Gifterna som gör dig ren och snygg

I Sverige använder vi 110 ton hygienprodukter och kosmetika om dagen. Badrumsskåpen svämmar över av produkter och bland alla dessa produkter finns det 7 000 tillåtna ämnen. En del är allergi- och cancerframkallande. Andra kan skada vårt DNA, störa hormonerna eller är dåliga för miljön. Vissa är ofarliga när de uppträder ensamt, men forskarna har dålig koll på vad som händer när de blandas, den så kallade cocktaileffekten.
–– Det är också väldigt många ämnen som vi ännu inte vet vad de har för effekter, säger miljöjournalisten Katarina Johansson som skrivit boken ”Badskumt. Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg” som kom ut i april.

I garaget

Boken handlar om en bransch som tjänar enorma summor på vår strävan efter skönhet och renlighet. Men den handlar framförallt om att det vi smetar in oss i snarare kan vara skadligt för oss än bra.
–– Jag kände mig lurad när jag för några år sedan började läsa innehållsförteckningar och googla ämnen, berättar Katarina.
Till exempel hade hon köpt läppceratet ”Oliv Naturell” som skulle vara baserat på ekologisk jungfruolja. Det lät ju förstås väldigt bra. Men när hon läste mer noga så såg hon att petrolatum stod överst i innehållsförteckningen. Och det är inte olivolja. Det är mineralolja som Katarina också hade ute i garaget för att smörja cykelkedjan eller bilmotorn. Knappast nyttigt att ha på läpparna och kanske slicka i sig, tänkte hon. Därför bestämde hon sig för att ta reda på mer om den gigantiska och växande skönhetsindustrin.
Tolv miljoner kronor spenderade vi på sådana produkter i Sverige 2009, en siffra som gått upp med 60 procent på tio år. Kemikalier i skönhetsprodukter är en stor del av det växande kemikaliesamhället. Samtidigt som kemikaliesamhället blir större kan man se att det blir fler cancerfall.
–– Också allergierna ökar, det finns många ämnen i produkter som är allergiframkallande, säger Katarina.

Sanningen om badrumsskåpet

När jag träffar Katarina är jag fräsch och nyduschad. Håret har jag tvättat med ett av Schwarzkopf GLISS-schampon. Det doftar nu gott från parfymämnena. I schampot finns också en stark tensid som fick det att löddra så där härligt, men som också är giftig för vattenorganismer. Här finns också en massa PEG-ämnen som skapas genom tunga kemiska processer.
Tänderna har jag borstat med en Pepsodent Super Fluor. Min andedräkt känns fräsch, men fiskarna kan drabbas av andnöd. Tandkrämen innehåller nämligen en av de starkaste tensiderna, som också är väldigt hudirriterande, särskilt i munnen där man har känsliga slemhinnor.
För att försäkra mig om att min nyduschade kropp inte ska ge ifrån sig någon svettlukt har jag tagit på ordentligt med deodorant från Rexona som innehåller aloe vera. Det gör att jag har ett moln med siloxaner som flyger runt mig.
Det här kände jag inte till när jag gick hemifrån, men när jag radar upp några av mina vanliga produkter framför Katarina får jag veta sanningen om mitt badrumsskåp.
–– Hur mycket aloe vera har vi i den då? säger Katarina skeptiskt när hon plockar upp min deodorant. Aj då. Överst i listan finns siloxaner. De ämnena är väldigt flyktiga, så när du tar på den här kommer de att flyga och du går omkring i en aura av siloxaner. De är så flyktiga att man hittat dem i fåglar ända uppe vid Svalbard. De är väldigt dåliga för miljön.
Katarina fortsätter att studera min deodorant.
–– Här finns också Aluminium Zirconium, det är inte heller så roligt, säger hon. Det är väldigt hudirriterande. Och där ja, en bra bit ner i listan kommer aloe vera.

Osolidariskt

Att mitt hår färgas mörkt varannan månad ger mig inte helt oväntat ett stort minus i kanten. Det är väldigt allergiframkallande. En undersökning av 122 vanliga hårfärgningsprodukter som gjorts på Karolinska Institutet visade att 120 innehöll starka eller extremt starka allergiframkallande ämnen.
Värst drabbade blir förstås frisörerna som vistas i närheten av ångorna från färgning hela dagarna. De är också överrepresenterade när det gäller bland annat urinblåsecancer.
–– Jag kan tycka att det är lite osolidariskt att gå och färga håret hos frisören med de starka kemikalierna, säger Katarina. Det finns mildare alternativ, såsom örtfärg. Det bästa är förstås att inte färga alls. Men det finns en norm i samhället, nästan alla färgar håret.
Vår användning av produkter handlar mycket om vanor. Vi lägger stor vikt vid renlighet och många duschar varje dag. För flitigt rengörande och användande av tvål gör oss torra och förstör balansen hos hudens egna fetter. Hudens skyddsbarriär försämras och vi blir mer mottaglig för retningar och ämnen utifrån. Då tar vi fram vår lotion. Behovet av kräm skapar vi alltså ofta själva.

