Så tränar du i kyla

Kyla är ofta besvärligt för astmatiker. Kall, torr luft sliter på slemhinnorna och ju kallare det är desto torrare bli luften. Aktiviteter som löpning, skidåkning och cykling kan därför bli en utmaning. Men det finns knep att ta till för den som hellre motionerar ute i det fria än inne i träningslokal.

När temperaturen kryper nedåt 15 minusgrader är luftfuktigheten noll. Det påverkar luftvägar och slemhinnor negativt som då både måste värma och fukta luften vi andas. Dessutom ökar luftföroreningarna under vintern. Avgaser, asfaltsdamm och partiklar från bildäck ligger lättare kvar i luften när det är kallt ute eftersom den inte omsätts lika mycket. Svåra astmaattacker inträffar oftast när det är mycket luftföroreningar ute och har inte enbart med kyla att göra.

– Ansträngning i kyla och avgaser ger sammantaget en försämring av en redan befintlig astma, säger Leif Bjermer, professor i lungmedicin och allergisjukdomar vid Lunds universitet till Hjärt- och Lungfonden.

Grunden för en fungerande träning är att se till att astman är ordentligt behandlad från början. Man kan också be sin läkare om att få en behandlingsplan för hur man ska medicinera just vid träning. Därefter kan man börja testa sig fram och se vad som fungerar för just en själv. Här är några tips:

  • Skydda mun och ansikte med en halsduk, sjal eller scarf.
  • Klä dig lager på lager, särskilt över bröstet. En väst kan vara bra.
  • Värm upp ordentligt, men långsamt, innan aktivitet.
  • Använd din astmainhalator (om du har det förskrivet) ca 15 minuter innan du ger dig ut.
  • Behandla eventuell nästäppa så att du kan andas både genom näsa och mun.
  • Undvik kalla drycker som kyler ner luftvägar och lungor.
  • Känn in kropp och dagsform – och vila när du behöver.
  • Varva ner långsamt och undvik hastiga temperaturförändringar. Lägg gärna de sista tio minuterna på ditt träningspass till nedvarvning.
  • En varm dusch efteråt höjer långsamt kroppstemperaturen och kan göra att andningen känns lättare.Ett annat tips är att använda en luftvärmeväxlare som är ett slags andningsmask. Det finns olika varianter på marknaden men de syftar alla till att värma upp luften man andas. Airtrim och Jonasmasken, som tagits fram av norska Astma- och Allergiförbundet, är ett par exempel. En luftvärmeväxlare gör så att luften man andas in genom filtret värms och fuktas vid utandning, vilket i sin tur skyddar luftrören från torr och kall luft. Om man besväras av att det bildas kondens bakom masken finns också en munburen fukt- och värmeväxlare, Lungplus, som kan vara ett alternativ.

Källor: Hjärt- och Lungfonden, varden.se, teva.se

Text Louise Cederlöf Foto Colourbox

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php

Senaste artiklarna