Atopiskt eksem kan bero på mutationer

Det är en mix av arv och miljö som ligger bakom atopiskt eksem, förklarar Maria Bradley, överläkare och docent på hudkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset (KS) i Solna. Vi befinner oss i byggnaden intill kliniken. Här finns Centrum för molekylär medicin och Maria Bradleys forskargrupp, som bland annat studerar en muterad gen som visat sig vara central i uppkomsten av eksem.
– Normalt sett ser den här genen till att kroppen bildar ett protein som heter filaggrin, som har en viktig skyddsfunktion i huden. Filaggrin håller ihop hudbarriären. Har man mutationer i genen leder det till att kroppen inte kan tillverka filaggrin, säger hon.
Utan filaggrin blir huden mycket torr, förlorar vätska och ”spricker”. Det gör att den inte blir lika motståndskraftig, och släpper lättare in allergen, mikrober och annat som retar immunförsvaret. Vilket i sin tur ger en inflammation och klåda, det vill säga blir ett eksem.

Släpper in solljus

Enligt Maria Bradley har ungefär tio procent av den nordeuropeiska befolkningen mutationer i filaggringenen. Så många skulle det inte vara om det inte fanns en viktig biologisk funktion, som har gett en evolutionär fördel, resonerar hon. När hennes forskargrupp studerat personer med atopiskt eksem i Etiopien hittade de inga filaggrinmutationer alls.
En teori är att filaggrin har en solskyddande effekt, ungefär som en solkräm, och att mutationerna vi ser i befolkningen på våra breddgrader har haft en överlevnadsfunktion. När vi för många tusen år sedan vandrade norrut från Afrika behövde vi mer D-vitamin, vilket produceras i huden.
– En trasig hudbarriär, som man får om man har filaggrinmutationer, kan ta upp mera solljus och därmed producera mer D-vitamin. Ny data visar också att personer med filaggrinmutationer har högre nivåer av D-vitamin än de utan mutationer.

Många mekanismer

Mutationer i filaggringenen är vanligare hos dem som har atopiskt eksem. Men man kan ha eksem utan att ha mutationer. Och tvärtom, ha mutationer utan att ha utvecklat eksem. Med andra ord, det finns inga enkla svar.
– Många olika mekanismer är inblandade i utveckling av atopiskt eksem, och det finns säkert flera gener som kan bidra, men mutationer i filaggringenen har en väldigt stark koppling till eksemutvecklingen. Det är vanligare att man har de här mutationerna om man har ett svårare eksem, ett eksem som debuterat tidigt och om man även har andra atopiska sjukdomar såsom hösnuva och astma, säger Maria.
I labbet finns forskaren Samina Asad som är molekylärbiolog. Hon tar emot prover från vuxna patienter med atopiskt eksem på hudkliniken och gör sedan DNA-analyser för att se om patienterna har mutationer i filaggringenen. Samina testar de tre mutationer som är vanligast i Europa.
– Det är jätteintressant att forska om eksem för huden är så häftig och komplex i sin uppbyggnad. Jag hjälper även till i ett annat projekt med analyser av prover från Bamse-studien, där alla barn som deltar testas för filaggrinmutationer.
Bamse är en studie som sedan 1994 kartlägger utvecklingen av allergi och astma bland barn i Stockholmsregionen.

Ökar förståelsen

Att förstå varför man har en sjukdom är viktigt. För att få rätt behandling, men också för att lättare kunna acceptera det som är, och slippa söka efter svar hela tiden. Maria Bradley berättar att kunskap om att man bär på muterade filaggrinanlag och lider brist på filaggrin faktiskt kan leda till att eksemet blir bättre! Patienter som får den informationen förstår bättre varför det är nödvändigt att skydda och underhålla huden med bland annat mjukgörande salvor och att minska inflammationen. Det visar en dansk studie.
– På vissa hudkliniker i Danmark är det numera rutin att testa eksempatienter för filaggrinmutationer. I Sverige är det än så länge bara hudkliniken på KS som gör det, och bara på de patienter som är med i forskning. Orsaken till att inte fler kliniker gör detta är främst en kostnads- och prioriteringsfråga, för vi har de labbresurser som krävs för att ta hand om prover även från resten av landet.
Forskning om atopiskt eksem och filaggrin pågår även på andra håll i världen. Förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge innan det går att förebygga och behandla eksemet genom att tillföra filaggrin, till exempel via salvor.
– I framtiden kanske det också går att klippa ut mutationerna och laga filaggringenen med hjälp av genterapi, hoppas Maria och Samina.

Muterad reporter
Reportern Susanne Rosén, som har haft besvärligt atopiskt eksem sedan barnsben, fick i samband med intervjun möjlighet att lämna ett salivprov till hudklinikens biobank. Resultatet av DNA-analysen visade att hon bär på anlag för två av de tre vanligaste mutationerna i Europa, vilket enligt Maria Bradley betyder att hon inte bildar det skyddande filaggrinproteinet.
– Det känns väldigt bra att bättre förstå grundorsaken till mitt eksem. Numera smörjer jag min tappra hud med extra mycket kärlek, säger Susanne Rosén.

Atopiskt eksem
Atopiskt eksem är en av de största folksjukdomarna. Det är den vanligaste inflammatoriska hudsjukdomen och drabbar upp till cirka 20 procent av svenska barn och förekommer hos cirka 5 procent av alla vuxna. Atopiskt eksem har ökat stadigt i västvärlden ända sedan 1940-talet och det uppskattas att över 100 miljoner människor globalt är drabbade.