Säkrare tester utan djurförsök

Allergitester på djur tillhör snart historien. Just nu pågår flera stora internationella projekt för att ta fram nya djurfria testmetoder. Enligt forskarvärlden kommer de att hålla en betydligt högre kvalitet än dagens djurförsök, som anses vara ineffektiva, förlegade och osäkra.

En forskargrupp vid Lunds universitet har studerat hur man kan härma det humana immunsystemet för att ta fram allergitester som inte innefattar djurförsök. Enkelt uttryckt används celler från människor i laboratoriebaserade system, kemikalien eller det ämne som ska testas hälls på cellerna och därefter läser man av generna och ser hur de har förändrats.
– Det är teknologiska framsteg som har kommit i hela forskarsamhället som har bäddat för de här testerna, säger Carl Borrebaeck, professor och vice rektor vid Lunds universitet och ledare för forskargrupen.
Men även näringslivet finns med i processen. Kosmetikajätten L´Oreal har satsat sjusiffriga forskningsbelopp och involverat egna experter för att snabba på utvecklingen av ett celltest. Deras test kombinerar två cellmodeller på ett chip, och kommer eventuellt att ersätta dagens tester på möss. Det svenska företaget Biovator arbetar också med att ta fram ett test för reaktioner vid inhalation och intag av födoämnen.
– Det ser mycket lovande ut. Det ställs hårda krav på nya testmetoder och de utvärderas bättre än gamla tidens djurtester. För att godkännas måste ett test genomgå en vetenskaplig utvärderingsprocess, som involverar flera olika labb och resultaten granskas av experter från hela världen, säger Karin Gabrielsson Morton på stiftelsen Forska Utan Djurförsök som gett anslag till flera forskningsprojekt för att utveckla cellbaserade allergitester.
Inom astmaforskningen pågår dessutom flera projekt runt om i världen där man jobbar med att utveckla cellmodeller för att ersätta djuren i forskning.
– Drivkraften är att utveckla bättre astmamediciner än man lyckats med i dagens djurbaserade forskning, säger Karin Gabrielsson Morton.

Framtvingade metoder

För bara tio år sedan var forskare och myndigheter eniga: det är omöjligt att få fram bra alternativ till allergitester på djur. Men med politiska styrmedel verkar det mesta vara möjligt. 2009 förbjöd EU tester av kosmetikaråvaror på djur. Oetiskt och osäkert var anledningarna. Dock infördes ett undantag just för allergitester. Men från och med 2013 upphör undantaget och då blir även allergitester på djur förbjudet. Det har gjort att flera djurfria metoder nu är på gång.
– Vi hade inte sett den här utvecklingen utan EU-beslutet. Kosmetikaindustrin har varit rätt ointresserade av allergitester överhuvudtaget, de har inte tyckt att det varit ett problem. Men nu måste hela hanteringen förändras, alla djur ska i princip bort, säger Carl Borrebaeck.
Carl Borrebaeck är även kontaktperson för det EU-finansierade projektet Sens-it-iv som har pågått sedan 2005. Sens-it-iv består av ett trettiotal representanter från kosmetikaindustrin (däribland L´Oreal), den akademiska världen samt myndigheter. Målet är att ta fram in vitro-metoder för att ersätta alla djurförsök inom allergitestning. Ett av delprojekten pågår i Lund under ledning av Malin Lindstedt vars cellmodell blivit utvald som en av få att utvärderas i projektet.
– Vi har goda förhoppningar om att ha en möjlig testprincip inom något år, säger Carl Borrebaeck.

Dagens tester: marsvin och möss

För närvarande finns inga godkända testmetoder som inte innefattar djurförsök. I dagens hudallergitester, som utvecklades på 1970-talet, används framför allt marsvin. 15-30 marsvin per testämne går åt i försöken. I ett av de vanligaste testerna injiceras ämnet i hög koncentration under huden vid marsvinets skulderblad, ofta tillsammans med en irriterande vätska som ska ge starkare reaktion. Efter två veckor läggs samma testämne ovanpå huden för att se om djuret utvecklat allergi. Om marsvinet då får ytterligare reaktioner i form av rodnad, svullnad eller blåsor så tyder det på att ämnet är allergiframkallande. Därefter avlivas de.
– Djurförsöken för att undersöka allergier är ofta plågsamma, vilket är ett viktigt skäl till ersätta dem, säger Karin Gabrielsson Morton.
Sedan några år tillbaka finns dessutom ett test på möss godkänt. Mössen får testämnet insprutat i huden på örat dagligen i tre dagar, efter några dagar avlivas de och resten av testet utförs i provrör. Metoden anses vara mindre plågsam än marsvinstestet och betydligt färre djur används i försöken. Mösstestet används dock inte lika ofta som marsvinstestet. Men Karin Gabrielsson Morton påpekar att det finns flera skäl än de rent djuretiska till att satsa på nya metoder.
– I cellbaserade metoder kan mänskliga celler användas, vilket gör att testerna kan bli bättre på att förutsäga risker för människor, än djurtesterna. Dessutom är cellbaserade tester billigare och snabbare, vilket gör att fler ämnen och produkter kan användas.

Inte så lika oss

Hon får stöd av Carl Borrebaeck som menar att de nya metoderna inte bara kommer att ersätta djurförsöken, de kommer att bli betydligt bättre.
– De nya testmetoderna har större känslighet och analytisk prediktionskraft och blir därmed säkrare. Djur är inte särskilt bra att använda, de är inte så lika oss. Om de reagerar på en kemikalie så är det inte säkert att vi reagerar på samma sätt. Förutom de rent etiska aspekterna med att använda djur så är det inga bra tester, punkt slut. Därför försöker vi nu använda mer mänskligt liknande cellsystem, säger han.
Allergitester görs också i stor utsträckning när kemikalier ska registreras. Enligt EU:s nya kemikalielagstiftning REACH, krävs djurtestdata för varje nytt ämne. Det kan vara hushållskemikalier, färger i textilier, bläck till pennor och liknande som måste undersökas.

 

FAKTA

8 procent av de 12,1 miljoner djur som användes i djurförsök i EU år 2005 var för toxikologiska studier (968 000 djur). 5,8 procent av dessa användes för att undersöka om ämnen ger irritation eller allergi (56 144 djur).

Metoder som kan ersätta djurförsök:

  • In vitro – Försök i provrör.
  • In silico – Försök i dator.
  • Biokemiska, kemiska, fysikaliska och immunologiska metoder.
  • Dockor, modeller i olika material, inplastade djur m.m.
  • Lägre stående organismer.

Källa: Forska Utan Djurförsök

Recept Louise Cederlöf

Relaterade artiklar

Senaste artiklarna