Probiotika – mirakelkur mot allergi?

I livsmedels- och hälsokostbutiker säljs produkter med påstått nyttiga bakterier. Probiotikan tillskrivs olika hälsofördelar, inte minst för allergiker. Men hjälper probiotika mot allergi? Allergia tog kontakt med tre svenska forskare för att reda ut frågan.

– Sverige ligger i framkant när det gäller forskning om probiotikas effekt på allergier, säger Christina West, docent och överläkare i barnallergologi, vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Två av de första randomiserade placebokontrollerade kliniska studierna med probiotika för att förebygga insjuknande i eksem gjordes i Sverige.

På vilket sätt tros probiotika påverka allergier?
– Vi vet från studier att man sett en koppling mellan en förändrad tarmflora tidigt i livet hos barn som sedan utvecklar allergi. Vi vet också från djurstudier att koloniseringen av magtarmkanalen efter födseln är en förutsättning för att ett normalt immunförsvar ska utvecklas. Sedan har man tittat på olika probiotiska stammar och sett att de har immunstimulerande förmåga. Själva konceptet med probiotika föddes tidigt vid nittonhundratalets början, men den moderna forskningen sparkade igång under nittiotalet.

Svårt jämföra studier

Även om det har genomförts flera randomiserade studier internationellt för att förebygga allergier har de haft varierande upplägg, vilket gör att de är svåra att jämföra. Det handlar till exempel om att man har gett olika typer av probiotika i olika hög dos, men också om att man i vissa studier har börjat ge probiotika till mamman under graviditeten, medan man i andra studier har gett probiotikan till barnet när det fötts. I vissa studier har man kombinerat båda varianterna. När man slår ihop studier i metaanalyser verkar kombinationen vara mest effektiv.
– I den studie vi genomförde i Umeå såg vi både eksemförebyggande och immunstimulerande effekter av att ge probiotika till barnet efter födseln. Däremot fanns ingen förebyggande effekt på astma i en långtidsuppföljning. Men man måste komma ihåg att studierna inte har varit designade för att titta på mindre vanliga utfall, tillägger Christina West.
– Astma är ovanligare i populationen än eksem. De studier som designades för eksemprevention har med ett undantag för liten statistisk styrka för att kunna påvisa effekter, så även om vi i dag säger att probiotika inte kan förebygga astma hade man behövt designa större studier för att veta hur det ligger till. Man kan heller inte dra alla probiotika över en kam. Alla probiotikaeffekter är stamspecifika. Det innebär att de har olika profil. Barnets egen sammansättning av mikrobiotan i magtarmkanalen har sannolikt också betydelse för vilken effekt man får, säger Christina West.

Till både mamma och barn

Svårigheterna att jämföra studier, är något samtliga forskare Allergia varit i kontakt med betonar. En av dem är Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, som är en av forskarna bakom en stor studie i Linköping.
– Trots att det finns många studier gjorda på förhållandet mellan tarmflora och allergi är det svårt att dra några slutsatser av dem, eftersom de till exempel använt olika probiotikastammar, men det som verkar ha haft en förebyggande effekt på eksem är studier där man gett probiotika både till mamman under graviditeten och till barnet efter födseln, förklarar hon.
Syftet med Linköpingsstudien är att se om barn i mindre utsträckning utvecklar allergier om mamman redan från graviditetsvecka 20 får kombinerat tillskott med omega-3-fettsyror och/eller mjölksyrebakterier under graviditet och amning och barnet får mjölksyrebakterier under sitt första levnadsår med start redan vid födseln.
– Vi hade hoppats att probiotika skulle kunna förebygga astma och allergisk rinokonjunktivit, det vi i dagligt tal kallar hösnuva, men det man sett förebyggande effekt på i studier är alltså eksem, säger Maria Jenmalm.

Hur stor skillnad är det på olika typer av probiotika?
– Det är ju levande mikroorganismer, så det kan skilja sig mycket. I en dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad studie där vi följde upp 188 barn kunde vi dock se att Lactobacillus reuteri, som ingår i Sempers magdroppar, verkade ha en skyddande effekt mot IgE-associerat eksem upp till 2 års ålder. I placebogruppen utvecklade 20 procent av barnen IgE-associerat eksem, jämfört med bara 8 procent av barnen i probiotikagruppen, säger Maria Jenmalm.

Svaga resultat vid pollenallergi

Även om svenska studier som gjorts på probiotikas påverkan på allergiutvecklingen främst visar ett resultat på utvecklingen av eksem, finns det utländska studier som där forskarna sett att probiotika kan påverka livskvaliteten vid pollenallergi.
I en studie som publicerades 2017 i The American Journal of Clinical Nutrition lottades 173 personer tlll att få probiotika eller placebo i åtta veckor under pollensäsongen. Gruppen som fick probiotika rapporterade en förbättrad livskvalitet jämfört med kontrollgruppen.
Tilläggas bör dock att det är svårt att värdera resultatet av studien, då reaktionerna på pollen är högst individuella, och det är svårt att jämföra olika individers resultat med varandra. Forskarna bakom studien tillägger också att deltagarna inte tog allergimediciner under studien, vilket därigenom exkluderade individer med kraftigare allergier från studien.

Så, vad är egentligen fördelarna, om nu studierna inte visar så stora och tydliga resultat?

– Jag skulle nog vilja säga att det är inte så jättestarka data för probiotika och allergi egentligen, men det man sett är att det kan ha en effekt på utvecklingen av eksem i tidig ålder, säger Eva Sverremark-Ekström, professor i immunologi vid Stockholm universitet. Då kan man ju undra “vad spelar det för roll?”, men då ska man tänka på att vi vet att ju tidigare man utvecklar sin allergi, desto större risk har man för att den blir bestående och att den blir mer komplex. Det kanske inte är så dumt för den allmänna allergiutvecklingen att inte få symtomen förrän lite senare, om det innebär att den framtida allergiutvecklingen inte blir lika ilsken, säger Eva Sverremark-Ekström.
– Problemet med probiotika är att du måste ta det hela tiden – efter ett tag försvinner bakterierna. De verkar inte riktigt kunna få en egen nisch i tarmen som håller i sig efter att man slutat att äta dem.

Så det är ingen idé att börja äta probiotika eller ge det till sina barn i tron att det kommer att påverka allergin?

– Jag skulle inte göra det – och då är jag inte alls emot probiotika på något sätt, säger Eva Sverremark-Ekström. Eftersom det saknas starkt vetenskapligt stöd för att det skulle ha någon betydande effekt vid en redan pågående allergi, eller för att förebygga allergiutveckling senare i livet, kan man fundera över nyttan i dessa fall.
– Man ska också komma ihåg att det finns folk som reagerar med magknip, och att man kan känna sig uppblåst. Jag kan inte riktigt se poängen med att ge probiotika till små barn, om man inte är med i en studie. Jag skulle vilja se mer bevis för att det är bra.

Probiotika är kost eller kosttillskott med levande bakterier som påstås vara gynnsamma för hälsan, så kallade goda bakterier.

Text Susannah Elers Foto Colourbox