Linnéas rätt till skola


Plötsligt meddelade skolan att 7-åriga Linnéa Skaugs allergianpassningar skulle plockas bort. Trots att hon har svår pälsdjurs- och äggallergi hävdade skolan att anpassningarna inte behövdes. Linnéas föräldrar valde att ta fighten om dotterns rätt till undervisning och anmälde skolan.

Det är lätt att villa bort sig i alla turer som kantat Maja och Christopher Skaugs kamp för sin dotters rätt till att kunna gå i skolan som alla andra barn. Kampen började redan när Linnéa var 2,5 år och skulle börja på förskola, men intensifierades våren 2016 när skolan plötsligt meddelade att alla allergianpassningar skulle bort.

Det gick inte att blunda för det som är rätt och rättvist

– Linnéa ska inte behöva höra att hon inte får vara med för att hon är allergisk och hon har rätt att slippa bli sjuk i skolan. Att anmäla startar ju i sig en konflikt, men ibland så har man inget val. Jag vet inte hur vi har orkat, men för oss gick det inte att blunda för det som är rätt och rättvist, säger Maja.

Förskoleklass fungerade

Linnéa har svår pälsdjursallergi och luftburen äggallergi. Hon reagerar med nässelutslag och astma på pälsdjursallergen och av ägg med svullnad och i värsta fall med anafylaxi. När Linnéa började förskoleklass hösten 2015 införde en rad allergianpassningar på Skutehagens skola som ligger på Västra Hisingen i Göteborg. Förutom en egen resursperson som skulle sköta egenvården och ett äggfritt skolkök, byggdes nu en separat entré och kapprum in till klassrummet och en förskoleklass med barn utan pälsdjur sattes samman.
Men så kom plötsligt skolans besked att alla anpassningarna skulle försvinna när Linnéa började första klass. Skolan tog nu fasta på att det i läkarintyget stod att det vetenskapliga stödet för de rekommenderade anpassningarna var begränsat. Det enda som skulle erbjudas var specialkost.
– Vi sa på en gång att då kommer inte Linnéa kunna börja första klass. Hon kan inte sitta i en skolmatsal där det serveras ägg och hon ska inte behöva ansvara för sina mediciner och gå runt med dem i en magväska, säger Maja.

Arg och ledsen

Nu började en hemsk tid för hela familjen. Linnéa var arg och ledsen över hela situationen och längtade efter sina kompisar. Skolan gjorde flera orosanmälningar till socialtjänsten, något som Maja och Christopher uppfattade som repressalier för att de anmält skolan till Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen, DO.
Skolförvaltningen tillbakavisar bestämt att det skulle vara så, men socialtjänsten gjorde bedömningen att det inte fanns någon anledning till oro. Istället uppmanade de Maja och Christopher att anmäla skolan till Skolinspektionen.
Relationen till skolförvaltningen blev inte bättre när väktare tillkallades för att avvisa en person från den lokala astma- och allergiföreningen som Maja och Christopher valt att ta med sig som stöd till ett möte. Kommunen har efteråt erkänt att man agerade felaktigt.
– Vi undersökte till och med möjligheten att flytta till Rättvik där det finns en allergianpassad skola, men till slut insåg vi att det inte skulle fungera praktiskt. Dessutom ville Linnéa inte heller flytta och lämna sin trygghet här, säger Maja.

Inte ända fram

Förutom anmälningar till Skolinspektionen och DO överklagade Maja och Christopher beslutet att ta bort Linnéas anpassningar till Skolväsendets överklagandenämnd, ÖKN. Det är en myndighet dit man kan överklaga en rad olika beslut fattade inom bland annat förskola och grundskola. Men det visade sig att Linnéas anpassningar inte ingått i ett åtgärdsprogram och därför inte gick att överklaga. Däremot rev ÖKN upp skolans beslut att inte göra en pedagogisk utredning av Linnéas skolsituation som skulle resulterat i ett åtgärdsprogram. I och med det beslutet erbjöd skolan nu en resursperson till Linnéa och skolköket hade på personalens eget initiativ blivit äggfritt igen. Men det här var inte tillräckligt för att Linnéa ska kunna komma tillbaka. Några månader senare kom Skolinspektionens beslut.
– Vår bedömning var att kommunen inte hade följt skollagens bestämmelser om elevens rätt till stöd och utbildning. Kommunen hade gjort mycket, men inte nått ända fram, säger Michael Hjalmarsson som utrett ärendet.

