Revolution inom astmabehandlingen
Med resultaten av Jonas Erjefälts forskning ska även de med extremt svårbehandlad astma kunna hjälpas. Men den kan även göra att många astmatiker helt slipper ta steroider.
– Astma är inte längre en enhetlig sjukdom utan en paraplydiagnos. Att kalla astma för en diagnos är grovt förenklat som att säga att ont i magen är en diagnos. Astma är snarare ett syndrom som kan bero på olika saker, konstaterar Jonas Erjefält, professor vid enheten för luftvägsinflammation vid Lunds universitet. Han har forskat på luftvägar sedan 1992, bland annat vid National Heart & Lung Institute i London.
– Traditionellt har astma beskrivits som en allergisk sjukdom och många patienter är också bevisat överkänsliga i pricktest. Men nu vet vi att de har helt olika typer av inflammationer och därför svarar de olika på samma behandling.
Av 100 patienter med astmadiagnos har de flesta allergisk astma som går att behandla med standardbehandling, vilket innebär inhalationsmedicinering av steroider och luftrörsvidgande läkemedel.
– Många blir symtomfria av första behandlingssteget. Men en stor andel, runt 40 procent, har kvarvarande symtom.
Den rekommenderade behandlingen är då att höja dosen. Och sedan höja ännu mer och med tillägg av andra mediciner, som exempelvis anti-leukotriener. Till slut får patienten gå över till orala steroider, som ger biverkningar.
– Det är ett högt pris och alla patienter hjälps inte av det heller. Så vi måste ta reda på vad som skiljer patienterna åt. Det rör sig om många olika typer av inflammationer och det hela är väldigt komplext. Men vi vet att vissa typer av inflammationsmönster inte svarar på steroiderna.
Nya biologiska läkemedel
Men hur behandlar man patienter som inte kan behandlas med vanliga läkemedel? Svaret i många fall är, enligt Jonas Erjefält, de nya så kallade biologiska läkemedlen.
– Det är antikroppar som är riktade mot en specifik del av immunförsvaret. Det kan handla om immunceller eller cytokiner – molekyler som immuncellerna kommunicerar med. Till skillnad från steroider som slår väldigt brett så punktmarkerar de biologiska läkemedlen.
Redan nu finns de första biologiska läkemedlen för astmatiker. Då de är dyra och endast slår mot specifika delar i immunförsvaret, är mycket av forskningen inriktad på att ta reda på vilken typ av biologiskt läkemedel som passar bäst vid olika typer av inflammation.
– Det handlar om att skräddarsy behandlingarna till varje patient, så kallad individbaserad medicinering. Det är en revolution inom astmaforskningen.
Men den nya generationens läkemedel kommer inte bara vara aktuella för de svåraste fallen.
– Det finns exempel på patienter som har lättbehandlad astma och blir helt symtomfria av dessa läkemedel, som om de vore friska. De kan i stort sett slippa steroiderna helt. Men i dag finns inget sätt att veta vilka de är.
En långsiktig lösning är att hitta enkla test för att veta vilken sorts astma patienten har.
– Om 20 år kommer du antagligen kunna testas och så vet läkaren exakt vilken behandling du ska ha. Då kommer man förmodligen skratta åt hur vi gör i dag. Men än vet vi för lite om sjukdomen. Vi måste forska på vävnadsproverna och ta reda på hur många undergrupper det finns. Är det tre eller hundratals?
Få ihop alla pusselbitar
En viktig ny upptäckt av Jonas forskning är att astma inte alls bara sitter i luftvägarna (bronkerna) utan i vissa patienter kan finnas ända ut till lungblåsorna.
– Det är oerhört viktig kunskap, för när du får inhalationsmedicin är den anpassad för att selektivt behandla bronkerna. Då kan du ha en lättbehandlad, steroidkänslig astma men blir ändå inte bättre.
Förutom nära samarbete med professor Leif Bjermer på lungkliniken i Lund studerar Jonas Erjefält och hans medarbetare även biopsiprover från astmapatienter från Paris, Köpenhamn, Amsterdam, London och Miami. Med världsunik teknik scannas varje vävnadsprov av robotiserade mikroskop i laboratoriet i Lund. Men först bäddas de in i paraffin, hyvlas till 3 millimeters tjocklek och färgas in.
