Effektiv allergivaccination sparar tid och pengar - Allergia

Effektiv allergivaccination sparar tid och pengar

I stället för att injicera allergen på traditionellt sätt i underhudsfettet, kan en injektion direkt i en lymfkörtel minska antalet injektioner och drastiskt förkorta behandlingstiden.

Under mer än trettio år har allergenspecifik immunterapi, ASIT, använts för att behandla allergiska patienter. Injektionerna ges subkutant, i underhudsfettet.
– Det är den enda behandlingsform som visat sig förbättra symtomen, påverka den långsiktiga sjukdomsutvecklingen och skapa långvarig tolerans mot allergen, säger Lars Olaf Cardell, professor och överläkare vid Karolinska Institutet.
Problemet är att behandlingen kräver regelbunden kontakt med sjukvården under flera år. Vanligtvis sker en upptrappning av allergendosen under 14 veckor med återbesök under tre till fem års tid. Under en treårsperiod kan patienten få inte mindre än 40 injektioner, något som är både tidsödande och i många fall påfrestande. Det är inte ovanligt med biverkningar, som till exempel svullnad, nässelutslag, andningsproblem och trötthet.

Effektivare vaccination

Under senare år visar forskning vid Universitetssjukhuset i Zürich att intralymfatisk immunterapi (ILIT), då allergenet injiceras direkt i en lymfkörtel, har en rad fördelar jämfört med subkutana injektioner. Genom lymfkörteln presenteras allergenet effektivare för immunsystemet, vilket innebär att både upptrappningsfas och underhållsdosering kan ersättas med enbart tre injektioner i ljumsken, med tre veckors intervall. Dosen är så mycket som tusen gånger lägre jämfört med doseringen vid subkutan vaccination, vilket också reducerar biverkningarna.
– Allt detta innebär att den nya metoden inte bara kan utgöra ett resurs- och tidsparande alternativ, utan också kan ge mindre motiverade patienter möjlighet att genomgå behandling och därmed få chansen att lindra sina allergiska besvär, säger Lars-Olaf Cardell. De som kan behandlas är desamma som vi idag bedriver traditionell vaccinering mot, det vill säga där det finns läkemedel: björk, gräs, gråbo, kvalster och katt samt bi och geting. I viss mån även hund och häst.

Sparar pengar

Dock krävs mer kunskap om ILIT innan den kan tas i kliniskt bruk. Lars Olaf Cardell har därför startat ett utvecklingsprojekt på Öron-, Näs- och Halskliniken vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö för att undersöka om metoden är effektiv och säker.
Förutom att den nya metoden är lindrigare för patienten, så har den också ekonomiska fördelar. ASIT via subkutana injektioner är resurskrävande och kostsamt för både sjukvård och samhälle, men även för patienten som förlorar arbetsinkomst på grund av de många läkarbesöken. Behandlingen kostar omkring 15 000 kronor per patient och allergen och är betydligt dyrare än intralymfatisk vaccination, som totalt kräver endast fem vårdtillfällen. Att patienten erhåller betydligt färre injektioner vid ILIT, innebär att patient och sjukvård sparar in 35 sjukvårdsbesök. ILIT ger en total kostnad på cirka 2 500 kronor per patient.
– Om den intralymfatiska metoden fungerar, är det uppenbart att stora ekonomiska vinster kan göras, samtidigt som fler patienter kan erbjudas behandling, säger Lars Olaf Cardell.

Passar inte alla

Det är dock viktigt att komma ihåg att för den nya metoden gäller samma sak som för den traditionella, betonar han. Allergivaccin passar inte alla patienter lika bra. Vissa hjälper det mer, andra mindre. Vaccinet botar heller inte sjukdomen, utan lindrar enbart symtomen.
– Vår främsta målsättning är nu att hitta en behandling som är mer lättillgänglig, så att vi inom en snar framtid kan förkorta behandlingstiden för våra allergipatienter. På sikt vill vi givetvis förbättra behandlingen.
Det verkar finnas goda chanser till det. Vid traditionell allergivaccinering tar det mycket lång tid att se om förändringar i behandlingen ger någon nytta. ILITs korta behandlingstid kommer att göra det lättare att bedriva och utveckla forskning på området.

 

FAKTA

Omkring 100 patienter deltar i studien vid MAS. Varje patient besöker kliniken sex gånger och får genomgå fysiska rutinundersökningar, pricktest, lungfunktionstest, nässköljning, nasal allergen-provokation med symptomregistrering samt blodprovstagning. Hittills har ett trettiotal patienter deltagit i projektet, vars andra fas avslutas hösten 2012. En tredje, något mer storskalig fas är dock redan under planering. Om de hittills mycket lovande resultaten står sig räknar Lars Olaf Cardell med att mer regelrätt klinkverksamhet kommer igång under 2014.

Text Carina Roxström