Kommunen självkritisk

Skolinspektionen konstaterade att de åtgärder som Göteborgs kommun vidtagit inte haft önskad effekt eftersom Linnéa fortfarande var hemma. Enligt skollagen skulle kommunen vidtagit nya åtgärder, utvärderat dem och eventuellt vidtagit ytterligare åtgärder tills situationen var löst. Dessutom hade de brustit i sitt ansvar att se till att ha en god samverkan och dialog med föräldrarna. Peter Johansson, sektorschef för utbildningen i stadsdelen Västra Hisingen, är i efterhand självkritisk till kommunens agerande.
– Vi och vårdnadshavarna har haft olika uppfattningar om hur långt vi skulle gå i anpassningarna, men situationen beror ju delvis på att vi har brustit i dialogen med föräldrarna, säger han.
Besluten från Skolinspektionen och ÖKN innebar att de bortplockade anpassningarna återinfördes så att Linnéa kunde ansluta sig till klassen igen några veckor innan skolavslutningen.
– Det var både underbart och vemodigt att vara med på hennes skolavslutning. Trots att jag kände sådan lycka över att vi nu får ett riktigt sommarlov, så fanns känslorna från förra avslutningen kvar, då vi förstod att hon inte skulle kunna börja första klass, säger Maja.

Påtryckningsmedel

Sist kom beslutet från DO som har utrett om kommunen gjort sig skyldiga till diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Det är en lag som förtydligar redan existerande krav som bland annat skollagen ställer och ger enskilda ytterligare ett verktyg för att kräva sina rättigheter. Lagen ställer krav på att till exempel en skola ska genomföra skäliga åtgärder som sätter eleven i en jämförbar sits med andra elever som inte har en funktionsnedsättning. Men eftersom anpassningarna redan återinförts beslutade DO i början av juni att Göteborgs kommun inte gjort sig skyldig till diskriminering.
– Det kan absolut ha rört sig om diskriminering vid en viss tidpunkt, men DO:s uppdrag är främjande, att få de som omfattas av lagen att frivilligt följa den. Att få till stånd en dom eller kräva ut en diskrimineringsersättning är inte ett självständigt syfte, utan är tänkt att vara ett påtryckningsmedel i de fall där det inte går att förmå huvudmän att frivilligt följa lagen, säger Carolina Stiwenius, jurist på DO.

Dialogen bättre

Till hösten börjar Linnéa andra klass och med ett åtgärdsprogram och domar från både ÖKN och Skolinspektionen i ryggen känner sig Maja trygg med situationen.
– Det känns som att vi äntligen har ett bra samarbete och dialog med skolan. Nu har vi riktigt trevliga möten där vi diskuterar lösningar. Men hade det funnits en allergikonsulent som varit med från början, någon som förstår allergier och inte bara ser föräldrar som ställer krav, så tror jag inte vi hade hamnat i den här situationen, säger hon.
När livet återgår till det normala igen kommer Maja att engagera sig ännu mer i bland annat den lokala astma- och allergiföreningen för att stötta andra med all den kunskap hon samlat på sig.
– Ta hjälp av Astma- och Allergiförbundet eller en elevrättsorganisation för att ta reda på vilka rättigheter ditt barn har och vad du kan göra så att du slipper uppfinna hjulet själv, säger Maja Skaug.

Namn: Linnéa Skaug
Ålder: 8 år
Familj: Mamma Maja, pappa Christopher och lillasyster Malva
Bor: Torslanda i Göteborg
Gör: Börjar andra klass i höst
Allergier: Svår pälsdjursallergi och luftburen äggallergi. Även allergi mot mjölkprotein som har förbättrats avsevärt efter behandling.

Text Audrey Erath Foto Julia Sjöberg

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php