Framsteg i behandling av pollenallergi

Nu prövas ett nytt sätt att ”vaccinera” mot gräs- och björkpollenallergi genom att injicera allergenet direkt i en lymfkörtel. Hypotesen är att det är effektivare att tillföra allergenet där immunförsvaret utvecklas och tolerans uppstår.

Att ge olika vacciner direkt i en lymfkörtel är inget nytt. Metoden har använts på djur sedan 1970-talet. Men det dröjde ända till 2008 innan en forskargrupp i Zürich publicerade en studie om gräspollenvaccin på människor. De visade att tre intralymfatiska injektioner, under åtta veckors tid, gav samma effekt på sjukdomen som konventionell allergen-specifik immunterapi med ett 50-tal injektioner i huden under tre år. Dosen allergen behövde dessutom bara vara en tusendel så stor som när allergenet tillförs subkutant, det vill säga under huden. Efter detta har olika forskargrupper gjort liknande studier. Dock har intralymfatiska injektioner med pollenallergen aldrig utvärderats i en större flerårig studie. Tills nu. Vid Allergicentrum på Universitetssjukhuset i Linköping pågår just ett sådant forskningsprojekt.
– Dosen och intervallerna är samma som användes i Zürich och som har använts i de efterföljande studierna. Eftersom det verkar vara ett bra upplägg, med god effekt, finns det ingen anledning att vi skulle ändra på det, säger överläkare Lennart Nilsson som leder studien.

Högt bevisvärde

Resultatet av Linköpingsstudien kommer att ha ett högt bevisvärde eftersom den är dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad. Dubbelblind betyder att varken forskarna eller patienterna vet vad de har ”vaccinerats” mot. Randomiserad innebär att deltagarna är slumpmässigt utvalda. Totalt ingår 72 vuxna personer med medelsvår till svår björk- och gräspollenallergi. Dessa har lottats till tre behandlingsgrupper. En grupp har fått både björk- och gräsallergen, en grupp har bara fått björkallergen och placebo (overksamt ämne) och den tredje gruppen har fått gräsallergen och placebo. De två sprutorna har getts i lymfkörtel i höger respektive vänster ljumske. Proceduren har sedan upprepats två gånger med fyra veckors intervall.
– Att ha en ren placebogrupp i fyra år känns inte etiskt försvarbart eftersom detta är personer som lider mycket av sin allergi, säger Lennart Nilsson.

Gjorde inte ont

Injiceringen görs med hjälp av ultraljud för att säkerställa att vätskan hamnar i lymfkörteln. Varje spruta innehåller endast 0,1 milliliter.
– Även om nålen är väldigt tunn så är jag förvånad över att många inte ens tyckte att det gjorde lite ont vid sticket, trots att vi inte har bedövat innan. Vi hade också förväntat oss mer reaktioner men vi såg ungefär samma biverkningar som hos dem som får subkutan allergen-specifik immunterapi, till exempel rodnad efter stick och enstaka allergiska reaktioner på antigenet, säger Lennart Nilsson.
Pollensäsongen innan studiedeltagarna fick sin första intralymfatiska behandling följdes deras allergisymtom, livskvalitet och medicinering. Uppföljningen ska fortsätta i ytterligare nästan två år och ännu är inga analyser gjorda. Men forskningssjuksköterskan Totte Togö, som träffar studiedeltagarna, kan berätta om spontana reaktioner.
– En del säger att de vet precis vad de har fått eftersom de har upplevt en klar förbättring. Studien öppnas inte förrän 2018 och först då vet vi om de har rätt. Jag hoppas ju förstås att de har det, säger Totte Togö.
Att studien öppnas innebär att koderna bryts så att man vet vem som har fått vad. Då kommer resultaten analyseras för att se om det immunologiska svaret skiljer sig mellan de tre grupperna beroende på vad de har fått via sina intralymfatiska injektioner.
Forskargruppen mäter också immunologiska markörer i blodet, före, under och efter behandlingen. Till exempel vissa så kallade regulatoriska T-celler som har en mycket viktig roll vid toleransutveckling genom att motverka immunsvaret som ger den allergiska reaktionen mot pollen.
– Här visade sig det immunologiska svaret vara positivt. Andelen aktiverade regulatoriska T-celler dubblerades. Detta var enligt vår hypotes men jag hade nog inte vågat hoppas på en så tydlig ökning, säger Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi och del av forskarteamet.

