Sverige halkar efter i arbetet mot rökning
Föreställningen om att Sverige ligger långt fram i arbetet mot rökning är felaktig, skriver representanter för Cancerfonden, Astma- och Allergiförbundet och en rad antirökorganisationer i ett upprop.
Tobakskonventionen är en så kallad ramkonvention, vilket betyder att den inte ger direkta direktiv för vad som ska genomföras utan pekar ut en riktning som sedan måste tas vidare på nationell nivå. Efter hand har det förhandlats fram mer specifika överenskommelser mellan de länder som anslutit sig till konventionen. Dessa riktlinjer är formellt icke-bindande rekommendationer. Trots att Sverige anslutit sig till riktlinjerna saknas hittills initiativ för att leva upp till dem på följande fyra viktiga områden, menar organisationerna.
1. Varningsbilder saknas på cigarettpaketen
Allt fler länder följer EU-kommissionens rekommendation att placera tydliga avskräckande bilder på tobaksförpackningar. Sverige är snart det enda land i Norden som struntar i rekommendationen.
2. Tobaksindustrin tillåts fortfarande göra reklam i butikerna
Tobaksreklam i butikerna och på paketen är nu tobaksindustrins främsta marknadsplats för att rekrytera nya konsumenter. I Norge och på Island har man förbjudit butiksexponering.
3. Skyddet mot passiv rökning är för svagt
Ickerökare utsätts fortfarande för tobaksrök på arbetsplatser och i offentliga miljöer, som exempelvis busshållplatser och utanför butiker.
4. Tobaksindustrins lobbyarbete kan delvis ske utan offentlig insyn
Riktlinjerna till konventionens artikel om tobaksindustrin handlar om en kärnfråga: den grundläggande konflikten mellan tobaksindustrins och folkhälsans intressen.
I Sverige dör 6 600 personer i förtid varje år på grund av rökning. 16 000 ungdomar börjar varje år att röka.