Vad har kyckling och krokodil gemensamt?

Att allergiker som inte tål komjölksprotein vanligtvis inte heller tål mjölk från får eller get, och att kycklingallergiker också kan reagera på kalkon, gås och anka är kanske inte förvånande– men att kycklingallergiker även kan reagera på krokodil är nog en överraskning för de flesta. I en artikel i Läkartidningen beskriver svenska läkare hur en ung kycklingallergisk patient, som det första beskrivna fallet i världen, fick en anafylaktisk reaktion av krokodilkött. När forskarna hade identifierat proteinet som orsakade den allergiska reaktionen stod det klart att pojken reagerat på alfaparvalbumin, som är ett protein som visade sig finnas i både kycklingkött och krokodilkött.
– Ju närmare släkt två saker är, desto större är risken att det blir en likartad reaktion, säger Natalia Ballardini, barnallergolog på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, och forskare vid Karolinska Institutet, som också är en av läkarna bakom artikeln i Läkartidningen.

Nära släktskap – större risk

Det finns bara ett fåtal studier som tittat på vilket protein det är man reagerar på vid kycklingallergi, till skillnad mot vid jordnötsallergi, där forskarna däremot vet precis vilken del av proteinstrukturen det är man reagerar på, förklarar Natalia Ballardini.
–Vi vet sedan tidigare till exempel att kalkon och kyckling är identiska i proteinstrukturerna. Det vi såg i det här fallet var att pojken reagerade på ett ämne, som heter parvalbumin som finns i kyckling. Sedan såg vi att det också fanns i krokodilkött, och att det var hög homologi, det vill säga att proteinstrukturerna var väldigt lika.

Kan en korsreaktion vara farlig?
– Det går inte riktigt att ge ett generellt svar på det. Den kan vara det om proteinstrukturen är likartad. Då riskerar man att få en kraftig reaktion. Om proteinstrukturen inte är så likartad triggas immunsystemet på ett annat sätt, och då brukar man säga att det inte är farligt. Man kan säga att ju närmare släkt två saker är, desto större är risken att det blir en likartad reaktion på två olika födoämnen.

Fisk och grodlår

Det är trots allt inte så vanligt att folk stöter på nya allergier på resor, enligt Natalia Ballardini.
– Generellt är de som är mycket allergiska väldigt försiktiga. De äter sådant de vet fungerar. Däremot är det så att det med resande och nya matvanor kommer nya allergier, i takt med att vi inför nya födoämnen i vår kost. En allergi som blivit vanligare under de tjugo år jag arbetat som barnläkare är till exempel allergi mot cashewnötter.
Som exempel på korsreaktioner som kan vara svåra att lista ut i förväg själv nämner Natalia Ballardini att fiskallergiker kan reagera på grodlår, då ett allergen som finns i musklerna hos fiskar även finns hos grodor. Är man allergisk mot rosépeppar kan man också reagera på mango. Är man allergisk mot kvalster, eller kackerlackor kan man också vara överkänslig mot bland annat räkor och andra skaldjur, och bananallergiker reagerar ofta på latex, avokado och krukväxten benjaminfikus.