Tillsatser att hålla ögonen på

Mat januari 2021. Ibland tillsätts olika ämnen i livsmedel för att till exempel förbättra konsistensen, påverka smaken och färgen eller öka hållbarheten. Det är relativt ovanligt att vara allergisk mot dessa tillsatser, och reagerar man på dem beror det oftast på att de framställts från något ämne man är allergisk mot.

Man får inte tillsätta vad som helst till livsmedel. Alla tillsatser som används måste godkännas inom EU för att få användas, och kraven på dem är hårda. Tillsatserna kan antingen vara naturligt eller kemiskt framställda, men bara de som inte kan innebära några hälsorisker, och antingen tillför något av värde för konsumenten, eller som är nödvändiga för att man ska kunna hantera livsmedlet, godkänns. De tillsatser som inte uppfyller kraven är förbjudna, och det måste också anges i innehållsförteckningen vilka tillsatser livsmedlet innehåller.

Konserveringsmedel

Bensoesyra

Konserveringsmedlet bensoesyra förekommer naturligt i en del bär och frukter, och finns till exempel i höga halter i lingon, hjortron och tranbär. En del människor får överkänslighetsreaktioner av bensoesyra (E210) och dess salter, bensoater (E211-215, E218-219). Personer som reagerar på acetylsalicylsyra, som finns i vissa febernedsättande preparat, är också oftare överkänsliga mot bensoesyra.

Sulfit

Sulfit, svaveldioxid, svavelsyrlighet och dess salter, med E-nummer 220-224 eller 226-228, kallas med ett gemensamt namn för sulfiter. De används både som konserveringsmedel för att hämma tillväxt av bakterier och mögel, och för att förhindra brunfärgning av livsmedel. Det bildas också låga halter av svaveldioxid naturligt vid jäsning av vin och öl.  Personer som lider av astma är ofta överkänsliga mot sulfit. Ju högre halter sulfit som finns i ett livsmedel och ju mer personen får i sig, desto större risk för en reaktion. Därför måste det alltid framgå av innehållsförteckningen om ett livsmedel innehåller mer än 10 milligram per kilo, eller 10 milligram per liter, av svaveldioxid och sulfit.

Lysozym

Lysozym (E1105) är ett konserveringsmedel som framställs av äggvita. Det tillsätts ibland till ystmjölk vid osttillverkning för att förhindra smörsyrejäsning. Ungefär en tredjedel av de som är allergiska mot ägg reagerar även på lysozym.

Citronsyra

Citronsyra är ett ämne som finns naturligt i bär och frukter. Det kan också användas som antioxidationsmedel. Citronsyra produceras även naturligt i kroppen, som ett sätt att ge cellerna energi. Många upplever att de är allergiska mot citronsyra, men enligt Livsmedelsverket vet forskarna inte vad dessa reaktioner beror på, då man vid allergier reagerar på proteiner, och citronsyra inte är ett protein, och ämnet också behövs för kroppens funktioner. Citronsyra framställs bland annat från frukter som är naturligt rika på citronsyra, såsom citron eller ananas. Den kan också framställas genom jäsning av kolhydrater med hjälp av en mögelsvamp, Aspergillus niger, vilket är en metod som använts sedan 1920-talet. Kolhydraterna kommer då till exempel från ananas, majs eller citron, och mögelsvampen hjälper till att omvandla dessa kolhydrater till citronsyra.

Förtjockningsmedel

En del förtjockningsmedel, såsom fruktkärnmjöl (E410), guarkärnmjöl (E412), dragant (E413), gummi arabicum (E414), taragummi (E417), sojabönshemicellulosa (E426) och cassiagummi (E427) utvinns ur balj- och ärtväxter. Enligt Livsmedelsverket kan ett fåtal personer med allergi mot sojabönor, jordnötter eller andra baljväxter reagera mot tillsatser tillverkade av de här förtjockningsmedlen. Det har också förekommit reaktioner hos människor som arbetat med tillsatserna i livsmedelsindustrier.

Modifierad stärkelse

Ett annat förtjockningsmedel är modifierad stärkelse. Den kan till exempel framställas från potatis, tapioka, ris och vete. Om den modifierade stärkelsen har framställts från vete måste det framgå av innehållsförteckningen.

Smakförstärkare

Glutaminsyra och salter av glutaminsyra, som kallas glutamater, används som livsmedelstillsatser för att förstärka smaker. De har E-numren E 620-625. Glutaminsyra finns naturligt i kött, i nästan alla grönsaker och i vete och soja. Som tillsats får glutamat användas till många olika livsmedel, utom i livsmedel som tillverkas speciellt för spädbarn och småbarn.
Glutamat är vanligt i asiatisk matlagning, och besvären smakförstärkaren utlöser kallas MSG-symtom. Personer som är känsliga mot glutamat kan bland annat drabbas av huvudvärk, svettningar, halsbränna, tryck över bröstet och illamående. Symtomen är dock ofarliga och går oftast över fort.

Färgämnen

Karmin

Det röda färgämnet Karmin (E120), som bland annat är vanligt i kosmetika kan ge upphov till allergiska reaktioner. Människor har bland annat rapporterats reagera med allergisk chock, nässelfeber, astma och svullnader vid kontakt med ämnet. Även personal i färg- och kosmetikafabriker och bagare som har utsatts för ämnet har reagerat med allergi.

Annattoextrakt

Även det naturliga färgämnet annattoextrakt (E160) har rapporterats orsaka allergisk chock och astma.

Azofärgämnen

En omskriven grupp färgämnen är de syntetiska azofärgämnena. Nio azofärger är godkända för användning i livsmedel. En del azofärgämnen kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner hos vissa personer, i huvudsak människor som redan har någon form av känd allergi. Azofärgämnet tartrazin, som färgar maten gul, kan till exempel ge hudbesvär, astma, nässelfeber eller eksem.  Livsmedel som innehåller vissa azofärgämnen måste ha en särskild märkning. Då måste färgämnets namn eller E-nummer följas av texten: ”Kan ha en negativ effekt på barns beteende och koncentration”. Anledningen till detta är en studie från Storbritannien som pekade på att ämnena kan ge barn koncentrationssvårigheter. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, anser att det inte är klart vetenskapligt bevisat att ämnena är skadliga, och förhandlingar mellan EU:s råd och parlament resulterade i denna särskilda märkning.