Prov mäter nedbrytningen av histamin

I dag finns ett särskilt prov som patienter med misstänkt histaminintolerans kan få ta. Samtidigt finns det stora kunskapsluckor om vad detta egentligen är för sjukdom – och ute på vårdcentralerna har många inte ens hört talas om den.

Till allergimottagningen på Sahlgrenska sjukhuset kommer många patienter som först sökt hjälp på en vårdcentral för misstänkt histaminintolerans, men sedan remitterats vidare hit av vårdcentralsläkaren eller med hjälp av en så kallad egenremiss.
Jenny van Odijk är överdietist på mottagningen och även doktor i klinisk nutrition med inriktning på allergologi.
– Frågeställningarna kring histaminintolerans har helt klart ökat, merparten av de som kommer till dietist just nu har remitterats hit på grund av det. Men det beror nog framför allt på en ökad medvetenhet hos patienterna och på att många skickas till just till oss, eftersom vi har en samlad kunskap kring problematiken här, säger hon.
En stor del av patienterna är kvinnor i åldern 30 år och uppåt, även om det också finns en del yngre patienter. Barn med den här typen av symtom är mer ovanligt, men det finns några barnallergologer som har erfarenhet av histaminkänslighet, menar Jenny van Odijk.

Finns i livsmedel

Vad är då egentligen histaminöverkänslighet eller histaminintolerans för slags tillstånd – och vad vet man i dag om orsakerna?
Många som kommer till allergimottagningen på Sahlgrenska beskriver bland annat symtom som till exempel flush, alltså hudrodnad, nässelutslag och klåda.
– En del upplever även besvär i form av hjärtklappning och blodtrycksfall i samband med saker de äter. Även mag- och tarmsymtom är ganska vanligt, som till exempel diarré och magont. En hel del patienter beskriver också mer neurologiska symtom i form av en enorm trötthet och något de kallar hjärndimma, alltså att de inte känner sig riktigt närvarande.
Symtomen de får är reaktioner på histaminet som finns i många födoämnen, som till exempel vin, viss fisk, choklad, charkprodukter och lagrad ost. Histamin tillhör nämligen gruppen biogena aminer, som finns naturligt i kroppen.

Forskning saknas

Vid en allergisk reaktion släpper mastcellerna i immunförsvaret ut histamin, som då orsakar allergiska symtom. Men histamin och andra biogena aminer kan även bildas i livsmedel med höga halter av vissa aminosyror och i mat som förvarats för varmt eller lagrats länge. Då handlar det alltså inte om en allergisk reaktion, utan om ett slags överkänslighetsreaktion.
– Histamin är oftast den amin man pratar om vid histaminintolerans, men det finns även andra aminer som kan ge besvär. Ett sådant ämne är tyramin, som finns i bland annat lagrad ost och vin. Där har man till exempel sett en koppling till huvudvärk och besvär med migrän, säger Jenny van Odijk.
Vad det är som gör att en del människor drabbas av svårighet att bryta ner histamin i maten vet vi inte i dag, menar hon, eftersom det inte forskats särskilt mycket kring orsakerna. Men faktorer som tros påverka är bland annat en ökad känslighet i kroppens vävnader, hormonella faktorer samt vissa mediciner, bland annat vissa värktabletter och antidepressiva substanser, som kan bidra till försämrad nedbrytning av histamin eller ökning av histaminfrisättning i kroppen. En hel del av de personer som upplever symtom av histamin har också någon annan överkänslighet eller allergi.

Testar enzymbrist

Det verkar också finnas en koppling till bristen på ett särskilt enzym – diaminoxidas (DAO) – som finns i magen och som hjälper till att bryta ner histamin i födoämnen. På Sahlgrenska får patienter som utreds för histaminintolerans därför göra ett så kallat DAO-test, där brist eller låg aktivitet av enzymet kan vara ett tecken på histaminintolerans.
– Det finns generellt alldeles för lite kunskap om detta. Inom vården verkar histaminintolerans vara ett ganska okänt begrepp och många patienter vittnar om hur de först sökt hjälp på vårdcentralen, men att få ens hört talas om det där, säger Jenny van Odijk.
Vad ska man då göra för att få en diagnos – och går det? På Sahlgrenska får patienterna först träffa en läkare som utreder att besvären inte beror på någon annan sjukdom. En dietist tittar sedan på om patientens symtom blir bättre av att äta kost med lågt histamininnehåll under en period. Om läkaren bedömer att det är nödvändigt tas även ett DAO-prov.
– Utifrån vad vi vet i dag kan vi sedan ge en diagnos. Men det är viktigt att komma ihåg att även personer som har ett normalt värde, och alltså en normal aktivitet av DAO-enzymet, kan ha de här besvären. Känsligheten i testresultatet har ännu inte kunnat utvärderas ordentligt.

