medicinering med antihistamin, de är ofarliga och väl testade hos barn.

Läkemedel för barn

Antihistamin finns som tabletter och flytande medicin, men också som nässpray och ögondroppar. Därutöver finns kortisonspray till näsan och ögondroppar som innehåller natriumkromoglikat. Ofta behövs en kombination av dessa och de är godkända från lite olika åldrar, allt från ett till tre år.
Kortisontabletter är dock ingen behandling som rekommenderas till barn med allergisk rinit, enligt Emma Goksör, eftersom det påverkar tillväxten och hela kroppen hos barnet.
– Kortisontabletter är en akutbehandling för vuxna med svåra besvär. Om ett barn behövt få det, bör man absolut överväga allergivaccination.

Från fem år

För att komma ifråga för allergivaccination krävs för det första att man har påvisbara allergiantikroppar, hela behandlingen bygger på den delen av immunförsvaret. Sedan ska barnet ha så allvarliga besvär att det påverkar dess liv negativt: dålig sömn, svårigheter att klara dagliga aktiviteter och skola, svårt att vara utomhus, trötthet på dagen och problem med koncentrationen.
Man ska också ha testat lokalmedicinering och inte blivit hjälpt av denna. Dessutom bör barnet ha fyllt fem år, framför allt för att det inte finns evidens för att det skulle ha effekt tidigare.
– Det mesta talar för att det inte är farligt att ge till yngre barn men det finns begränsad data på vilken effekt man kan förvänta sig. Där måste en individuell bedömning till. Viss data tyder på att tidig allergivaccination faktiskt kan leda till att man i mindre utsträckning bli allergisk för nya saker och utvecklar astma i mindre utsträckning. Vi är ofta väldigt positiva till att börja en allergivaccination om man har en svår pollenallergi.

Vaccin i tablettform

Numera finns dessutom vaccination som tabletter istället för sprutor. Gräspollentabletter är godkända från fem års ålder, kvalstertabletter från tolv år. Förra året godkändes tablettvaccination för björkpollen från 18 år men de väntas bli godkända för barn från fem år tidigast 2023.
– När vi har björktabletten så kommer de flesta med pollenallergi ha tillgång till en allergivaccination som är betydligt mindre komplicerad att genomföra. Vi uppskattar att endast tio procent av de som uppfyller kriterierna för en allergivaccination får tillgång till den i dag, säger Emma Goksör.
En okomplicerad pollenallergi med lindriga symtom under pollensäsong kan primärvården ta hand om och oftast behövs ingen utredning alls. Måttliga och svåra besvär ska alltid utredas, liksom om barnet samtidigt har astma. Yngre barn bör då utredas på barn- eller allergimottagning.

Text Louise Cederlöf Foto Colourbox

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php