Unga Allergiker slår näven i bordet

–– Droppen som fick bägaren att rinna över var när vi var några från Unga Allergiker som skulle flyga utomlands och hade bokat biljett med djurspärr. Av misstag hade ändå en annan resenär fått boka biljett med sina hundar på samma plan. Vi fick välja på att åka med eller stanna kvar på marken. Hundarna gick alltså före. Då fick vi nog!
Det är ingen tvekan om att Sofie Lindberg, projektledare för Unga Allergikers antidiskrimineringsprojekt Näven i bordet, brinner för diskrimineringsfrågor. Hon har många exempel på hur unga människor blivit missgynnade på grund av sin allergi.
–– Vi hör om saker hela tiden. En mamma berättade att hennes nötallergiske son inte blev trodd i skolan. Skolans rektor tog till och med och åt en bulle med nötter i när han satt bredvid pojken – för att testa! Mamman gick till skolan och pratade med annan personal som bekräftade att det hade hänt, hon spelade dessutom in samtalet på band.
–– Vi fungerade som ett stöd till familjen som anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen, DO, men de valde att inte ta upp det i brist på bevis. Om inte det räckte, vad ska man då behöva för form av bevis?

Arbetsförmedlingen godkände inte

Ett annat exempel är en tjej med matallergi som gärna ville jobba på restaurang. Hon lyckades ordna en praktikplats och provade utan lön ett par veckor och det visade sig gå bra. Allt var okej med arbetsgivaren och med hennes läkare, men när hon sökte hos arbetsförmedlingen för att få det godkänt som praktikplats fick hon nej med hänvisning till allergin. Inte heller det fallet tog DO upp.
–– DOs ståndpunkt är att människor med astma och allergi ju kan ta medicin och att deras funktionshinder därför är av övergående karaktär, berättar Sofie. Men medicin hjälper inte mot allt, den hjälper inte helt och hållet och man kanske, av olika anledningar, inte vill ta medicin hela tiden.

Lägre betyg

– Har du själv blivit diskriminerad på grund av din allergi?
–– Jag är allergisk mot fisk och skaldjur och i skolan hände det att de glömde bort att göra någon alternativ mat till mig så jag fick äta filmjölk. Det är inte så allvarligt i jämförelse med annat, men det är i alla fall en form av diskriminering. Min syster, som har jättesvår astma, fick sänkt betyg i idrott när hon inte kunde vara med på vissa moment. Man ska inte få lägre betyg på grund av en funktionsnedsättning.
Så det finns många anledningar till att det här projektet behövs. Tanken är att det både ska stärka allergiker själva att ta sina problem på allvar och våga stå upp för sin sak och att sprida kunskap bland allmänheten om vad det kan innebära att ha allergi.
–– Vi allergiker själva normaliserar lätt våra problem, vi kopplar inte ihop det med diskriminering. Vi är ju beroende av andras beteende och människor i omgivningen är så ovetande om vilka konsekvenser det kan få. Det kan till och med uppstå livshotande situationer för våra grupper.

Bristande tillgänglighet

– Vad ska räknas som diskriminering, DO bedömer tydligen att allergi inte är någon grund?
–– Vi inriktar oss på det som vi upplever som diskriminering, och egentligen är det inte lagen det är fel på, det är hur den tolkas. Vi kommer att fortsätta att uppmana medlemmar att göra anmälningar när vi tycker att det är befogat.
En sak i lagen finns dock, som man vill att projektet ska bidra till att förändra, att bristande tillgänglighet inte räknas som en grund för diskriminering i nuvarande lagstiftning.
Inom ramen för projektet har Sofie Lindberg tagit fram en Antidiskrimineringshandbok och en tillgänglighetsskrift. I boken beskrivs vad lagen säger om diskriminering, vart man kan vända sig och hur man skriver en anmälan. Den ger konkreta exempel och tipsar om hur diskriminering och kränkande behandling kan uppmärksammas.
Tillgänglighetsskriften är en mindre omfattande informationsbroschyr om vad tillgänglighet innebär för allergiker. Den kommer att skickas ut till alla medlemmar, andra organisationer, politiker med flera.
De har även tryckt upp olika typer av kort, bland annat ett som man kan lämna till caféet eller restaurangen man besökt, med en ikryssad önskan om vad man vill kunna äta nästa gång man kommer dit, mjölkfritt eller äggfritt till exempel.

Möjlighet att påverka

– Är unga mer utsatta för diskriminering än äldre?
–– Ja, jag tror att det finns en risk att unga inte blir tagna på allvar. Unga har heller inte samma förutsättningar att styra över sin vardag som vuxna, däremot så tror vi starkt på att unga har möjlighet att påverka, bara de får chansen.
–Hur kan diskriminering och kränkande behandling uppmärksammas?
•– Agera direkt! Om du ser någon som blir diskriminerad säg ifrån och prata med den diskriminerade personen. Om det händer på en skola kan ni kanske gå tillsammans till rektor eller höra av er till DO eller Skolinspektionen.
•– Visa ditt stöd för den som har blivit utsatt.
•– Avslöja inte vem som blivit utsatt innan du vet om den personen är okej med det. Prata istället generellt om att problemet finns i närheten och att den ansvariga måste agera.
•– Berätta om vad du har sett eller varit med om – Skriv ner det så att du senare kan återberätta händelsen, utifall det skulle behövas.
•– Visa att du finns där! Det kan vara att du avbryter en situation där diskriminering riskerar att ske. Att synliggöra att diskriminering pågår kan förhindra att det sker på nytt.

Konkreta tips om du har blivit diskriminerad

• Berätta för någon annan om vad som har hänt.
• Skriv ner händelsen så att det blir enklare att återberätta vid en anmälan. •
• Pratar med en antidiskrimineringsbyrå och be dem om hjälp. Hos Sveriges antidiskrimineringsbyråer kan du vara anonym och de kan hjälpa dig att skriva en anmälan. Sveriges antidiskrimineringsbyråer tar även emot muntliga anmälningar. •
• Om du blivit diskriminerad på din skola prata med någon lärare, rektor eller annan ansvarig som du har förtroende för.
• Skriv en debattartikel eller tipsa en tidning om din händelse.
• Hör av dig till Unga Allergiker.

Hämtat ur Antidiskrimineringshandboken.

”Diskriminering är när någon blir sämre behandlad för något som personen inte kan rå för eller påverka.”

Riksförbundet Unga Allergiker är en organisation för unga och av unga som finns till för att upplysa och påverka, men framförallt för att inspirera, engagera och aktivera medlemmarna till ett liv där allergier inte är begränsande. Vill du engagera dig i frågor som rör unga med astma och allergi? Hör av dig till Unga Allergiker: info@ungaallergiker.se eller på 08-32 80 75. Se mer på www.ungaallergiker.se.