Vi är glömska och litar inte på läkaren - Allergia

Vi är glömska och litar inte på läkaren

Hälften av alla som får mediciner utskrivna tar dem inte så som läkaren ordinerat. Det visar ett stort antal forskningsstudier. Tove Hedenrud har tittat närmare på hur astmaläkemedel används, och funnit att glömska och kulturella skillnader kan stå i vägen för optimal behandling.

– Det är mycket fokus på att ta fram nya, bra mediciner. Men det spelar ju ingen roll hur raffinerade de är om personerna de riktar sig till använder dem på fel sätt, eller kanske inte ens hämtar ut läkemedlen.
Tove Hedenrud är apotekare, docent och programansvarig för apotekarprogrammet vid Göteborgs universitet. Hon säger att hon inte har så mycket tid att lägga på egen forskning numera, men listan över tidigare studier på hennes sida i personalkatalogen är lång. De handlar om hur väl patienter följer sina läkemedelsordinationer, vad som kan påverka den så kallade följsamheten och vilka effekterna blir. Ämnesområdet kallas samhällsfarmaci, och när Tove Hedenrud år 2002 anställdes av Göteborgs universitet var uppdraget att bygga upp undervisning och forskning i ämnet.
– Jag tycker att det är ett väldigt fascinerande område att arbeta med. Nästan alla har en åsikt när det kommer till mediciner. Man ser dem som något nödvändigt ont, som direkt giftigt eller som övervägande positivt. Och det är många olika faktorer som påverkar hur vi använder dem.

Trädgård på fritiden

Från arbetsrummet på Hälsovetarbacken, i en ståtlig tegelbyggnad som förr var barnsjukhus men numera rymmer några av Sahlgrenska akademins institutioner, har Tove Hedenrud utsikt mot Göteborgs Botaniska trädgård.
– Den ligger inte så nära att man kan urskilja några enskilda blommor, men bara vetskapen om att de finns där gör att det känns bra, säger Tove Hedenrud och avslöjar ett av sina fritidsintressen: dahlior.
På Botaniska finns en berömd dahlia-rabatt som planteras varje vår och grävs upp igen på hösten, eftersom de perenna knölarna inte tål frost. Den gångna sommaren har Tove Hedenrud inte hunnit betrakta rabatten på nära håll, men hon har haft en egen att njuta av hemma i sin lilla trädgård.
Intresset för hur vi använder mediciner fick hon redan under studieåren i Uppsala. När hon var klar med apotekarutbildningen disputerade hon på äldres läkemedelsanvändning, sedan har det ena lett till det andra och projekten har handlat om en rad olika aspekter på temat.

Vilka är barriärerna?

– Det som påverkar läkemedelsanvändningen kan bland annat vara grundläggande värderingar, kunskap, förväntningar, vilka biverkningar medicinerna ger, hur krångliga de är att använda, hur bra information man får, ekonomi, avstånd till vårdcentral och apotek samt bemötandet inom vården, förklarar hon.
Tove Hedenrud kallar de olika faktorerna för barriärer som kan stå i vägen för optimal behandling, och hon menar att hela vårdkedjan spelar roll. Det finns ganska gott om studier på följsamhet och de brukar visa att runt hälften av läkemedelsbehandlingarna inte blir så som läkaren avsett.
Men väldigt få forskare har tittat på orsakerna i form av barriärer under hela förloppet, från det att en person börjar fundera på att uppsöka vården till dess att medicinen blivit en del av vardagen. Den kunskapsbristen vill Tove Hedenrud bidra till att motverka med sin forskning. En typ av läkemedelsbehandling som särskilt intresserar henne är kombinationen av akut och förebyggande medicinering.
– Det blir en speciell problematik när man ska ta medicin trots att man för tillfället känner sig frisk, vilket kan förekomma hos astmatiker. Många använder inte sina långtidsverkande läkemedel i tillräckligt hög utsträckning, fast det skulle innebära bättre livskvalitet. I bland annat en dansk studie som jag var inblandad i, visade det sig att om astmapatienterna fick utbildning av apotekarna, blev de mer benägna att använda de förebyggande medicinerna.

