Stress kan förvärra allergi

Att stress påverkar oss negativt är inte någon nyhet. Därför är det inte heller överraskande att stress också kan förvärra sjukdomar som astma och allergi. Men även människors förväntningar har betydelse för hur sjukdomen uppfattas.

Vi tog kontakt med Mats Lekander för att få veta mer om hur stress och förväntningar kan påverka människors allergisjukdomar. Mats är forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och docent i psykologi vid Karolinska institutet i Stockholm. Först och främst bad vi honom att definiera vad stress och förväntningar är för något.
– Stress är ett paraplybegrepp för olika påfrestningar som hjärnan uppfattar och som kroppen sedan reagerar på. De kroppsliga reaktionerna kan beröra flera system i kroppen och påverkar vårt beteende på olika sätt.
Stress kan framkallas av många olika saker, som en kommande tenta eller bara av det faktum att man har en kronisk sjukdom som astma eller allergi, berättar han.

Stress stimulerar inflammationer och förstärker de allergiska reaktionerna.

Förväntningar påverkar hur vi mår

Förväntningar i sin tur handlar helt enkelt om hur man tror att något kommer att bli. Detta hänger ihop med hjärnans sätt att arbeta. Alla människor och djur har ett behov av att förutsäga vad som ska hända eller hur andra i omgivningen kommer att agera. Det är ett beteende som ursprungligen handlar om hur man ska anpassa sig för att få mat eller tillgodose andra behov.
– Man kan säga att placeboeffekten är en naturlig följd av den här processen. Vi förväntar oss att en medicinsk behandling ska göra oss friska. Därför känner vi oss lite bättre eller blir verkligen lite friskare när behandlingen påbörjas. Detta trots att den inte har hunnit ha någon medicinsk effekt. På samma sätt kan förväntningar få oss att må dåligt. Det handlar om känslomässiga faktorer och hur hjärnan uppfattar olika situationer, fortsätter Mats.

Starkare allergiska reaktioner

På vilket sätt påverkar då stress och förväntningar allergiska sjukdomar? När det gäller förväntningar skulle det kunna vara så att vi i någon mån kan ”lära” oss att få en allergisk reaktion bara av att se eller smaka det vi är allergiska mot. Det har gjorts studier där djur har fått ett smakämne kombinerat med något som ger en allergisk reaktion. När sedan det allergiframkallande ämnet tagits bort och djuret bara fått själva smakämnet, har det ändå uppstått en negativ reaktion i kroppen.
– Smaken av det förmodat allergiframkallande ämnet är då tillräckligt för att kroppen ska aktivera så kallade mastceller, som är viktiga vid allergiska reaktioner. Det är dock inte bevisat att denna förväntning utlöser några allergiska reaktioner hos människor. Troligare är att den kan öka reaktionens styrka, säger Mats.

Stress kan förvärra inflammationer

Det finns klarare samband mellan stress och förvärrade allergiska reaktioner. Detta är en aning paradoxalt. Kroppen behöver och använder nämligen stresshormoner som kortisol för att kontrollera immunförsvaret och hantera inflammationer. Detta är något som kan liknas vid en kortisonbehandling. Därför borde utsöndring av stresshormoner vara positivt vid allergiska reaktioner. Så är det dock inte, vilket troligen beror på att det är för små mängder hormon som frigörs vid mental stress. Istället menar Mats att stress snarare stimulerar inflammationer och förstärker de allergiska reaktionerna.
– Även stresshormoner kan aktivera mastceller, men de kan knappast utlösa ett allergiskt anfall. Däremot kan de med all säkerhet förstärka ett anfall. Stress är därmed en av flera faktorer som kan förvärra inflammationer. Men då krävs det troligen att man varit stressad under en lite längre tid, säger han.

Samband mellan stress, sömn och allergi

På lång sikt kan det vara så att stress även ökar risken för att utveckla allergi. Forskarna har sett att personer som utsätts för stress under lång tid löper större risk att bli diagnosticerade med allergi senare i livet. Detta trots att de inte haft allergiska problem tidigare. Mats vill dock understryka att detta bara är något som man sett på statistisk nivå. Det finns egentligen inte några bestämda orsakssamband.
– Det här kan förklaras med andra faktorer och behöver inte ha en direkt koppling till stressen. Vi vet till exempel att trötthet som kan bero på för lite sömn har ungefär samma effekt som stress. Enligt vår senaste forskning får till exempel de som är trötta när de är åtta-nio är gamla oftare allergier när de kommer upp i tonåren. Men vi ser även det omvända, att barn som tidigt får allergier är mer trötta när de blir äldre. Så det finns klara samband mellan stress, sömn och allergi, säger han.

Stora förväntningar kring mat

Även när det gäller allergi och överkänslighet mot mat är det sannolikt att i alla fall förväntningar spelar en viss roll. Vetskapen om vad man äter kan i viss mån förvärra en allergisk reaktion, även om den sätts igång av rent medicinska orsaker. Det handlar om hur hjärnan tolkar situationen.
– Effekten av alla kroppsliga reaktioner kan bli större när hjärnan är inblandad. Sen är ju mat en stor och nödvändig del av våra liv, vilket kanske gör att våra förväntningar blir större. Vi vet också att det är lättare att få inlärda kroppsliga reaktioner av smak- och luktsignaler än av sådant som vi kan se eller höra, säger Mats.

Osäkert behandlingsläge

Vilken hjälp finns då att få för den som är stressad? Stress kan bland annat visa sig som depression eller sömnsvårigheter. Detta orsakar inte bara lidande för den enskilde individen och dennes anhöriga. Även samhället i stort påverkas i form av ökad sjukfrånvaro och annat. Därför tycker Mats att det är anmärkningsvärt att det inte finns fler metoder som bevisligen hjälper mot stress.
– När det gäller posttraumatiskt eller akut stressyndrom är vi i dag ganska säkra på att det hjälper med så kallad kognitiv beteendeterapi. Det samma gäller för depression och sömnproblem kopplat till stress. Bevisläget är lite sämre för så kallade multidisciplinära behandlingsmetoder där exempelvis yoga och meditation kan ingå. När det gäller att dämpa effekten av förväntningar är vi ännu mer osäkra. Vi kan med hjälp av psykologisk behandling ändra människors förhållningssätt till sina sjukdomar. På så sätt kan man lära sig att leva ett bra liv med sin sjukdom även om den inte försvinner, säger han avslutningsvis.

Text Niclas Samuelsson

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php