Analys på molekylnivå hittar nya allergier

Varför kan en person som är allergisk mot kycklingkött även reagera på en exotisk krokodilgryta? Och vad är det för mekanismer som gör att en hundallergisk kvinna kan få allergiska reaktioner i samband med sex?

Dessa och många andra frågor kring ovanliga och oväntade allergiska reaktioner kan besvaras med hjälp av molekylär allergologi, så kallad komponentanalys.
Det framgår av en artikel i tidskriften International Archives of Allergy and Immunology. Bakom artikeln står tre svenska allergiforskare och barnallergologer; Magnus Borres, Jon Konradsen och Caroline Nilsson.
Magnus Borres är även medicinsk chef på Thermo Fisher Scientifics svenska anläggning i Uppsala där man specialiserat sig på molekylär diagnostik inom områdena allergi, astma och autoimmuna sjukdomar.
– Med hjälp av molekylär allergologi kan vi se nya samband och på så sätt komma fram till en mera säker diagnos, konstaterar han.

Annorlunda princip

Molekylär allergologi är ett verktyg för diagnos som introducerades för 20 år sedan. Metoden har successivt införts i det kliniska arbetet, framför allt när det gäller diagnostik av födoämnesallergier.
Vid traditionell allergidiagnostik används extraktbaserade tester, det vill säga pricktest på huden eller ett blodprov där man analyserar IgE-antikroppar mot ”hela” det allergena ämnet, till exempel ägg eller jordnötter.
IgE, Immunglobulin E, är namnet på en grupp av antikroppar som tillhör immunförsvaret. När dessa antikroppar aktiveras startar en process som frisätter ämnen som i sin tur orsakar en inflammation. Ju fler IgE-antikroppar, desto större sannolikhet att personen utvecklat en allergi mot livsmedlet.
– Molekylär allergologi bygger på en delvis annorlunda princip. Här mäter man i stället antalet IgE-antikroppar mot enskilda proteiner i det aktuella ämnet. På så sätt kan man ta reda på exakt vilket protein som patienten reagerar mot, förklarar Magnus Borres.

Analys på molekylnivå

Som namnet på metoden antyder görs analysen på molekylnivå. Med hjälp av denna teknik går det att bedöma hur allvarlig en allergi är.
– Själva mätningen av IgE-antikroppen i blodet är svår tekniskt. Ännu svårare är det att framställa de proteiner som antikroppen reagerar mot. Utvecklingen har därför tagit lång tid, men i dag har vi ett antal viktiga komponenttester som kan användas ute i sjukvården, säger Magnus Borres.
Det är också möjligt att se om den allergiska reaktionen beror på en äkta allergi eller en allergi som orsakas av en reaktion mot proteiner med liknande struktur, det vill säga en korsallergi, där reaktionerna oftast är lindrigare.
– Den här kunskapen underlättar när man ska utvärdera risken för en allvarlig allergisk reaktion. Traditionella extraktbaserade tester säger däremot lite om detta, utan enbart om patienten bildat IgE-antikroppar mot ämnet eller inte, säger Magnus Borres.
Han vill dock betona att båda metoderna har sin plats i det kliniska arbetet och att de kan kombineras för en ännu säkrare diagnos och prognos.

Kliniska observationer

Molekylär allergologi kan även användas för att diagnostisera ovanliga och oväntade allergiska reaktioner. Inom detta forskningsområde ligger Sverige i framkant, enligt Magnus Borres,
Han tror att detta är anledningen till att de tre forskarna fick förfrågan att i den nu aktuella artikeln sammanfatta kunskapsläget vad gäller ”nya” allergier. Artikeln publicerades nyligen under rubriken Unusual and Unexpected Allergic Reactions Can Be Unraveled by Molecular Allergy Diagnostics.
I artikeln fokuseras på kliniska observationer som sjukvårdspersonal gjort och som kan förklaras med hjälp av molekylär allergologi. Författarna ger exempel på allergiska reaktioner mot bland annat hälsodrycker, rött kött, insekter som livsmedel, cannabis och sperma.
– Även om det finns mycket kvar att kartlägga, så har vi i dag en bättre förståelse för varför patienter kan reagera på ett allvarligt eller oväntat sätt, förklarar Magnus Borres.

Han ger några exempel:

Patienter som är allergiska mot björkpollen kan utveckla allvarliga allergiska reaktioner vid den första exponeringen för sojadrycker, som till exempel sojamjölk. Det beror på en korsreaktion mellan proteinet Bet v 1 (som är huvudallergenet i björkpollen) och ett identiskt allergent protein i sojabönan som kallas Gly m 4.
Personer som är allergiska mot cashewnötter kan reagera om de äter kärnor från en citrusfrukt – eftersom dessa livsmedel är botaniskt nära besläktade. Man har identifierar tre allergena proteiner från citruskärnor som överensstämmer med allergena proteiner i cashewnöten.
Fästingbett har visat sig kunna utlösa allergi mot rött kött. Här handlar det dock inte om ett protein, utan om sockermolekylen Alfa-gal som finns i fästingens magtarmkanal. Bettet kan trigga i gång produktionen av IgE-antikroppar mot Alfa-gal hos den som blivit biten.

Sperma och hundallergi

En annan ”ny” allergi är reaktioner hos kvinnor mot mänsklig sperma, något som har rapporterats i över 100 fall i litteraturen. Ett av de proteiner som utlöser allergin tillverkas i prostatakörteln, så kallat prostataspecifikt antigen (PSA).
Flera patienter har även påträffats med hundrelaterad allergi mot sädesvätska. Mörkertalet är troligtvis stort för denna typ av allergi, säger Magnus Borres.
– Det handlar om kvinnor som sedan tidigare var hundallergiska. I samband med oskyddat samlag fick de olika allergiska reaktioner. Utredningarna visade att reaktionerna berodde på en korsreaktivitet mellan humant PSA och hundproteinet Can f 5 som utsöndras hos hanhundar.
Han betonar att det därför är viktigt att sjukvården ställer frågor om hundallergi bland kvinnor som lider av överkänslighet mot sädesvätska.

Fascinerande släktskap

Tills sist – hur var det nu med det uppmärksammade svenska ”krokodilfallet”?
– Det handlade om en 13-årig pojke med allergi mot kycklingkött, vilket är ovanligt. Efter att ha ätit krokodilkött drabbades han av allvarliga allergiska reaktioner, berättar Magnus Borres.
Genom experimentella studier kunde svenska forskare vid Karolinska Institutet senare identifiera det protein som orsakat pojkens reaktioner. Man kunde också visa att detta protein (alfaparvalbumin) finns i både kyckling och krokodil. Studien över världens första kända fall av allergi mot krokodilkött publicerades 2017.
Krokodilen är en reptil men är också fåglarnas närmaste levande släkting.
– Det är fascinerade när man tänker på detta släktskap och att ett protein hos en gemensam ”förfader” många miljoner år bakåt i tiden fortfarande finns kvar i båda arterna – och visar sig som en korsallergisk reaktion när en pojke med kycklingallergi äter krokodilkött för första gången, säger han.

Text Barbro Falk Foto Colourbox

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php