Tester ger ökad trygghet

För den som känner oro inför sin nöt- eller jordnötsallergi kan det vara bra att utreda om det är en äkta allergi eller en korsallergi, menar barnallergologen Caroline Nilsson.

– Det finns en del patienter som tror sig ha en svår allergi mot till exempel nötter, men som i grunden har en pollenallergi som enbart ger lindriga besvär. Nu för tiden går det också att undersöka om allergin är en så kallad äkta allergi eller om reaktionerna i själva verket beror på en korsallergi mot till exempel gräs- eller björkpollen. Detta kallas komponentdiagnostik och görs genom att man i ett blodprov analyserar IgE-antikroppar mot de olika proteinerna i nöten.

Ny metod

Eftersom den här diagnosmetoden inte har använts mer än i 5–10 år finns det troligtvis en hel del patienter som aldrig blivit ordentligt utredda och som utvecklat en stor oro helt i onödan. För vuxna och unga vuxna som fått en allergidiagnos som barn och sedan dess levt ett liv där de känt sig begränsade av sin allergi kan det därför vara en bra idé att be om ett komponentdiagnostik-prov. Det menar Caroline Nilsson, barnallergolog på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

Kontakta vårdcentral

– Det är klart att om man någon gång har fått en anafylaktisk reaktion är sannolikheten ganska stor att det är en äkta allergi man har. Men om man inte blivit ordentligt utredd eller provtagen på många år kan det finnas en poäng med att be om detta. Ett första steg är då att kontakta sin vårdcentral, eftersom det finns många allmänläkare som kan utföra det här provet, säger hon.
För den som har en äkta allergi kan det också vara bra att komma ihåg att nivåerna av antikroppar på ett vanligt allergitest inte säger något om hur svåra reaktioner man kan få. En hög andel antikroppar kan lika gärna ge lindriga besvär som hudutslag och magont som svårare reaktioner i form av andningspåverkan – och tvärtom.

Dubbel allergi

Ett problem är att en del som har en äkta allergi mot till exempel hasselnötter även är björkpollenallergiker och reagerar korsallergiskt med klåda i munnen. Då kan det vara svårt att veta om det handlar om en äkta reaktion eller en korsreaktion, menar Caroline Nilsson, och patienten upplever sig reagera på precis allt.
– Men generellt kan man säga att ju mer man äter av ett ämne som man inte tål desto svårare blir reaktionerna. Det är bara en ytterst liten andel av befolkningen som reagerar kraftigt även på mycket små mängder – och det är oerhört sällan de reaktionerna blir livshotande, säger hon.

Så gör du för att minska rädslan för en reaktion
* Om du har fått adrenalinpennor utskrivna för att ta vid misstanke om anafylaktisk reaktion – hör om du får träna på att använda dem på t ex en allergimottagning. Förutom att det är viktigt att veta hur man gör kan det öka tryggheten och känslan av kontroll.
* Känner du att du behöver få psykiatrisk hjälp? Vänd dig till din vårdcentral. Vissa har egna kbt-terapeuter, annars kan de remittera dig till en mottagning.
* Gå med i en förening eller ett nätforum för personer med din allergi. Att utbyta erfarenheter och prata om oron och andras sätt att hantera den kan kännas stärkande.

Text Zandra Zernell Foto Johanna Norin

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php

Senaste artiklarna