Sluta klia!

I våras kom en riktigt god nyhet för oss ”kliisar”. Amerikanska forskare har hittat en intressant molekyl som de kallar för Nppb*. När den tas bort i möss så slutar de klia, och när den sätts tillbaka börjar mössen riva sig igen. Det här kan vara en viktig pusselbit för att förstå hur klåda uppstår och kan botas. Nu är det ju rätt långt från ett forskningsresultat på laboratoriemöss till ett piller eller en salva som hjälper oss där i sängen på natten, men det låter lovande.

På grund av den här lilla molekylen visade jag frivilligt upp mina nariga händer i ett inslag på Aktuellt. Reportern undrade hur det är att leva med klåda (”ett litet helvete”), och så ville de filma när jag rev mig. Det är nog första gången någon har bett mig att klia. Vanligtvis brukar folk säga åt en att sluta. Ganska irriterande faktiskt. Speciellt om det är människor med persikohy som säger det.

Fast de har ju rätt, vi borde sluta. För även om det är ack så skönt just precis då, så blir eksemet sämre när vi river. Det känns helt omöjligt, men det har faktiskt visat sig att många av oss skulle kunna förändra klådbeteendet. Men det kräver professionell hjälp och en rejäl dos tålamod. Tyvärr saknar hudklinikerna ofta resurser eller kunskap för att kunna hjälpa sina patienter att ändra sina vanor. Spännande saker är dock på gång. I ett sprillans nytt projekt där undertecknad deltar som forskningspartner, ska vi undersöka om kognitiv beteendeterapi (kbt) via Internet kan vara ett bra verktyg för eksempatienter. Projektet leds av docent Maria Bradley på Hudkliniken Karolinska Sjukhuset och psykologer/psykiatriker på Karolinska Institutet.
Så molekyler eller nya vanor, det finns hopp i sikte för att få bukt med klådan!
*Nppb står för natriuretic polypeptide b