– Vi kan färga in i stort sett alla immunceller samtidigt. De visualiseras i olika färger, som rött, blått, grönt. Sedan läggs informationen in i en databas där vi kan se mönster och samköra med patientsymtomen.
Han lyser upp när han förklarar mikroskop-robotarnas arbete och jämför det med Google Earths satelliter som scannar jorden bit för bit medan en dator bygger ihop alla bitar till en enda jättestor, tydlig bild av världen.
– Jag har alltid varit intresserad av bilder, att visualisera komplexa system. Man vet ju att här någonstans, bland alla vävnadsprover, finns ju svaret! Det gäller bara att hitta tekniker som kan ta fram och pussla ihop alla pusselbitar. Och en sak är säker: har vi bara facit och kan identifiera de cellmekanismer som är skadliga så kan dagens läkemedelsföretag ta fram en medicin som slår ut dem.
Spännande område
Forskningslinjen och tekniken har byggts upp under 10 års tid och i samarbete med bland ett spin-off företag på Medicon Village i Lund.
– Forskningen är ju helt ny. Vi måste själva klura ut hur vi ska få fram den information vi behöver.
Själv kom Jonas in på luftrörsområdet av en slump, handledaren han hade som doktorand samarbetade med astmaforskningen och Astra.
– Jag har alltid varit intresserad av mikroskopianalys och sjukdomar parallellt. Och inom det här området fanns det så mycket att ta tag i. Det händer mycket och parallellt, det är så spännande och det gör att jag kanske lägger för mycket tid på jobbet. Det är ett stort privilegium och fördel att får jobba med det här. Men det blir ju inte mer tid i tillvaron bara för att det är spännande, säger Jonas Erjefält och ler.
Namn: Jonas Erjefält
Ålder: 52 år
Bor: I Södra Sandby, en mil från Lund
Familj: Fru och två pojkar, 10 och 17 år
Aktuell: Professor och chef för Enheten för luftvägsinflammation, Lunds universitet.
Projektnamn: Immunologisk kartläggning och behandling av steroid-resistent astma
Huvudansvarig: Jonas Erjefält
Medverkande: Leif Bjermer
Anslaget beviljades 2016 och sträcker sig tre år framåt.
Fakta/Den biologiska revolutionen
Ett biologiskt läkemedel eller antikroppsläkemedel är ett preparat vars aktiva substans har producerats i eller renats fram ur material av biologiskt ursprung (levande celler eller vävnad).
Läkemedlen är skräddarsydda för att påverka specifika steg i den inflammatoriska sjukdomsprocessen. När antikroppar används som läkemedel blockeras det som antikroppen binds till, till exempel en immuncell. Antikropparna kan riktas specifikt och kopplingen till dess mål är mycket stark. Läkemedlen ges som en injektion varannan eller var fjärde vecka.
Xolair var det första biologiska läkemedlet för astmapatienter och introducerades 2003. Det aktiva ämnet heter omalizumab och slår mot allergiantikroppar som kallas IgE (Immunoglobin E). IgE är det ämne i kroppen som vanligtvis reagerar mot det man är allergisk mot. När antikropparna binder sig till omalizumab blockeras de och den allergiska reaktionen upphör.
En våg av andra antikroppsbaserade läkemedel har precis introducerats eller är på väg in. Dessa är antikroppar som slår på immunceller eller deras signalsystem och anti-IL5 (Mepolizumab, Reslizumab), anti-IL5R (Benralizumab), anti-IL4/IL13 (Dupilumab) och anti-TSLP (Tezepelumab). Forskningen syftar nu till att hitta verktyg för att para ihop rätt läkemedel till rätt typ av patient, något som kommer att innebära en revolution för behandlingen.
Biologiska läkemedel kan även ges mot reumatorid artrit, inflammationer i huden, psoriasis, tarmsjukdomar med mera och hjälper många patienter där tidigare läkemedel varit verkningslösa.