Okänt i vården

Tillsammans med en läkarkollega genomför Jenny van Odijk just nu en studie om DAO-testet och hur provtagningen eventuellt skulle kunna förbättras. En grupp patienter med lågt värde följs tillsammans med en kontrollgrupp för att se om provresultatet påverkas av histamininnehållet i kosten. Förhoppningsvis kan studien bidra till säkrare provresultat när det gäller DAO, menar hon.
Även om det är just på Sahlgrenska som DAO-testet analyseras kan provet tas på vilken vårdcentral eller allergimottagning som helst i landet och sedan skickas till Sahlgrenska om en patient har symtom som tyder på histaminintolerans, menar Jenny van Odijk. Att det inte alltid görs tror hon beror på att vårdpersonal inte känner till att provet finns och att det finns behov av att standardisera analyserna.

Söker information på nätet

En konsekvens av de stora kunskapsluckorna är att många med histaminbesvär i stället söker sig till olika nätforum för att leta information. Det gör att en del anpassar en stor del av sin kost efter råd från andra med liknande besvär eller efter listor med histaminfattig mat.
Samtidigt riskerar den som utesluter en mängd livsmedel ur kosten att få ett väldigt begränsat liv, menar Jenny van Odijk.
– Det finns egentligen ingenting som talar för att det hjälper att äta väldigt begränsat för att bli kvitt sina besvär. I stället ser vi ofta att en sådan kost kan bli alltför fattig på näring och energi.

Vad kan man göra för att må bättre om man misstänker att man reagerar på histamin i maten?
– Jag tycker att man kan börja med att under en kortare period, säg fyra veckor, försöka dra ner på mat med höga halter histamin, till exempel lagrade ostar, chark, viss fisk och vin. Man bör också vara försiktig med livsmedel som förvarats länge, men behålla färska livsmedel i kosten i övrigt.
Fortsätter man reagera på väldigt mycket bör man söka vård för att få hjälp att försöka ta reda på vad som kan orsaka symtomen och även utesluta andra sjukdomar med liknande symtom, menar hon. Det kan till exempel handla om någon typ av mag- och tarmsjukdom, om äkta födoämnesallergier eller, i mycket sällsynta fall, om den ovanliga sjukdomen mastocytos eller någon form av mastcellsaktiveringssyndrom (MCAS), som det krävs remiss till specialist för att utreda.

Prova med antihistamin

Det finns även olika typer av kosttillskott i form av enzymer att köpa, som tillverkarna menar ska hjälpa till att bryta ner histaminet i magen. Men det finns inte så mycket studier som visar att dessa verkligen har någon effekt, menar Jenny van Odijk.
Vissa patienter blir dock hjälpta av att ta en antihistamintablett en stund innan måltid, 30 minuter ungefär.
– Men överlag är det viktigt att komma ihåg att det troligtvis inte bara är mat med histamin i som orsakar symtomen. Histamin finns samlat i alla vävnader i kroppen och kan ge olika typer av symtom. För den som drabbas kan det därför finnas en poäng med att se över hela sin livssituation, till exempel utsattheten för stress eller andra eventuella sjukdomar, säger hon.

Allergiker mer känsliga för histamin i mat

  •  Det finns olika faktorer som kan öka känsligheten för histamin och andra biogena aminer i livsmedel. Födoämnesallergi och andra allergiska besvär som kroniska nässelutslag, atopiskt eksem eller andnings- och luftrörsproblem kan ge ökad känslighet. Likaså mag- och tarmproblem som till exempel magsår, IBS (Irritable Bowel Syndrome) och Crohns sjukdom.
  • Andra faktorer är högt blodtryck och vitamin B6-brist. Även vissa läkemedel kan blockera kroppens eget system för att bryta ner biogena aminer. De kallas ibland MAO- eller DAO-hämmare och kan till exempel vara vissa antibiotika samt läkemedel som används för behandling av stress, depression, Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Även smärtstillande, slemlösande eller blodtryckssänkande läkemedel kan hämma nedbrytningen.
  • Vid histaminkänslighet kan du reagera mot till exempel tonfisk, makrill, ansjovis, fermenterade korvar som salami, jästextrakt, sojasås, ostar, öl, vin och fermenterade grönsaker som surkål. I flera av livsmedlen finns även tyramin, till exempel i ostar, vissa fiskar, fisksås, vin och öl.

Källa: Livsmedelsverket.se.

Text Zandra Zernell Foto Colourbox

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php

Senaste artiklarna