Det här vet vi om nötter och jordnötter

Hur vet man om man har en ”äkta” eller ”falsk” nötallergi?

Har du någon gång fått veta att du har nöt- eller jordnötsallergi – men aldrig fått en värre reaktion än kli i munnen? Ja, då kan det handla om en korsallergi. Numera vet vi att vårt immunförsvar kan reagera på olika delar, olika allergena molekyler, i nöten. Om vi reagerar på delar av nöten som liknar pollen handlar det om en korsallergi – och korsallergier ger nästan alltid milda, ofarliga symtom som kli i munnen.

Vid ett vanligt allergitest i form av ett blodprov eller pricktest kan resultatet inte visa säkert om du är allergisk mot själva nöten eller inte. Det är först när läkarna mäter exakt mot vilka delar i nöten som du bildat allergiantikroppar som de, tillsammans med information om symtom och tidigare reaktioner, mer säkert kan veta om du har en verklig, ”äkta” allergi.

I en studie av drygt 2 200 unga vuxna i Sverige hade drygt 20 procent allergiantikroppar mot trädnötter – och då framför allt hasselnötter. Men bara 8 procent upplevde också allergiska symtom. Forskarna kunde också se att majoriteten av deltagarna som rapporterat allergiska reaktioner mot nötter hade allergiantikroppar mot en specifik del av nöten, nämligen ett protein som kallas lagringsprotein. Det bekräftar något forskarna numera känner till – att antikroppar mot lagringsproteiner i nötter är starkare förknippat ned kraftigare allergiska reaktioner.

Barnallergologen Anna Asarnoj har länge forskat om allergena molekyler vid Karolinska institutet. Hon menar att läkare över lag inte bör göra vanliga allergitester om det inte finns en stark misstanke om allergi mot nötter eller jordnötter. Anledningen är att det visat sig vara ett så grovt mått, med många falskt positiva testresultat.

– Om det behöver göras ett allergitest är det ofta bra att komplettera med analys av allergiantikroppar mot de allergena molekylerna, säger hon.

När kan barn smaka på nötter för första gången?

Tidigare fick föräldrar rådet att avvakta med att ge små barn nötter och jordnötter. Numera talar forskning för att tidig introduktion av framför allt jordnötter, men även nötter och andra livsmedel många är allergiska mot, minskar risken för att utveckla allergi.

– Det grundar sig i det vi i dag vet om varför vi utvecklar matallergi. Det verkar vara bättre för immunsystemet om barnet första gången kommer i kontakt med ett födoämne som jordnötter genom munnen och mag- och tarmkanalen, än via huden. Då är chansen större att lära sig tolerera det, säger Caroline Nilsson, docent i pediatrik vid Karolinska institutet, som forskar om matallergier.

I den så kallade LEAP-studien från Storbritannien lottades barn med äggallergi och/eller svårt eksem till att antingen börja äta jordnötssnacks regelbundet från någon gång mellan 4 och 11 månaders ålder eller avstå från jordnötter upp till fem års ålder. Forskarna kunde då se att en mycket större andel av barnen som helt uteslöt jordnötter utvecklade allergi.

Hur ska man introducera nötter till barn om man själv har en nötallergi?

Även för barn i riskfamiljer, alltså familjer där föräldrar eller syskon har matallergi, talar forskningen för tidig introduktion. För föräldrar som själva har nöt- eller jordnötsallergi kan det kännas svårt att se till så att barnet får smaka på det. Men det är ändå viktigt att barnet får möjligheten, menar Caroline Nilsson.

– Kanske kan den andra föräldern sköta matningen, eller om du kan be en anhörig. Det som är viktigt är att det inte räcker med att bara smaka en gång på till exempel jordnötssmör, utan att ge barnet detta regelbundet åtminstone tre gånger i veckan för att immunsystemet ska kunna utveckla en tolerans mot det.

För att inte barn ska sätta hela nötter i halsen går det i stället bra att ge nötsmör eller nötmjöl.

Går det att behandla nöt- och jordnötsallergi?

Allergi mot nötter och jordnötter finns ofta kvar livet ut. Men det pågår försök där människor med bland annat jordnötsallergi får träna upp sin förmåga att börja tåla jordnötter bättre. Metoden kallas för oral immunterapi och går ut på att man får äta mycket små doser av ett livsmedel. Doserna trappas långsamt upp, enligt ett strikt schema.