Onödigt balsam

När det gäller schampon förväntar vi oss att de ska löddra riktligt. Men det blir en ond cirkel. Använder man ett starkt schampo så blir håret uttorkat och då måste man använda balsam. Och om man använder mycket stylingprodukter i håret så behöver man ett starkare schampo för att få det rent. En produkt skapar ett beroende av en annan. Inte helt fel för skönhetsindustrin.
–– Tidigare använde jag alltid balsam, trodde att jag måste ha det för att mitt hår inte skulle bli risigt, säger Katarina. När jag började använda ett mildare schampo upptäckte jag att jag inte längre behövde balsam. Men då får man tänka på att jag inte använder en massa stylingprodukter heller.
Vi är också vana vid att allt ska dofta. Det förknippar vi med renhet. Men parfymämnen är ofta allergiframkallande och kan vara hormonstörande. Också i produkter för barn finns parfymämnen. Det finns ett stort utbud med färglada glittriga förpackningar som ska tilltala barn, men ofta är det bara förpackningen som är anpassad för barn –innehållet är inte mildare. Där finns parfymer, konserveringsämnen och färgämnen. På marknaden säljs till och med en Hello Kitty-parfym som riktas till barn från två år. Många babyprodukter är också parfymerade.
–– Det är ju jätteonödigt att utsätta små barn för parfym som är så allergiframkallande, säger Katarina. Det är större risk att få en allergi ju tidigare man börjar och om man sedan använder det under lång tid under sitt liv.

Hamnar i naturen

Det är lätt att tro att faran för allergi är över när man har använt en produkt en tid. Men så är det inte. Risken för allergi blir istället större för varje gång. Vem som helst kan alltså helt plötsligt drabbas.
Parfymer kan innehålla ftalater som gör att parfymen doftar längre. Det finns också i krämer så att de tränger in längre i huden. Men ftalater kan åstadkomma hormonella bekymmer, speciellt för pojkfoster. De flesta och värsta ftalaterna är förbjudna i EU, men inte i till exempel USA. Man kan skydda sig någorlunda genom att använda parfymfria produkter.
Mycket av det vi tar på oss hamnar till slut i naturen. Det finns vissa ämnen som man vet är giftigt för vattenlevande organismer. Många ämnen är svårnedbrytbara och ligger lagrade. Vad som händer med dem längre fram vet man inte, eller vad som händer när de blandas.
Katarina tycker att det är dags att ställa krav på produkter.
–– Jag önskar att alla ökar sin egen medvetandenivå lite, säger hon. För mig handlar det främst om att inte använda så mycket, att dra ner på konsumtionen. Ofta smörjer man in sig mer än man måste. Kanske behöver du inte alla de här produkterna.

Så minskar du användandet av gifter

• Välj produkter med så få ingredienser som möjligt. Ord som går att uttala är ofta ett bättre alternativ än de mer krångliga.
• Bojkotta värstingämnena Zinkpyrition (används i smink och hygienartiklar men framförallt i mjällschampon) och Triclosan (kan finnas i deodorant, tandkräm och acneprodukter)
• Använd hellre fasta tvålar än flytande. De kräver mindre konserveringsmedel och är inte lika lätta att överdosera.
• Använd hellre produkter på tub eller pumpflaska som skyddas från luft och smutsiga fingrar. Innehåller därför ofta mindre mängd konserveringsämnen.
• Använd inte solkräm i onödan, skydda dig hellre på andra sätt – med kläder eller att undvika solen mitt på dagen. Solkrämer är kemikaliestinna. Det går inte att hitta en bra solkräm, bara mindre dåliga (certifierade eller från naturkosmetikamärken).
• Miljömärkta och certifierade produkter är oftast ett bättre alternativ.
• Undvik nagellack och lösnaglar (den gelé som används för att sätta dit lösnaglar innehåller acrylates som har gett nagelskulptörer mycket svåra eksem. Många får också astma.)
• Undvik kemisk hårfärgning.
• Vanliga matoljor funkar också bra på torr hud.
• Välj raktvål istället för rakskum.
• Köp oparfymerade produkter.
• Rannsaka ditt badrumsskåp och din kemikalieanvändning. Behöver du verkligen allt?