– Skolan är skyldig att göra anpassningar

Den svenska skolan ska vara tillgänglig för alla och det ligger på skolans huvudman att se till att alla barn – oavsett förutsättningar – får en fullvärdig utbildning och skolgång. Men vad har man som förälder och elev rätt att kräva i form av anpassningar när det gäller astma och allergi?

Ingrid Kallström Bengtsson är biträdande rektor på Prästängsskolan i Alvesta kommun och själv förälder till numera vuxna barn med allergi. Hon är därtill styrelseledamot i Astma- och Allergiförbundets forskningsfond och har hållit i föräldrautbildningar anordnade av förbundet. Hennes förståelse och intresse för allergifrågor kopplade till skolvärlden är således stort och som rektor vill hon slå ett slag för något som kan tyckas självklart, nämligen samarbete.
– Det finns ingen intressekonflikt här egentligen, som rektor vill jag att alla barn ska nå sina mål och utvecklas så långt som möjligt. När det gäller barn med funktionsvariation behöver vi hjälpas åt. För allergiska barn innebär det att vi på skolan behöver hjälp med att förstå det unika barnets förutsättningar, möjligheter och behov så att vi kan tillgodose dessa.

Ansvarskedja i flera led

Som vårdnadshavare kan det vara värdefullt att känna till den kedja av ansvar och rättigheter som barns utbildning vilar på, menar Ingrid Kallström Bengtsson. Överst i kedjan finns barnkonventionen, FN:s konvention om mänskliga rättigheter för barn, som slår fast att barn har rätt till utbildning.
Därefter kommer FN:s konvention om personer med funktionsvariation som säger att personer med funktionsvariation har rätt till utbildning på samma villkor som alla andra. Till sist finns den svenska skollagen, som förvisso inte är konkret i vilka anpassningar som behöver göras och vad som kan krävas, men som fastställer rätten till en likvärdig utbildning för alla barn.
– Skollagen kan tyckas luddig, men den är jättetydlig: skolan är skyldig att göra de anpassningar som behövs för att alla barn ska klara sin skolgång och nå uppsatta mål. Övergripande ansvar har huvudmannen för skolan, det vill säga kommunen eller det privata skolföretaget, men rektor är ansvarig för sin skola och skolan kan behöva utreda ifall ett barn är i behov av särskilt stöd.
I Sverige råder skolplikt vilket innebär att vårdnadshavaren är skyldig att se till att barnet kommer till skolan, vilket också står i skollagen. Det kan jämföras med läroplikt som finns i vissa andra länder vilket bland annat ger möjlighet till hemundervisning.
– Jag vet att det finns vårdnadshavare som önskar att vi hade läroplikt i stället, så att de slapp skicka sina barn till skolan. Men jag tycker det är bra att vi har skolplikt. Det sätter press på oss i skolan att göra den tillgänglig för alla.

Viktigt arbeta förebyggande

Socialstyrelsen pekar i en utredning från 2013 på en rad problem när det gäller anpassning av skolan och förskolan till de behov barn med överkänslighet har. Bland annat att det ofta görs särlösningar för de drabbade barnen, vilket kan upplevas utpekande och stigmatiserande. Man efterlyser i stället mer generella lösningar och förebyggande allergiarbete. Ingrid Kallström Bengtsson anser att både individuella lösningar och förebyggande arbete behövs.
– Vissa anpassningar måste vara unika för barnet eftersom allergisjukdomar kan se så olika ut och spänna så brett. Men det blir tokigt om för mycket fokus läggs på individen. Som jag ser det kan vi göra mycket mer på generell basis och jobba förebyggande.
På Prästängsskolan arbetar man förebyggande när det gäller exempelvis städning, luftkvalitet och mat. Till grund för det arbetet använder man sig av verktyget Allergironden där även skolsköterska och elevhälsoteam är inblandade.
– Allergironden finns digitalt på Astma- och Allergiförbundets hemsida och är lätt för skolan att fylla i. Första gången man gör det är det ganska omfattande, men när det är gjort har man en bra grund och kan fylla på om något ändras.
Men man jobbar också med individuella lösningar. Får Ingrid Kallström Bengtsson veta att barn med astma och/eller allergi ska börja på skolan vänder hon sig till föräldrarna för att få veta vad skolan behöver göra för att möta just det barnets behov.
– Det kan handla om att lägga scheman på ett visst sätt, som att ha idrott och slöjd tidigt på morgonen innan andra klasser varit där och dammat. Då blir det heller inte stigmatiserande för barnet ifråga, schemat gäller ju hela klassen. Det är också bra om familjen kan ha en kontaktperson i köket. Det viktiga är att vi får kännedom om allt, för vi vill göra rätt. Skolor gör inte fel av illvilja, utan av okunskap. Viktigt också att information förmedlas mellan skola och fritidshem, då många barn tillbringar en del av sin dag där.

