Spring med astma

– – Jag träffar fortfarande astmatiker som inte vågar träna. Särskilt föräldrar till barn med astma kan vara rädda för att låta barnen börja med någon sport, säger Margareta Emtner.
Hon är legitimerad fysioterapeut och docent vid Uppsala universitet och arbetar på lungkliniken på Akademiska sjukhuset. Hon är en av dem som tar fram FYSS – vårdens riktlinjer för hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Hon har också deltagit i arbetet med Socialstyrelsens behandlingsriktlinjer för astma och KOL.
Innan läkemedlen med steroider kom i början av 80-talet hade astmatiker större svårigheter med att träna än de har i dag. Med behandling som dämpade inflammationen blev det möjligt för de allra flesta med astma att motionsträna på samma sätt som den som inte har sjukdomen.

Löpning kan jag göra i mitt tempo

Men det är på samma gång svårt för många med astma att börja träna; lungorna kan säga ifrån när man pressar kroppen för hårt och fort. Om det berättar bland annat Sara Thor som är trettioåtta år och först de senaste åren börjat löpträna. Även om hon inte får andnöd så att hon kippar efter andan har astman lagt hinder för träningen.
–– Som tonåring hade jag behövt hjälpt att träna på min nivå. Det hjälper inte att läkaren säger ”gå på Friskis” om man inte kommer från en familj som tränar.

Ansträngningsastma
Sara Thor fick diagnosen astma när hon var åtta år. Hon har ansträngningsutlöst astma och blir också sämre av pollen, pälsdjur och mögel. Hon gjorde flera försök att träna, men fastnade ofta i att få hosta i flera timmar efter att hon ansträngt sig. Friskispassen visade sig omöjliga.
–– Det var för högt tempo, för kort uppvärmning. Jag orkade inte springa runt. Så jag accepterade att jag inte kunde träna.
Att inte klara av plötslig ansträngning är typiskt för astmatiker, berättar Margareta Emtner. Astmatiker behöver värma upp ordentligt innan träningen. Hon rekommenderar en kvarts promenad, eller att delta i nedvarvningen på föregående svettispass. Man ska också ta luftrörsvidgande medicin innan uppvärmningen.
Vändpunkten för Sara Thor kom i trettioårsåldern när hennes astma blev ordentligt utredd och hon fick ny medicinering. För två år sedan hittade hon dessutom ett löpprogram för nybörjare och blev såld på att jogga.
–– Löpning kan jag göra i mitt tempo, det funkar för mig. Och så kände jag att jag ville se om jag kunde bli bättre, man börjar ju känna av kroppens förfall nu!

Halvmara
Och det har gått ganska bra. Hon springer nu en mil och siktar på halvmara i sommar även om hon inte vågar tro på det än.
Att hon började träna var hennes eget initiativ. Hon fick själv driva på för att bli ordentligt utredd med allergitest och för att få medicin så att hon orkade träna.
–– Eftersom jag inte hamnar på akuten med min astma har jag inte så mycket kontakt med vården. Jag får mina mediciner, men de är inte intresserade om du inte har väldigt mycket problem.
Någon fysioterapeut fick hon inte heller träffa. Det kan kanske ändras i framtiden; de nya riktlinjerna från Socialstyrelsen inskärper att man har rätt att få stöd i sin träning av fysioterapeut, det som förut kallades sjukgymnast. Riktlinjerna rekommenderar också att astmasjuksköterska, läkare och fysioterapeut ska jobba tillsammans kring en patient.
Margareta Emtner tror att fysisk träning lätt glöms bort på vårdcentralen när man ska ta hand om astmatiker. Fokus ligger istället på läkemedel eftersom de är viktiga för att öka lungfunktionen. Men fysioterapeuter har stor kunskap om hur träning påverkar kroppen och kan vara ett stöd i att komma igång med träningen. Hon inskärper samtidigt att det är viktigt att vara rätt medicinerad så att du orkar träna.
– Du får bättre effekt av träningen om du håller upp lungfunktionen. Och dina lungor mår inte bra av att ha en pågående inflammation.
Margareta Emtner har forskat på hur astmatiker påverkas av träning och hennes resultat väckte uppmärksamhet när de kom för nästan tjugo år sen. Hon kunde visa att de som tränade blev mindre andfådda, fick färre ansträngningsutlösta astmaanfall och i flera fall kunde minska på sina mediciner.
– Man får inte andnöd lika lätt när man ökat sin kondition.

