Rapporterat från svenska skolor - Allergia

Rapporterat från svenska skolor

Många elever och lärare vittnar om hälsoproblem som de sätter i samband med dålig miljö i skollokalerna. Undersökningar visar också underhållet ofta är eftersatt, med fukt, mögel och dålig ventilation som följd. Glädjande nog finns det exempel på orter där man tar problemen på allvar och försöker åtgärda dem. Ett sådant exempel är Lunds kommun.

I Lunds kommun har man gått till botten med problemen med fukt och mögel i skollokalerna. Redan 2011 började man undersöka omfattningen.
–– Det var besvär hos personal och elever på en skola som föranledde att kommunen började testa om det kunde ha med byggnaden att göra att de mådde dåligt, berättar Felix Ekman, folkhälsostrateg och sammankallande i allergikommittén i Lund. Det visade sig vara värre än vi trodde.
Nu har 46 skolor och förskolor byggda under åren 1965-82 undersökts. Anledningen att denna period valts beror på sättet att bygga, säger Håkan Segerholm på kommunens Serviceförvaltning, som varit ansvarig för delar av projektet.
–– Den här tidens byggmetodik innehöll bland annat låglutande tak med invändiga takbrunnar, ingen luftspalt mellan panel och isolering, byggmaterial som i dag inte används, vissa är förbjudna, samt enkla ventilationsanläggningar. Antalet barn i varje klassrum ökade också och man använde våta städmetoder, energieffektiviseringen på 90-talet. Allt detta har bidragit till att det uppstod fuktskador.

Unikt stor insats

Av de 46 skolbyggnaderna var det 44 stycken som behövde åtgärdas. Flertalet kommer att renoveras under de närmaste fem åren, i några fall kommer det att bli fråga om rivning och nybyggnation. Omkring 3000 barn och elever kommer att beröras innan allt är klart.
Kostnaden för dessa åtgärder beräknas till 60 miljoner kronor under 2014 och 80 miljoner de kommande fem åren. För att finansiera det beslutades om en höjning av kommunalskatten med 40 öre. Även om det fanns olika åsikter om storleken, var alla partier utom Sverigedemokraterna överens om höjningen. Det har inte heller hörts några protester bland skattebetalarna.
–– Folk känner det som en självklarhet att åtgärda detta, säger Felix Ekman. Det har varit stor uppståndelse bland föräldrarna när det uppdagats att många skolor och förskolor varit i så dåligt skick. Det väcker ju även oro bland de som inte varit drabbade.
Från kommunens sida är man noga med att informera under hela processen.
–– Vi har strävat efter transparens, sanning och öppenhet i vår information, säger Håkan Segerholm. Vi har till exempel bjudit in föräldrarepresentanter till våra möten.
Han tror inte att Lund är unikt i Sverige när det gäller skolbyggnadernas status, däremot är man antagligen unika genom sitt sätt att göra en så stor insats för att komma tillrätta med problemen.
Varför har ni inte haft bättre tillsyn av fastigheterna?
–– Med facit i hand är det lätt att vara efterklok. Energieffektiviseringen på 1990-talet är till exempel en av anledningarna till att inomhusmiljön runtom i landet har blivit dålig. Det viktiga nu är att Lunds kommun tar ett helhetsgrepp om problemet för att förbättra inomhusmiljön i våra skolor och förskolor, säger Håkan Segerholm.

Fuktproblem i Råssnässkolan

Tidigare i våras fick elever och personal utrymmas från träningsskolan Råssnässkolan i Motala eftersom mätningar visade på fuktproblem i golvet. Flera ur personalen hade då reagerat med tecken på allergier.
Skolläkaren har undersökt eleverna. Av tretton undersökta barn visade så många som tio tecken på vad som skulle kunna vara allergier.
Det har ännu inte gått att fastställa att besvären beror på lokalerna eller om det rör sig om andra allergier. De elever som visade tecken på allergi fick remiss för vidare utredning.
Lokalerna ska nu vara renoverade och helt sanerade så att verksamheten kan flytta tillbaka.

Mögel i nybyggd skola

I Orust kommun har turerna kring den nybyggda Henåns skola varit många sedan 2012. Efter förra sommaren belades skolan med skyddsstopp efter att flera lärare varit sjukskrivna på grund av problem i samband med mögel.
Kommunen har stämt byggföretaget NCC, men i väntan på den rättsliga processen har man nu beslutat att agera. Mattor och parkett ska tas bort. Dessutom ska allt spackel och lim slipas bort. När provtagningar av fukt och emissioner visar rätt värden kommer nytt golv att läggas. Experter som kommunen anlitat anser att det är golvet som är orsaken till problemen.
Från NCC:s sida anser man att ventilationen är boven i dramat. När det gäller den tänker kommunen anlita experter som ska undersöka hur ventilationen fungerar, men även granska dokumentationen och hur installation och byggande genomfördes.
Dessutom kommer möbler och andra inventarier att saneras innan skolan, som varit stängd i över ett år, tas i bruk igen. Förhoppningen är att det ska ske till terminsstarten i augusti.

Heltäckningsmattan åkte ut

På förskolan Persgränd på Gotland lades heltäckningsmatta in i lekrum och matrum på småbarnsavdelningen. Delar av personalen tyckte att det skulle vara bra för att få ned ljudnivån. Enhetschefen för städarna hörde då av sig till allergikonsulent Katja Ståhlberg för att få hjälp med att bli av med mattan.
Inför ett möte med städpersonal, representanter för mattföretaget, Region Gotlands teknikförvaltning samt Katja Ståhlberg hade städarna förberett ett prov av mattan. De hade delat in mattbiten i olika rutor och spillt diverse mat och dryck på den. Därefter hade de försökt få rent mattan enligt föreskrifterna från företaget, med mycket dåligt resultat.
Mattföretaget hade hävdat att mattan var godkänd av Astma- och Allergiförbundet, det stämde visserligen, men det visade sig vara Astma- och Allergiförbunden i Australien och Storbritannien.
Katja Ståhlberg presenterade svenska Astma- och Allergiförbundets råd och riktlinjer kring heltäckningsmattor i offentliga lokaler och även erfarenheterna från en skola som lagt in en likadan matta och där tre allergiska elever fått en betydande försämring av sin hälsa.
Resultatet blev att mattan togs bort.

Heltäckningsmattan fick vara kvar

I nybyggda Mellbystrandsskolan i Laholms kommun lades heltäckningsmattor in i vissa lektionssalar och grupprum på rektorns initiativ, trots att ett annat golv var beslutat – och redan inlagt. Miljökontoret fick, i efterhand, ta ställning till mattornas lämplighet ur allergisynpunkt.
Efter att ha begärt in kompletterande uppgifter om mattans beskaffenhet och skötsel valde Miljökontoret att inte agera mot heltäckningsmattorna, under förutsättning att noggranna kriterier för städning följs. Det blev också nämndens beslut. Ärendet kommer att följas upp under hösten då tillsyn av kommunens alla skolor kommer att ske.

Text Lena Granström