Ett steg närmare svenskt allergiprogram

Sedan Folkhälsoinstitutet tvingades släppa allergifrågorna 2001 har Astma- och Allergiförbundet arbetat för att någon annan ska ta över det nationella ansvaret. Nu ser det ut som om ett stort steg har tagits i rätt riktning.

I slutet av 1980-talet fanns en oro i det svenska samhället över de snabbt ökande allergierna. Det ledde till att en statlig utredning tillsattes för att hitta strategier för att hejda utvecklingen.
Ulf Brändström, kanslichef på Astma- och Allergiförbundet, har varit med från början i planerna för en nationell samordning på allergiområdet.
– Det var den statliga allergiutredningen som 1989 föreslog att ett allergicentrum skulle bildas. Det förverkligades delvis genom Allergiprogrammet på Folkhälsoinstitutet och Vårdalstiftelsen. Vårdal fick i uppdrag att skapa ett centrum för allergiforskning och valde att satsa på Karolinska Institutet i Stockholm.
Utredningen föreslog också att kommunerna skulle bilda allergikommittéer. I dem skulle representanter för till exempel skolförvaltning och miljökontor ta upp allergifrågor. Ofta deltog också någon från den lokala astma- och allergiföreningen.

En given plats

Arbetet var mycket inriktat på förebyggande åtgärder. Allergiprogrammet stöttade kommunerna med information om vetenskapligt grundade metoder. Det var något som varje enskild kommun inte hade resurser att själva ägna sig åt att ta reda på. Allergifrågorna fick en given plats i kommunernas verksamhet. Allergiprogrammet tog fram kriterier för ”Allergianpassad kommun”, arrangerade regionala konferenser och nationella allergistämmor.
– Det som saknades var en utvärdering av insatserna. Hade de någon påverkan på hälsan? Att man inte hade några resultat att peka på gjorde det svårt att försvara programmet när en omorganisation av Folkhälsoinstitutet genomfördes 2001.

Mellan stolarna

Folkhälsoinstitutet fick en helt ny organisation, allergiprogrammet lades ned och allergifrågorna hamnade mellan stolarna. Allergiarbetet ute i kommunerna trappades ned när det inte längre fick stöd av en central myndighet. Sedan dess har Astma- och Allergiförbundet jobbat för att hitta en lösning.
– Vi har tagit fram förslag för hur ett nationellt allergicentrum eller en nationell strategi skulle kunna se ut. Vi har uppvaktat ministrar och myndigheter vid flera olika tillfällen utan framgång.
Det var först 2008, när förbundet anordnade en konferens om nytänkande inom allergiområdet, som ett intresse började väckas. Konferensen var till stor del inspirerad av de goda resultat man åstadkommit i Finland. Där hade man genomfört ett 10-årigt astmaprogram som både minskat samhällskostnaderna och förbättrat hälsan hos patienterna. Programmet byggde bland annat på att fokusera vårdinsatserna på de svårast sjuka och med olika medel stötta dem med lindrigare sjukdom att ta bättre hand om sig själva.

Berör många människor

Professor Tari Haahtela, ansvarig för astmaprogrammet i Finland, berättade på konferensen att man just påbörjat ett motsvarande program för allergi.
Arrangemanget skapade ett stort intresse. En av deltagarna var Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm. Han uttryckte gott hopp om att kunna påverka utvecklingen på allergiområdet till det bättre även i Sverige och sa att han ville se ett nationellt program i likhet med det som tidigare fanns inom Folkhälsoinstitutet.
– Stärkta av det uttalandet uppvaktade vi återigen Socialstyrelsen. Vi framhöll då också att det gjorts samlade insatser på andra områden, inom psykiatrin och cancervården, och att det kunde vara väl motiverat att göra det även inom allergiområdet, som också berör många människor.
– Vi fick i uppdrag att ta fram ett underlag. Det gjorde vi, med hjälp av framstående representanter för allergivården.

Ett brev

Alla insatser ledde till slut fram till att Lars-Erik Holm i juni i år skickade ett brev till socialdepartementet med begäran om att en ny utredning tillsätts, med uppdraget att ta fram en nationell strategi för astma, allergi och annan överkänslighet.
Han skriver också att det bör ingå som övergripande mål att minska antalet som insjuknar i dessa sjukdomar och att förbättra omhändertagandet i vården. Han föreslår att utredaren bör svara på om det behövs en ny myndighet som får ett samlat ansvar för allergifrågor. Även Folkhälsoinstitutet och Vårdalstiftelsen ställde sig bakom begäran om en utredning.
– Det här var ett stort genombrott, säger Ulf Brändström. Nu kan vi bara vänta på ett svar från departementet.

Text Lena Granström

Relaterade artiklar

Senaste artiklarna