Högt pris för barnen

För barn med astma/allergi kan en icke anpassad skolmiljö leda till att man presterar sämre och har svårigheter med koncentrationen. Det kan till och med bli så att fokus hamnar på koncentrationsförmågan, när problemet egentligen bottnar i allergi. Men det saknas färska studier på området, påpekar Ingrid Kallström Bengtsson.
– För 20 år sedan kom en avhandling som visade att elever med astma och allergi inte ges samma möjlighet att höja sina resultat som andra. Men vad jag vet finns ingen aktuell forskning, det är inte en prioriterad fråga.
Det finns en inbyggd svårighet i detta, menar Ingrid Kallström Bengtsson, att allergi har blivit så vanlig att det blivit svårt att argumentera. Många har en lindrig allergi där det räcker med att ta en antihistamintablett och då blir det riktmärket.
– Men för många räcker det inte med en allergitablett. Bara för att det är en så vanlig funktionsvariation betyder det inte att man kan nonchalera det.

Så vad skulle behövas?
– Vi skulle behöva en nationell strategi för astma och allergi inom skolvärlden, något Socialstyrelsen efterlyste redan 2013. Och vi behöver mer kunskap från till exempel Specialpedagogiska skolmyndigheten, för att förstå hur det påverkar resultat i skolan. Man måste också förstå att strukturella förändringar och generella förbättringar kostar pengar.

Slutligen, vad vill du ge för råd till föräldrar?
– Samarbeta med oss i skolan, hjälp oss att lyckas. Se oss som en medspelare och inte en motpart. För en dialog med i första hand klassläraren och personalen närmast barnet, för vi vet bara det vi får berättat för oss.

Vart kan jag vända mig?

Om du inte får gehör från skolan finns flera institutioner att vända sig till för att anmäla brister, beroende på vad som är det främsta problemet.

Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet som har tillsyn över arbetsmiljölagen och målet är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön. Myndigheten ger ut allmänna råd och föreskrifter som vägleder i tolkningen av lagen. Elever i skolan omfattas av arbetsmiljölagen.

Skolinspektionen är en statlig myndighet som arbetar med tillsyn enligt skollagen och 
inspekterar bland annat skolsituationen för elever med funktionsnedsättning. Skolinspektionen tar emot klagomål/anmälningar enligt skollagen, bland annat om rätten till undervisning och särskilt stöd.

Miljö- och hälsoskyddskontoret (eller motsvarande) är en lokal tillsynsmyndighet som har 
tillsyn på kommunal nivå över bland annat miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Hit kan man vända sig för råd och information eller för att anmäla klagomål.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som har tillsyn över diskrimineringslagen och bedömer om ett fall utgör diskriminering utifrån olika diskrimineringsgrunder, bland annat funktionsnedsättning och olika samhällsområden så som utbildning.

Antidiskrimineringsbyråer är ideella organisationer som lokalt och regionalt verkar för 
mångfald, likabehandling och jämställdhet och förebygger och motverkar diskriminering. 
Byråerna är fristående och finns i hela landet men samarbetar med varandra och DO. De 
erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning och även utbildning till bland annat företag, föreningar, kommuner och landsting.

På Astma- och Allergiförbundets webbplats finns mer att läsa om allergi i skolan, bland annat användbara guider med praktisk information för både skolan och föräldrar/elever.

Text Louise Cederlöf Foto Mats Samuelsson

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php