Lär dig andas rätt

Många astmatiker får symtom trots intensiv behandling med läkemedel. Detta kan bero på att man inte andas på rätt sätt. Genom att lära sig en god andningsteknik kan man underlätta andningen och utnyttja sin lungkapacitet bättre.
För att identifiera astmapatienter med dysfunktionell andning har ett särskilt internationellt frågeformulär tagits fram. Frågeformuläret innehåller 16 olika symtom, allt från bröstsmärta och andfåddhet, till stickningar i fingrarna och hjärtklappning.

Översattes

På en fyrgradig skala får patienten ange hur ofta han eller hon upplever symtomen. ”Aldrig” ger 0 poäng medan ”Väldigt ofta” ger 4 poäng. Maximalt kan man få 64 poäng. Om en patient har över 23 poäng tyder detta på att personen har en felaktig andningsteknik.
Frågeformuläret har tagits fram i Nederländerna och går under namnet ”Nijmegen questionnarie in asthma”. I Jönköpingsstudien var syftet att översätta enkäten till svenska och också testa den på svenska patienter.
Totalt identifierades 1 017 patienter med måttlig till svår astma på de sju vårdcentralerna i Jönköping. Patienterna var i åldrarna 18-55 år med en medelålder på 41 år, och behandlades antingen med inhalationssteroider (ICS) eller med en kombinationsbehandling bestående av ICS och långverkande luftrörsvidgare. Patienterna hade fått sina recept förnyade minst två gånger under det senaste året.
184 av de 1 017 patienterna valdes därefter ut med slumpens hjälp, och fick möjlighet att svara på den svenska Nijmegen-enkäten, vilket 139 personer också gjorde. Majoriteten av deltagarna var kvinnor, 69 procent.

Flest kvinnor

Av enkätsvaren kunde man utläsa att cirka 30 procent av astmatikerna hade höga Nijmegen-poäng, det vill säga över 23 poäng, vilket stämmer överens med tidigare utländska resultat. Kvinnorna i Jönköpingsstudien upplevde mer problem än männen; 35 procent av kvinnorna hade över 23 poäng, jämfört med 19 procent av männen.
Slutsatsen av studien är att Nijmegen-enkäten även fungerar i Sverige som ett sätt att identifiera astmatiker med dysfunktionell andning.
Patienterna fick också besvara ett frågeformulär som handlade om upplevd livskvalitet, MiniAQLQ. Här kunde man se ett samband mellan höga Nijmegen-poäng och låg livskvalitet, vilket tolkas som att dysfunktionell andning också påverkar livskvaliteten på ett negativt sätt.

Träna din andning

Lungornas viktigaste uppgift är att syresätta blodet och vädra ut koldioxid. Lider man av en lungsjukdom kan det ibland vara svårt och tungt att andas. Andningen kan också bli onormalt intensiv.
Genom att lära sig rätt andningsteknik kan man underlätta andningen, vilket också skapar också en känsla av lugn och trygghet.
– Har man en sjukdom som påverkar andningen är det viktigt att man tränar på att andas på rätt sätt. Något som också underlättar andningen är att man som astmatiker har bra kondition, säger Niklas Föghner, legitimerad sjukgymnast.
Här tipsar han om två bra andningsövningar.

Diafragmaandning

Personer med astma andas ofta högt upp, med bröstkorgen, vilket gör att lungorna inte fylls tillräckligt med luft. Därför tränar man på att få ner andningen i ”magen”, så kallad diafragmaandning eller bukandning.
Så här gör du:
Ligg ner på rygg med böjda ben.
Placera en hand på magen.
Andas in och känn att handen lyfter.
Andas ut genom slutna läppar och känn att handen sakta sjunker nedåt.
Denna övning går också att göra i sittande ställning, men det är enklare att lära sig tekniken om man ligger ner.

Pysandning

Det här är en andningsteknik som gör att andningen blir djupare, lugnare och effektivare. Genom att utandningen går långsammare hålls luftvägarna öppna på ett bättre sätt.
Så här gör du:
Andas in lugnt in genom näsan eller munnen.
Andas långsamt ut genom munnen med putande läppar – som du om du skulle vissla. ”Pys” ut luften. Stanna upp när du känner att du har lite luft kvar. Du ska inte tömma lungorna helt.
Upprepa flera andetag i lugn och rytmisk takt, cirka 10-15 andetag. Du kommer att märka att utandningen blir längre och lugnare. Hela andningen blir djupare och långsammare.
Öva tekniken i vila.
Tillämpa sedan tekniken under ansträngning, till exempel när du går i trappor eller backar.
Den här andningstekniken kallas också sluten läppandning. Ett annat namn är motståndsandning, eftersom du ju lägger ett motstånd på utandning med hjälp av dina egna läppar. Man kan också använda olika hjälpmedel. Be din sjukgymnast prova ut lämpligt hjälpmedel.

Nijmegen-enkäten

”Nijmegen questionnarie in asthma” är ett frågformulär för att identifiera astmapatienter med dysfunktionell andning. Över 23 poäng tyder på att personer har felaktig andningsteknik.

Aldrig Sällan Ibland Ofta Väldigt ofta
0 1 2 3 4
Bröstsmärta
Känner dig spänd
Dimsyn
Yrselattacker
Förvirring
Snabbare eller djupare andning
Andfåddhet
Tryck över bröstet
Känsla av uppsvälld mage
Stickningar i fingrarna
Svårigheter att ta djupa andetag
Stelhet eller kramper i fingrar och händer
Stram känsla runt munnen
Kalla händer eller fötter
Hjärtklappning
Känsla av ångest

Foldern Lär dig andas rätt finns att beställa eller ladda ner på www.astmaoallergiforbundet.se under Informationsmaterial / Foldrar och broschyrer.