Förväntan på läkaren

Nu arbetar Tove Hedenrud med att sammanställa intervjumaterial från sitt senaste forskningsprojekt, en kvalitativ studie om astmatiker och deras självupplevda barriärer för läkemedelsbehandling. I projektet har 14 personer med astma djupintervjuats och svarat på frågor om sin sjukdom, medicinerna och sina erfarenheter från hela vårdkedjan. Intervjupersonerna är män och kvinnor mellan 18 och 72 år. De rekryterades från två vårdcentraler i skilda delar av Göteborg, och fem av intervjuerna hölls på ett annat språk än svenska. Även om Tove Hedenrud inte ursprungligen hade för avsikt att göra någon analys utifrån personernas bakgrund, så blev skillnaden mellan utlandsfödda och personer födda i Sverige väldigt tydlig i fråga om hur de upplevde kvaliteten på vården de fått.
– De med utländsk bakgrund hade mindre förtroende för svenska läkare. De förväntade sig ett mer självsäkert beteende, att läkaren skulle ge besked utan att resonera med patienten. Inom svensk vård strävar man efter ett personcentrerat förhållningssätt där patienten gärna ska vara en aktiv partner. För den som inte är van vid det, blir situationen väldigt märklig.

Glömskans roll

Att patienten inte riktigt litar på läkaren kan vara en orsak till att läkemedelsordinationen inte följs, det kan också innebära att man drar sig för att gå till vårdcentralen. Tove Hedenrud betonar att intervjuerna i studien ännu inte är färdiganalyserade, därför vill hon inte säga så mycket om de preliminära resultaten, men hon kan berätta ett en annan barriär som blev tydlig i samtalen med intervjupersonerna var glömska.
– Det var en faktor för i stort sett alla. Det kunde handla om att glömma att boka återbesök, hämta ut läkemedlen och be om förnyade recept i tid före semestern. Sådant kunde ofta orsaka avbrott i medicineringen.
Även när de intervjuade hade tillgång till medicinen, spelade glömskan roll. Trots intentionen att dagligen använda det förebyggande läkemedlet, glömdes det av.
– Många hade tänkt ut olika rutiner för att komma ihåg att ta medicinen, som att placera den vid tandborsten eller på frukostbordet. Men när det blev helg eller semester och vanorna ändrades, fungerade det inte.

Grund för större studie

Resultaten från forskningsprojektet om de självupplevda barriärerna ska användas som grund för en ny, den här gången kvantitativ studie med betydligt fler deltagare, där Tove Hedenrud vill ta reda på hur vanliga de olika barriärerna är bland astmatiker. Hon vill också undersöka om de skiljer sig åt mellan olika grupper av personer med astma, exempelvis om graden av utbildning spelar roll. Men först ser hon fram emot att analysera intervjuerna på djupet och skriva en artikel om resultaten. Planen är att den ska bli klar någon gång under våren 2018. Då är det också dags att gräva ner dahlia-knölarna i jorden, och se fram emot sommarens blomsterprakt. Hos familjen Hedlund är rabatten redan planerad i detalj.
– Den kommer att bestå av mörkt röda samt polkagrisfärgade dahlior. Absolut inga andra färger, skrattar Tove Hedenrud och slänger en längtansfull blick ut genom fönstret i riktning mot Botaniska trädgården.

Namn: Tove Hedenrud
Familj: Man och barn
Bor: I Göteborg
Gör: Docent i samhällsfarmaci på institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

FAKTA

Projektnamn: Ökad kunskap om självupplevda barriärer för läkemedelsbehandling: Ett steg mot jämlik hälsa.
Huvudansvarig: Tove Hedenrud
Medverkande: Henry Ascher, Pernilla Bjerkeli, Jonas Brisman, Helle Håkonsen, Annika Jakobsson, Crystal Moore och Vania Ranjbar.

Beviljades anslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond 2015, sträcker sig två år framåt.

Text Malin Avenius Foto Julia Sjöberg