Umeåforskare vet varför paranöten ger allergi

Viktiga rön om det ämne som orsakar paranötsallergi har publicerats av forskare vid Umeå universitet.

I samarbete med bland andra en immunolog i Storbritannien, har docent Göran Larsson och hans doktorand Louise Rundqvist vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik använt kärnmagnetisk resonansspektroskopi (NMR) för att kartlägga strukturen hos Ber e 1 på molekylnivå. Det är det protein som anses vara det kraftfulla allergen som ger upphov till paranötsallergi.
Tidigare forskning har visat att Ber e 1 kan omvandlas från ett ofarligt protein till ett potentiellt dödligt allergen i närvaro av vissa fettsyror i paranöten.
Man har nu funnit att proteinet har en ficka där fettsyran vill fästa. Om man genom att tillföra en för kroppen ofarlig molekyl till mat som innehåller paranöt skulle man kunna blockera fickan på proteinet och därmed förhindra att det blir allergent. Ett annat möjligt alternativ är att ta fram en medicin som förhindrar kontakten mellan proteinet och fettsyran.

Ger en förklaring

Strukturen på allergenet ger alltså en förklaring till varför Ber e 1 kan interagera med fettsyror och varför proteinet är så stabilt att det inte förstörs i den sura miljön i magsäcken. Dessa faktorer anses vara mycket viktiga pusselbitar för att förklara hur och varför Ber e 1 kan presenteras för magens immunförsvar som ett intakt protein och därmed kunna orsaka allergiska reaktioner som i vissa fall kan ha dödlig utgång.
Forskarna har också upptäckt att Ber e 1 kan binda kopparjoner. Det är det första i denna proteinfamilj som visar förmåga att interagera med metalljoner. Forskarna kommer nu att vidare undersöka om det finns en direkt länk mellan proteinets allergena egenskaper och dess förmåga att binda metalljoner och fettsyror.
På längre sikt kan upptäckten få betydelse även när det gäller andra allergen som har liknande mekanismer.

Relaterade artiklar