Mjölk och ägg i vin?

Trodde du också att vin bara görs med jästa frukter och bär? Att sulfit, histamin och färgämnen i alkoholdrycker kan orsaka problem för den som är överkänslig känner många till, men att det kan finnas spår av ägg och mjölk i vin är inte lika välkänt. Hur hamnar dessa allergen i vinet – och hur vet du som allergisk konsument vilka vin du inte ska dricka?

De flesta tänker nog i första hand på vin som jäst druvmust, vilket borde vara säkert ur allergisynpunkt för den som inte tål till exempel mjölk eller ägg. Men faktum är att animaliska produkter länge använts som en del av tillverkningsprocessen vid framställning av viner.

Vin omfattas av samma regler för märkning som övriga livsmedel, och sådana allergener som förekommer på EU:s så kallade allergenlista ska därför framgå för konsumenten. Det innebär att det ska framgå på flaskan att det kan finnas spår av ägg- eller mjölkprodukter i vinet. Som allergisk konsument är det dock inte säkert att man läser innehållsförteckningen på alkohol, eftersom många förutsätter att vin är ett naturligt veganskt livsmedel.

Varför används mjölk och ägg vid framställning av vin?

För de flesta av oss låter det märkligt med mjölk eller ägg i vin, men att använda animaliska produkter vid vintillverkning är inget nytt. Fram till 1997 förekom det till och med i vissa delar av Frankrike att vin klarnades genom att det filtrerades genom torkat blod från nötkreatur, vilket dock förbjöds i samband med det uppmärksammade utbrottet av galna ko-sjukan.

Animaliska produkter som gelatin, mjölkprotein och äggvita används däremot fortfarande vid vinklarning. Proteinet drar till sig partiklar och sjunker därefter till botten av vinfatet. Dessa partiklar avlägsnas sedan, men trots detta kan det finnas spår av allergen kvar i flaskan när den når konsumenten.

Varför behöver vinet klarnas?

Slöjor kan bildas av proteiner från jäsningen, och man tillsätter därför olika klarningsmedel som drar ner proteinerna till botten av vinkaret för att hindra att vinet blir grumligt. Det är i denna process som de animaliska produkterna används. Det förekommer också andra klarningsmedel från växt- eller djurriket. Även bentonit, som är ett slags lera, används i sammanhanget.

Exempel på klarningsmedel som används, och vilken funktion de fyller:

  • Äggvita används för att minska tanninhalten, strävheten, i röda viner.
  • Gelatin som kommer från djurhudar, ben eller växtriket används i både röda och vita viner för att exempelvis ta bort tannin.
  • Husbloss, som utvinns ur fiskars simblåsor används i vita viner.
  • Mjölk eller kasein används i vita viner för att korrigera färgen.

Vilka regler gäller för märkningen?

Enligt Livsmedelsverket ska det framgå om vinet innehåller ägg, äggprotein, äggprodukt, ägglyzosym eller äggalbumin, och det ska även skrivas ut om vinet innehåller mjölk, mjölkprodukter, mjölkkasein eller mjölkprotein. Just när det gäller märkning med allergener från mjölk och ägg gäller reglerna på viner framställda av druvor som skördats 2012 eller senare, och som märkts efter den 30 juni 2012.

Grundprincipen är också att märkningen ska vara på svenska. Det får bara stå på något annat språk om stavningen skiljer sig obetydligt från den svenska. Husbloss och gelatin omfattas inte av märkningsreglerna.

Vilka viner är säkra för allergiker?

Även om ytterst lite, eller ingenting finns kvar av klarningsmedlet i det färdiga vinet kan detta innebära en risk för allergiker, och eftersom det kan finnas flera orsaker till att reagera på vin går det inte att säga att någon sort är säkrare än en annan. Veganska vin ska inte ha klarnats med animaliska produkter, så om du är allergisk mot mjölk och ägg kan dessa viner anses vara säkrare, men som alltid är det bästa att läsa på innehållsförteckningen även på dessa flaskor då tillverkningsprocesser kan förändras över tid.

Text Susannah Elers Foto Colourbox

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php