Tveksam effekt med kolloidalt silver
I bloggar och Facebookgrupper presenteras kolloidalt silver som behandling av bland annat astma och svårbehandlade eksem. Samtidigt är det inte vetenskapligt bevisat att medlet är verksamt eller säkert att använda – och det är inte heller tillåtet att sälja som kosttillskott.
Svävande silver
Ibland dyker det också upp tips på sådant som går under begreppet alternativmedicin och som inte har prövats ordentligt i vetenskapliga studier. Ett sådant medel är det som kallas kolloidalt silver. Kolloidalt silver är silverpartiklar i metallisk form som svävar omkring i en lösning, ibland med små mängder silverjoner i. Medlet har marknadsförts som behandling av en mängd olika sjukdomar och besvär, däribland eksem och astma.
I grupperna tipsar en del medlemmar varandra om medlet i form av en sprej som ska sprejas eller baddas på atopiskt eksem, som ingrediens i hudsalvor och ibland också om en vätska som ska drickas för att förbättra immunförsvaret eller användas mot astma i en nebulisator.
Vad som inte alltid framgår är att kolloidalt silver inte får säljas som läkemedel – och inte heller som kosttillskott – varken i Sverige eller i resten av EU. I Sverige har Läkemedelsverket till och med utfärdat ett förbud förenat med vite mot ett företag som marknadsfört medlet med påståenden om att det kan bota olika slags sjukdomar. Därför saluförs produkter med kolloidalt silver ofta som en vattenreningsprodukt istället.
Kliniska studier saknas
– För att få sälja och marknadsföra en produkt som påstås hjälpa mot till exempel astma eller atopiska eksem måste man kunna visa att produkten verkligen har en effekt, säger Martin Burman, utredare på Läkemedelsverket. Dessutom måste man känna till vilka biverkningar produkten kan ge. Det räcker inte att hänvisa till ett antal icke-underbyggda påståenden, utan det måste finnas kliniska studier bakom som visar att produkten är säker att använda. Det finns det inte när det gäller kolloidalt silver.
Det är givetvis inte olagligt att använda medlet eller att tipsa om det i sociala medier, menar Martin Burman, utan förbudet gäller just försäljningen av medlet med påståendet att det har en medicinsk effekt av något slag.
Finns det då några belägg i forskningen för det förespråkarna påstår – att kolloidalt silver lindrar till exempel astma eller hudeksem? Nej, menar Christina Rudén, läkare och professor i regulatorisk toxikologi på Stockholms Universitet.
– Jag har gått igenom den vetenskapliga litteraturen och hittade då inga undersökningar alls som visar på någon annan positiv effekt av silver än som bakteriedödande medel i plåster och bandage. Det finns alltså inga som helst belägg för att man skulle kunna påverka sin astma på ett positivt sätt genom att inhalera det eller gynna sitt immunförsvar genom att dricka det. Det är en tungmetall som inte har någon naturlig funktion i kroppen, säger hon.
Ingen effekt på eksem
Åke Svensson är överläkare vid hudkliniken på Skånes universitetssjukhus. Han menar att silver i jonform har en antimikrobiell effekt och att ämnet därför ibland används i sårförband inom vården, även om silvret nu har börjat fasas ut från många sjukhus eftersom det är giftigt för miljön.
– Det har gjorts en del studier som talar för att silver kan ha en viss effekt på en del svårläkta infektioner, men då under en mycket begränsad tid och som komplement till annan behandling. Men det behövs fler studier och en hel del talar för att man använt silver i för stor utsträckning och istället kommer att reducera silveranvändningen i sårinfektioner i framtiden, säger han.
Det finns ingenting som pekar på att kolloidalt silver skulle kunna ha någon positiv effekt på atopiskt eksem, menar han. Inte ens om det skulle innehålla silver i den form som faktiskt har en antimikrobiell effekt.
– Det är mycket vanligt att det finns bakterier i form av till exempel stafylokocker i eksem som klassas som atopiskt, så jag kan förstå att patienter tror att silver kan hjälpa mot de bakterierna. Men faktum är att forskning visat att inte ens antibiotika har någon effekt på atopiskt eksem, varken på huden eller i tablettform. Antibiotika dödar bakterierna på kort sikt, men de kommer tillbaka när eksemet är tillbaka.
Eventuell placebo-effekt
Därför ska antibiotika inte användas på atopiskt eksem, utom i enstaka undantag, menar Åke Svensson. Den mest effektiva behandlingen är istället att förbättra hudens barriärfunktion – i första hand med kortison eller lokala kalcineurinhämmare, till exempel Protopic, i kombination med mjukgörande kräm.
Varför upplever ändå en del personer med till exempel atopiskt eksem att de blivit hjälpta av kolloidalt silver?
– När det gäller atopiskt eksem vet vi att det för många patienter finns en fluktuerande effekt, alltså att eksemet kan förändras till det bättre eller till det sämre utan att vi vet exakt varför. När eksemet är som värst kommer det alltså med stor sannolikhet också att bli bättre. Det kan ge en placebo-effekt, där man intalar sig själv att det är något medel man provat som orsakat förbättringen, säger Åke Svensson.
Enligt Christina Rudén är det viktigt att inte förringa människors upplevelser av att preparat hjälper ibland verkar hjälpa, eftersom det då och då också är så ny vetenskap kommer till.
– Men för att visa att ett läkemedel verkligen har en effekt måste det göras stora studier på stora grupper av människor, som sedan jämförs med andra grupper av människor som inte har använt läkemedlet. Om enstaka personer upplever effekter är det inget bevis för att de effekterna inte hade uppkommit ändå, säger Christina Rudén.
Kan ge blågrå färg
Vad säger då forskningen om eventuella risker med kolloidalt silver? Här finns det ännu inga säkra slutsatser att dra, enligt de flesta forskare.
En sjukdom som kan uppstå är argyria, när hud, ögon och inre organ får en permanent blågrå missfärgning. Men det är ett ofarligt tillstånd som kan uppkomma först efter en längre tids förtäring av silver. Det finns också en del forskning som pekar på att silver i nanopartikelform kan vara skadligt. Ett problem med silverlösningarna som säljs är att det är svårt att veta hur stora partiklar av silver som finns i dem, menar Christina Rudén. Ett annat problem är att vi inte riktigt vet hur partiklarna tas upp i kroppen.
– Silver får olika egenskaper beroende på vilken form det har. I den bästa av världar är den här typen av silverlösningar helt ofarliga och åker bara rakt igenom kroppen utan några effekter alls, men i den sämsta av världar tar kroppen upp mer än vi tror. Alla medel som är bakteriedödande kan dessutom bidra till antibiotikaresistens och ska därför inte användas i onödan, säger hon.