Lära känna kroppen
Det gäller för astmatiker att våga träna trots astma och att lära sig hur man reagerar på träning. Margareta Emtner såg under sina träningsstudier att många blev rädda när de blev andfådda av träningen. De tolkade det som astma, men det är inte säkert sant.
– Någon kan själv gradera sin lungfunktion som sämre efter ett träningspass, men när man blåser i PEF-mätaren är den tvärtom bättre, säger Margareta Emtner.
Lungfunktion mätt med en PEF-mätare är den hastighet som du kan blåsa ut luften med. Den kan bli bättre när en stunds träning mjukat upp luftrören, även om man samtidigt är andfådd.
Motgångar är också något som kan försvåra träningen för den med astma. Alla tycker det är svårt att komma igång med träning, men för den med astma blir lungfunktionen sämre i perioder, berättar Margareta Emtner. Varför lungfunktionen för en astmatiker varierar vet man inte. Ibland kan man se en orsak, som till exempel en förkylning. Margareta Emtners råd vid förkylning, så länge man inte har feber, är inte att man helt slutar träna.
–– Det är viktigt att fortsätta röra sig. En kort promenad eller simtur till exempel. Även om du är förkyld mår du bra av det.
Det är för att man inte ska tappa kondition och inte varje gång behöva börja om när den dåliga perioden är över.
–– Men du ska inte träna hårt när du är sämre i din astma.
Hon ritar på ett papper och visar hur man som astmatiker inte alltid kan följa ett träningsprogram på det sätt som är planerat. De flesta konditionsträningsprogram bygger på att man ökar intensiteten vecka för vecka för att hela tiden öka sin kondition. Så förutsägbart är träningslivet sällan för en astmatiker, utan då kan man under en period få nöja sig med att stanna på en platå i sin träning tills man blir bättre.

Svårt att planera
Sara Thor ser också att det är svårt att planera.
–– Jag kan inte säga säkert att ”på tisdag kommer jag träna”, särskilt när det är pollensäsong.
I över ett år har hon nu löptränat. Hennes trick för att träna innebär luftrörsvidgande medicin innan träningen, lugn uppvärmning och andningsteknik när hon får känning av astma.
–– Jag gör andningen långsam för att inte börja hyperventilera. Tar tre steg, andas ut.. lugnar ned kroppen, det kan minska en astmakänning för mig.
Hon har sprungit hela vintern.
–– Jag far inte så illa när det är kallt, men kallt och torrt funkar inte. Jag andas genom halsduken tills jag är ordentligt uppvärmd och ser till att dricka litet då och då så jag inte blir torr i halsen.
Förkylningar påverkar inte just henne så mycket. Hon tar då sin medicin och fortsätter träna.

Hitta träningsform
Simma är ett vanligt råd till astmatiker då det innebär varm och fuktig luft. Men inte alla trivs med att simma på grund av kloret, för dem kan en annan träningsform vara bättre.
Det finns inte någon träningsform som man absolut avråder astmatiker ifrån. Samtidigt vet man att de som tränar på elitnivå i sporter som sker i kyla eller närheten av luftföroreningar har större risk att utveckla eller förvärra astma. Till exempel är astma mer vanligt bland skidåkare och ishockeyspelare än hos resten av befolkningen. Ishockeyrinkar spolas dessutom med medel som retar luftrören. Men den risken finns inte på samma sätt när man bara motionstränar.
Träning minskar astmabesvär. De som tränar får färre anfall och är mer sällan sjuka. Det beror inte på att man kan träna bort astma, eller öka sin lungvolym, utan på andra faktorer. När man är vältränad är hjärta, muskler och blod bättre på att klara ansträngning och på att använda syret som finns. Då behöver inte lungorna arbeta lika hårt. Som bonus kommer övriga effekter av träning som att orka mer och bli piggare.