Forskning tyder på att den här typen av behandling kan vara effektiv framför allt på små barn, även om det fortfarande är oklart hur varaktig effekten är. Nyligen publicerades till exempel en internationell metaanalys, en forskningsstudie som går igenom tidigare forskning på området, där 2 100 personer ingick.

Metaanalysen visade att forskningsläget är mest tillförlitligt för just jordnötsallergi. De vanligaste biverkningarna var klåda i munnen, kräkningar, buksmärta och diarré. Inga dödsfall har rapporterats och anafylaktiska reaktioner var ovanliga.

I de flesta länder, som i Sverige, används behandlingen fortfarande bara i forskningsstudier. Det är framför allt jordnötter, mjölk och ägg som studerats, men forskarnas förhoppning är att behandlingen i framtiden ska kunna användas även vid andra matallergier, som till exempel nötallergi.

Finns det någon annan behandling?

Ja, det finns en annan, liknande sorts behandling av just jordnötsallergi. För ett par år sedan godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, läkemedlet Palforzia. Det är ett standardiserat jordnötspulver som blandas i mat. Först i små mängder, sedan trappas mängden gradvis upp. Syftet är att minska risken för allvarliga reaktioner om man av misstag råkar få i sig jordnötter.

FDA har godkänt läkemedlet för barn mellan 4 och 17 år. För ett drygt år sedan godkände även den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, läkemedlet, som nu används i flera europeiska länder. Det är godkänt i Sverige och enligt Caroline Nilsson är förhoppningen att det ska kunna erbjudas även svenska patienter framöver.

– Det kan bli ett bra komplement till annan behandling, säger hon.

Finns luftburen allergi mot jordnötter?

Bland personer med svårare nöt- och jordnötsallergi finns en oro för att drabbas av luftburna reaktioner, efter att ha vistats i närheten av någon som till exempel äter jordnötter. Men i studier som gjorts har luftburna proteiner från jordnötter inte kunnat påvisas i den mängd som krävs för att orsaka en allvarlig allergisk reaktion, enligt Caroline Nilsson.

Inte heller har forskare kunnat hitta bevis för att jordnötter i luftburen form orsakat dödsfall eller svåra, allergiska reaktioner – och inget sådant fall finns heller beskrivet i den vetenskapliga litteraturen.

– Forskare från olika håll har försökt att hitta underlag för den här typen av reaktioner, men inte lyckats med det trots flera studier där jordnötsallergiska patienter exponerats för jordnötter på nära håll.

Förra året publicerades en studie i tidskriften Clinical & Experimental Allergy, där 84 jordnötsallergiska barn fått genomgå en provokation med jordnötter. De fick sitta en halvmeter från en skål med jordnötter under 30 minuter. Inga reaktioner rapporterades, utom hos två av barnen som fick besvär i ögon och näsa.

Om ögonbesvären handlade om en mild reaktion eller om patienterna själva orsakat en reaktion i ögonen, genom att till exempel klia sig i ögat, vet inte forskarna. Studien var nämligen inte dubbelblindad, utan deltagarna visste själva om att de exponerades för jordnötter.

Forskarna undersökte också hur mycket jordnötsprotein som kunde uppmätas i luften nära en burk med 3 hg jordnötter, från någon centimeter till flera meter runt burken och vid olika tidsintervall. Eftersom det handlade om extremt små mängder var forskarnas slutsats att det verkar omöjligt att jordnötter kan orsaka en måttlig till svår reaktion på det sättet.

Enligt Caroline Nilsson går det inte att helt utesluta att en person kan drabbas av en luftburen allergisk reaktion. Hon menar också att det är viktigt att vara ödmjuk och ha respekt för den rädsla många känner inför detta.

– Men jag tycker ändå att man ganska säkert kan säga att man inte behöver vara orolig för att få en svår, livshotande allergisk reaktion av jordnötter i luften.

Varför finns det ändå personer med jordnötsallergi som upplever att de fått en allergisk reaktion på ett flygplan av att någon ätit jordnötter?

– Jag tänker att de kan ha fått i sig jordnötter av misstag, kanske efter att ha tagit på armstöd eller andra ytor med jordnötsproteiner på. Men också att rädslan och lukten av jordnötter kan påverka kroppen i stor utsträckning.

Det är ändå viktigt att komma ihåg att personer med nöt- eller Jordnötsallergi kan reagera allvarligt av att få i sig mycket små doser nötter eller jordnötter, som kan finnas på ytor eller som kontaminerat annan mat, menar hon.