Försäkringsbolagen vill kartlägga din hälsa

Försäkringsbolag i England och USA belönar försäkringstagare som lever hälsosamt och rapporterar in sina hälsodata till bolagens databanker. I Sverige undersöker nu Skandia modellen, och utesluter inte astmapatienter som målgrupp. Men digital kartläggning av beteenden och gener innebär risker för vissa patientgrupper.

I dag kostar privata sjuk- och livförsäkringar i regel inte mer för dig som har anlag för sjukdomar. Försäkringsbolagen bryr sig oftast inte heller om du lever ohälsosamt med ökad hälsorisk. Det viktiga för dem är att sjukdomen inte brutit ut innan försäkringen tecknas. Men i framtiden kan kostnaden bero på hur hälsosamt du lever, och hur mycket hälsodata du skickar till försäkringsbolagens databanker.
Skandia är ett av de försäkringsbolag som kommit längst i Sverige med digital hälsa kopplat till försäkringar. De undersöker hur grupper av mer eller mindre ohälsosamma kunder skulle kunna komma in i de ordinarie försäkringarna. En positiv konsekvens kan bli att redan sjuka personer skulle kunna försäkras om de sköter sig, hävdar Skandia.
– För att lyckas måste vi bygga en digital motorväg och ett digitalt flöde där tekniken blir lättillgänglig och samtidigt innebär direktkontakt med läkare, säger Kristina Hagström, som är hälsostrateg på Skandia.

Hälsosamma data
Bolaget vill hitta en modell där de föreslår människor med kronisk sjukdom att följa ett visst program där försäkringsgivaren samlar in data om hälsobeteendet. Om patienten sköter sig kan de komma in i den vanliga försäkringen. Det är tänkbart att astmapatienter blir en av patientgrupperna.
– Vi har inte bestämt vilken diagnosgrupp vi ska börja med. Det kan till exempel bli mag- och tarmsjukdomen IBS, parkinson eller astma. Vi måste också titta på vilka diagnosgrupper som är störst bland våra kunder, fortsätter Kristina Hagström.

Vi måste tänka igenom vilket samhälle vi vill ha

En förutsättning för denna high-tech version av att följa en läkares ordination är att det blivit relativt enkelt att kartlägga vanor och värden digitalt. Snart höjer ingen på ögonbrynen i fall du har sensorer i dina skor som skickar data till en server om hur mycket du promenerar, eller kontaktlinser som mäter din blodsockernivå. I flera engelskspråkiga länder använder sig försäkringsjätten Discovery av metoden. Deras stadigt växande hälsoprogram går ut på att förändra försäkringstagarnas hälsobeteende med lägre försäkringskostnad som morot. Om du som kund slutar röka, deltar i viktminskningsprogram eller regelbundet går på hälsokontroller och gym sjunker liv- eller sjukförsäkringspremierna. Ju fler hälsosamma data du skickar in, desto lägre pris på försäkringen. Skandias Kristina Hagström ser metoden som en möjlighet att förbättra hälsan.
– Provresultat och indikatorer kan kontrolleras digitalt och när det upptäcks att patienten är på väg in i ett skov kan läkaren kalla in patienten till ett besök. Man upptäcker risker tidigt och arbetar förebyggande i stället för att starta behandlingen först då patienten är inne i ett skov, säger hon.

Dyrare för högriskkunder
Karin Lidman, affärsområdeschef på försäkringsbolaget Nordea Liv & Pension, säger att även Nordea är nyfiken på denna modell. Men hon ser utmaningar med att kartlägga varje persons hälsobeteende digitalt.
– Man måste dels vara medveten om integritetsaspekten och dels ställa frågan om hur individualiserad man kan bli samtidigt som man bibehåller försäkringsaspekten. Grunden i en försäkring är ju att vi inte vet vem som ska drabbas. Kan det bli ett a- och ett b-lag?
Även om försäkringar handlar om att sprida ut risker på alla försäkringstagare, arbetar bolagen med att identifiera risker. Ju bättre de blir på detta, desto fler riskerar att klassas som högriskkunder som får betala dyra premier. Om modellen skulle bli personfokuserad på detaljnivå skulle högriskkunder få kraftigt fördyrade försäkringar. Detta eftersom den digitala tekniken kan göra försäkringsspecialisterna mycket bättre på att sia om vilka som blir sjuka. Ett tänkbart scenario för dig med astma eller annan allergi är att försäkringen bara är öppen för dig om du verifierar att du följer en ordinerad handlingsplan för att undvika arbetsoförmåga.
– Ur ett etiskt perspektiv är det komplicerat. Hur långt kan man gå i personfokuseringen? säger Nordea Liv & Pensions Karin Lidman.

Åtgärdsprogram
Kristina Hagström på Skandia vill i stället framhålla att a och b-lag inte är något nytt för försäkringsbranschen.
– Så är det redan i dag. Det är ingen skillnad på om vi använder den senaste tekniken. Du får redan i dag svara på en massa frågor innan du tecknar försäkring. Det kan bli nej eller en försäkring med klausuler, om du tillhör en riskgrupp. Skillnaden som jag ser det är att en patient med till exempel diabetes typ 2 kan få ett erbjudande om att gå ett program. Deltar patienten och blir frisk kan denne få en sänkt försäkringspremie, säger hon.
Skandia har nyligen tecknat ett avtal om outsourcing av IT med indiska Tata, ett företag som har den tekniska kunskapen som Skandia behöver.
– Vi tror att detta kommer att mynna ut i något nästa år. Vi vill testköra program som kan hjälpa kunderna att förändra sitt beteende för att få en bättre hälsa, säger Kristina Hagström.

