Kall och torr luft kan ge köldastma
Dagar då kylan biter i kinderna kan vara extra besvärliga för många astmatiker. Den kalla och torra luften med hög partikelhalt är en utmaning för den som har känsliga luftvägar.
Vad beror köldastma på?
–Tidigare trodde man att det var själva kylan som var orsaken, men nu vet vi att det största problemet är att kall luft också är torr, och både kyla och torr luft är stimuli som kan leda till att luftvägarna börjar dra ihop sig, säger Teet Pullerits, överläkare och allergolog vid allergimottagningen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Om man anstränger sig i kyla och torr luft förlorar slemhinnorna dessutom mycket vätska. Har man inflammatoriska celler i slemhinnan reagerar dessa när slemhinnorna blir torra, och börjar släppa ut olika ämnen som gör att luftvägarna drar ihop sig.
Värre med föroreningar
Det är alltså inte bara kyla som kan ge besvär vintertid, utan det är många olika faktorer som påverkar astmatiker. Ibland samverkar dessa faktorer, vilket ökar problemen. När det är -15 grader ute är luftfuktigheten i princip noll, vilket är en triggerfaktor, förklarar Teet Pullerits.
Även föroreningar och partiklar från till exempel vedeldning eller bildäck och avgaser kan öka besvären. Även dessa finns i större mängd i kall luft. Luftföroreningarna är generellt högre på vintern, vilket beror på att luftomblandningen är sämre i kyla.
Hur väl underhållen grundastman är spelar också roll för hur känslig man är för kall luft, därför är luftvägsinfektioner också en vanlig triggerfaktor. Precis som vanlig astma kan köldastma därför leda till potentiellt farliga astmaanfall om grundastman är dåligt behandlad och man utsätts för väldigt stora temperaturväxlingar.
Viktigt värma upp
Det kan vara svårt att träna utomhus på vintern om man har köldastma, men enligt Teet Pullerits är det ingen fara för normalmotionären att träna i kyla.
– Normal träning, och utomhusvistelse är väldigt bra, men man måste kanske tänka på hur man tränar. Det är till exempel verkligen viktigt att vara noggrann med att värma upp ordentligt, säger han.
De som tränar på elitnivå i kyla påverkas däremot mer än normalmotionären. Långvarig exponering för kyla kan ge astma, inte minst i kombination med hård träning. Därför drabbas ofta elitlängdskidåkare, konståkare och hockeyspelare av astma eller astmaliknande besvär. Hos skidåkarna är det de långa träningspassen i kall, torr luft som ger besvären, medan ishockeyspelare och konståkare utsätts för både kall luft, ozon och kväveoxid i ishallarna där de tränar. Den sorts astma de utvecklar under dessa förhållanden verkar dock vara en annorlunda typ av astma än vanlig astma, och den kan också gå över när de slutat träna på hög nivå.
Kan man försämra sin befintliga astma av att till exempel träna utomhus i kyla och få köldastma?
– Sker det ofta så kan det leda till kan den bakomliggande inflammationen försämras. Man måste tänka på att inflammationen, grundastman, måste vara välkontrollerad, säger Teet Pullerits.
Det går inte att svara på hur bra så kallade fukt- och värmeväxlare, exempelvis Lungplus, fungerar, men enligt Teet Pullerits är detta något man kan prova om man har besvär. En del idrottare använder också en sorts ansiktsmask som går att köpa i sportbutiker eller på webbsidor för till exempel skidåkare.
Kan man medicinera mot köldastma i förväg eller när det väl uppstått?
– Ja, det går att medicinera, men det är framför allt viktigt att sköta sin vanliga behandling, säger Teet Pullerits. Är astman allmänt dåligt kontrollerad ökar problemen med kylan, så den antinflammatoriska behandlingen är något man verkligen måste vara noggrann med. Man kan prova att ta luftrörsvidgande innan man går ut också, det kan hjälpa i vissa fall, tillägger han.
En annan sak som är viktig är att näsan fungerar som den ska. Nästäpppa ska man behandla med kortisonnässpray.
– Om man är täppt i näsan och börjar andas med munnen istället blir astmabesvären ännu värre, för då värms inte den inandade luften upp innan den når lungorna, förklarar Teet Pullerits.