Sparar pengar

En annan del i projektet har varit att titta på hur stor den ekonomiska vinsten är med en kortare behandling och färre stick. Det framgår att behandling via ljumskarna inte ens kostar en tiondel av vad immunterapi via huden gör. Den konventionella behandlingen med 50 behandlingar under tre år mot gräs- och björkpollenallergi kostar cirka 90 000 kronor. Intralymfatiska injektioner kostar 8 500 kronor för samma allergener. Behandling med tablett mot gräspollenallergi kostar 35 000 kronor. Någon tablettbehandling mot björkpollenallergi finns ännu inte på marknaden.
Men Lennart Nilsson ser även andra nackdelar med dagens tillgängliga behandlingar utöver den ekonomiska aspekten. All tid som patienterna skulle kunna använda till något bättre än att få 50 behandlingar under tre år är en sådan. Tablettbehandlingen har också baksidor, även om den kan skötas hemma.
– Ett problem är att det har visat sig svårt att fullfölja behandlingen. En annan nackdel med tabletterna är att de som har svår gräsallergi kan bli mycket sjuka under pollensäsongen eftersom tabletterna ska tas året om, säger Lennart Nilsson.

Långa dagar

Målet är att resultaten från hela studien med de 72 patienterna ska publiceras sommaren 2019.
– Jag är ganska säker på att vi kommer att skicka in den för publicering på våren 2019.
Lennart gillar inte att lämna saker ogjorda. Det framgår under intervjun. Åtta timmars arbetsdag är inget för honom.
– Jobbet är roligare än så.
Den senaste tiden har han ägnat många kvällar och helger åt att skriva ansökningar som gäller den sista – och kanske viktigaste studien. En ren placebostudie. I den ska 22 patienter få injektioner med både björk- och gräspollenallergen samtidigt som 22 stycken får injektioner med placebo.
– Då kommer det bli enklare att tolka de immunologiska proverna eftersom immunsystemet hos dem som fått placebo inte är påverkat av något tillfört allergen i ljumskarna.
Även effekt och säkerhet ska utvärderas. Nytt i den här studien är att man även kommer att följa hur patienterna mår dagligen och ställa det i relation till faktiska pollenhalter.
– Med de studier vi och andra grupper gör, kommer vi att få en god grund för att bedöma om detta kan vara ett bra alternativ till nuvarande behandlingar för dem som är värst drabbade.
Lennart Nilsson hoppas att intralymfatisk ”vaccination” mot gräs- och björkpollenallergi finns tillgänglig på marknaden om tio år.

Namn: Lennart Nilsson
Ålder: 62
Familj: Gift med Lena, tre bonusdöttrar.
Bor: Linköping
Gör: Docent och överläkare på Allergicentrum vid universitetssjukhuset i Linköping.
Om yrkesbanan: ”Att jag valt att forska om allergi och vacciner beror på den fantastiskt trevliga handledaren, allergiprofessorn Max Kjellman, jag hade under AT-tjänstgöringen.
Jag fick hjälpa honom att granska journaler i en stor studie om IgE-antikroppar hos barn som senare fick astma och allergi. Då upptäckte jag att det var ett intressant ämne inom barnmedicin. 1998 la jag fram min doktorsavhandling som handlade om riskfaktorer för allergi hos barn.”

FAKTA om projektet

”ILIT-2 Nedreglering av allergisvar hos vuxna med allergisk rinokonjunktivit genom att använda tre intralymfatiska injektioner av gräs- och björkallergen med en månads mellanrum under icke-pollensäsong”.
Anslaget beviljades år 2014 och sträcker sig tre år framåt.
Huvudansvarig: Lennart Nilsson
Medverkande: Ulla Nyström Kronander, Janne Björkander, Lars Ahlbeck, Maria Jenmalm, Kicki Helander, Totte Togö, Abul Kashem Munir, Patrik Nordenfelt, Mats Fredriksson, Evalill Nilsson, Erika Hallberg, Ulrica Wikner, Pavlos Retsas.

Text Jenny Ryltenius Foto Peter Holgersson