Nytta för alla
Folksam, som har avtal med Astma- och Allergiförbundet om barnförsäkringar, bevakar trenden om data, hälsa och försäkring. Men bolagets produktdirektör Daniel Eriksson ser vissa risker. Han tror att de som attraheras av hälsoprogrammen och rapporterar in sina hälsodata är de friskaste, vilka belönas med låga försäkringskostnader, medan de med låga försäkringskostnader, medan de som inte motionerar och arbetar förebyggande väljer bort programmet och kommer att få en dyrare försäkring än i dag.
– Folksam vill göra nytta för alla kunder. För att dessa program ska bli riktigt intressanta för oss måste genomsnittssvensken lockas, oavsett om denne har en hög eller låg risk för ohälsa. Vi har funderat men vi har inte hittat denna metod ännu, säger Daniel Eriksson.

Förbjudet använda geninformation
Frågan om försäkringslösningar för dem med hög hälsorisk kommer förmodligen bli allt hetare i takt med att gentekniken utvecklas. Dels beror det på att forskarna identifierar allt fler högriskgener, och dels beror det på att vetenskapen lär sig mer om vilka beteenden som kan få genernas sjukdomsanlag att aktiveras.
Med tanke på att risken att utveckla allergier i hög grad påverkas av om ens föräldrar har allergier, kan gener vara en nyckel i förståelsen om vem som kommer att drabbas. Om du är en person med högriskgener för till exempel astma kan du bli klassad som en högriskperson av försäkringsbolagen, och kanske ännu riskablare om du inte rapporterar in hälsosamma beteendedata. Kan det till och med bli nej till försäkring för dem med högriskgener?
– Vi är förbjudna enligt lag att ta fram information om gener, svarar Kristina Hagström på Skandia.
– Men i framtiden kan det bli ett problem för försäkringsbolagen om allt fler kartlägger sina gener och därefter tecknar försäkring. En person som får reda på att denne har en stor risk att utveckla cancer på grund av sina gener kan ta en försäkring utifrån den informationen. Då hamnar vi i ett underläge och det är vi som bolag och i förlängningen de andra försäkringstagarna som får betala.

Risk för B-lag
Vad anser Astma- och Allergiförbundet om denna typ av incitamentsprogram: sköt dig, rapportera in hälsodata och betala mindre i liv och sjukförsäkring?
– Det är oroväckande med en sådan utveckling då få personer med funktionsnedsättning har möjlighet att själva påverka sin situation, svarar Astma- och Allergiförbundets ordförande Maritha Sedvallson.
– Ett exempel är barn med svår astma som kanske vill vara aktiva men har svårt under perioder med försämring. Skulle de då straffas med högre försäkringspremier? Eller barn med omfattande födoämnesallergier som kanske tål väldigt få frukter och grönsaker men kan äta annat som inte anses lika nyttigt, exempelvis chips. Det är mycket svårt för dem att göra något åt sin situation.

Finns det en risk att ännu fler med funktionshinder hamnar utanför försäkring?
– Det skulle lätt kunna bli så att personer med funktionsnedsättning ses som något av ett B-lag, som blir en belastning för andra och för samhället. Idag bygger kollektiva försäkringar på att de som är friska, och inte så ofta belastar systemet, solidariskt betalar och accepterar att andra kan behöva utnyttja systemet mer. Troligen. För säkert vet ju ingen.

Hur ser du på utvecklingen av kartläggning av gener, där man allt mer skulle kunna förutse vem som utvecklar olika sjukdomar, och därmed handikapp? Kan detta innebära större problem för medlemmarna?
– Detta kan få stora och genomgripande konsekvenser för hela vårt samhälle. Vi måste tänka igenom vilket samhälle vi vill ha, mångfald eller likformighet och kontroll. Redan när vi gör valet att beforska genetiken måste vi veta hur vi vill att samhället ska använda resultaten. För att välja bort vissa typer av människor eller för att försöka förebygga skador och sjukdomar.

Försäkringar och astma
Om du eller ditt barn har celiaki, allvarlig astma eller allergiskt kontakteksem har ni rätt till ersättning från försäkringsbolaget, förutsatt att försäkringen är tecknad innan sjukdomen brutit ut.
Astma, till exempel, kan innebära invaliditet, som det kallas i försäkringstermer när någon har sin arbetsförmåga nedsatt. Försäkringsbolagen bedömer att invaliditetsgraden är mellan 0 och 20 procent, beroende på hur svår astma en person har. I vissa svåra fall kan det handla om flera hundra tusen kronor.
För 15 år sedan gjorde Konsumenternas försäkringsbyrå en undersökning där de låtsades ansöka om en barnförsäkring för en sjuårig pojke med astma. Testet visade att den sökande fick avslag från två försäkringsbolag samt beviljat med undantagsklausul av tre bolag, det vill säga en regel som begränsar försäkringsskyddets omfattning.

Text Rickard Jakbo Foto Colourbox