Så får du hjälp med din oro för reaktioner

Det händer att både barn och vuxna med allvarliga matallergier utvecklar svår ångest inför att få en reaktion. Då gäller det att ha bra verktyg för att hantera ångesten.– När oro och rädsla börjar begränsa livet är det dags att söka hjälp, säger kbt-terapeuten Lisa Breitholtz.

Att patienter som lever med svåra födoämnesallergier utvecklar oro och ångest som ibland tar över vardagen är egentligen ganska vanligt, enligt flera allergologer som Allergia talat med. Men var finns hjälpen? Det beror på vilken ålder du som patient har.När det gäller barn och ungdomar kan barnets allergimottagning hjälpa till att erbjuda kontakt med till exempel barnpsykiatrin. En som arbetar med just barn med svårare matallergier är Pinita Rodriguez Nyqvist. Hon är legitimerad psykolog och psykoterapeut, och jobbar i ett specialistteam på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm.
– Jag stöttar barn, men även föräldrar, som också kan känna stor oro. Det kan vara en svår balansgång, eftersom det i vissa fall kan handla om en onödigt stor oro samtidigt som det också finns en reell risk att ta hänsyn till. Det är något man måste vara ödmjuk inför, säger hon.

Befogad oro

Skillnaden mellan en befogad oro och en oro som begränsar livet mer än nödvändigt har att göra med något man på psykiatrispråk kallar generalisering.
– Det innebär att en helt befogad oro för att råka få i sig till exempel nötter övergår till oro även för att äta en bulle, trots att den inte ska innehålla några nötter, och kanske även för att gå till ett fik där det kan ligga bullar, eller hem till kompisar. Då har oron blivit mer generell än den behöver vara.

Sortera känslorna

När ett barn börjar känna mycket oro inför sina allergier brukar Pinita Rodriguez Nyqvist och hennes kollegor kopplas in, för att se till att den inte generaliseras för mycket och hindrar barnet i dess vardag. Det kan till exempel handla om barn som börjat läsa överdrivet mycket på förpackningar eller inte längre vill delta i aktiviteter de tycker om.
– Den här rädslan kan skapa ett undvikande beteende som vi måste arbeta med tillsammans med föräldrarna. Det kan bland annat handla om att försöka sortera in oroskänslorna i ett allergikonto och i ett oroskonto, för att lättare veta vilken oro som är berättigad och vilken som kan utmanas.

Olika läggning

Det finns flera olika orsaker till att en del barn utvecklar mer oro än andra, menar hon. Vissa barn har en lite ängsligare läggning som dessutom kan påverkas ytterligare av föräldrarnas egen inställning till oro och risker, som lätt kan spilla över på barnet. Även de allergiska reaktioner barnet fått under uppväxten kan påverka, eftersom svåra reaktioner kan vara traumatiserande.
– Men även andra vuxnas beteende kan ha inverkan på barnet, till exempel lärare och förskolepersonal. Om barnet känner att dessa brister i sitt ansvar kan tilliten försämras, både hos barnet och dess föräldrar, säger hon.

Hjälper vuxna

Vad händer då om man som barn inte fått hjälp att arbeta med sina rädslor och därför har med sig dem även som vuxen? Lisa Breitholtz är legitimerad psykolog och har i sitt jobb som kbt-terapeut tagit emot en hel del vuxna patienter med ångestproblematik kopplat till matallergier. Det kan handla om allt från tvångsbeteenden som att läsa på innehållsförteckningar till ätstörningar eller injektionsfobi.
– Här kan just kognitiv beteendeterapi och de behandlingsmetoder vi kbt-terapeuter använder vara väldigt effektiva. Det handlar dels om övningar där man långsamt får exponera sig för jobbiga situationer och dels om avslappningsövningar, eftersom de här personerna ofta har en väldigt hög vaksamhet kring allt som händer, säger hon.

Minskar stress

En metod som används är det som kallas tillämpad avslappning, där man får lära sig att minska sin stressnivå på bara några få sekunder. En del patienter har problem med panikattacker som triggas igång av symptomen vid en begynnande allergisk reaktion, som till exempel kli i halsen. Då blir den här typen av avslappning ett verktyg som kan hjälpa till att bryta panikattacken, menar Lisa Breitholtz.
Andra övningar kan handla om att arbeta med tankar och känsloeffekter, till exempel om patienter tenderar att övertolka hot och fara. Men även Lisa Breitholtz påpekar att det gäller att komma ihåg att det rör sig om patienter som har fog för en del av sin oro – och att anpassa övningarna efter det.
– För att bli bättre gäller det också att få hjälp att titta framåt, fundera på hur man vill att livet ska se ut och staka ut mål för att komma dit. Man måste konkurrera ut ångesten med andra värden.

Hur gör man för att söka hjälp som vuxen?
– Det enklaste sättet är att gå via sin vårdcentral eller allergimottagning, men det kan vara bra att se till att den man får komma till är legitimerad psykolog och kanske även inriktad på kognitiv beteendeterapi, säger Lisa Breitholtz.

Text Zandra Zernell Foto Colourbox

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php

Senaste artiklarna