Pollenlaboratorium läggs ned
Astma- och Allergiförbundet har därför uppvaktat de närmast ansvariga departementen med en skrivelse som påtalar det stora allvaret i situationen.
Toleranskonferensen blir Allergilyftet
Konferensen har skjutits upp ett år – men den 17 mars 2021 är det dags. Då tas avstampet för framtidens astma- och allergivård med den stora konferensen Allergilyftet. Aktuell kunskap om toleransutveckling presenteras och du får titta närmare på det finska exemplet – kan de erfarenheterna användas i Sverige? Du får också se framgångsrika modeller från Sverige och lyssna till spännande forskare.
Konferensen genomförs digitalt, men det kommer kännas som att du är med på plats. Du kan uppleva de flesta av en vanlig konferens fördelar – och några till – från din egen dator. Anmäl ditt intresse här.
Kartläggning och åtgärdsförslag
Hur är det att leva med astma och allergi i Sverige i dag och hur skulle det kunna bli bättre? Astma- och Allergiförbundet har sammanställt en rapport som ger en lägesbeskrivning och förslag på åtgärder.
För att höja kunskapen och förbättra vården inom astma- och allergiområdet efterlyses bland annat:
• Nationella riktlinjer och ett nationellt kvalitetsregister för allergi.
• Certifierade astma-, allergi- och KOL-mottagningar i primärvården.
• Regionala kunskapscentra för astma och allergi.
• Ökad utbildning av specialister och en nationell samordning för att säkra framtida behov.
• Att allergikonsulenter ska finnas i alla regioner.
Rapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från läkemedelsföretagen Sanofi Genzyme, Novartis, ALK, AstraZeneca och Chiesi Pharma. Den finns att läsa i sin helhet på Astma- och Allergiförbundets webbplats.
Nya medarbetare på kansliet
Astma- och Allergiförbundet fortsätter satsningen på opinionsbildning och strategisk kommunikation och har förstärkt kommunikationsavdelningen med två nyrekryteringar. Elin Sundin är ny pressekreterare och Zandra Zernell har anställts som forskningsredaktör, en helt ny roll.
Elin Sundin är en erfaren opinionsbildare och kommunikatör som arbetat brett med politik, kommunikation och pressfrågor, närmast på den egna byrån Maktbyrån. Elin kommer bland annat att ansvara för Astma- och Allergiförbundets pressarbete, i såväl traditionella som sociala medier.
Zandra Zernell är en erfaren journalist och skribent, som närmast kommer från en frilansroll, där hon bevakat vård, forsknings- och arbetslivsfrågor. Hon har bland annat skrivit för Allergia och under våren vikarierat som digital kommunikatör på förbundet. Zandra ska i sin roll bevaka forskning, kommunicera Astma- och Allergiförbundets Forskningsfonds verksamhet och sprida spännande forskningsresultat inom området.
Extra utdelning från Postkodlotteriet
Svenska Postkodlotteriet har gjort en engångsutbetalning till alla förmånstagare med anledning av det stora behovet av insatser från ideella sektorn under coronapandemin. Det innebär att Astma- och Allergiförbundet fått ytterligare 700 000 kronor, utöver de 7 miljoner som förbundet redan tilldelats.
Sammanlagt är det nu 56 organisationer som delar på 70,4 miljoner kronor. Pengarna kommer från lottköpares deltagande i Postkodlotteriet och stödet till välgörenhetsorganisationerna är inte öronmärkt. Postkodlotteriet skriver i en kommentar att de ideella organisationernas insatser är viktigare än någonsin.
Spirometriundersökningar inställda
En ny medlemsundersökning som Astma- och Allergiförbundet gjort i Stockholm visar att mer än var fjärde patient, 26 procent, fått sina spirometriundersökningar inställda under coronapandemin. Ungefär var tredje patient upplever att astmavården inte varit lika tillgänglig som vanligt.
Regelbundna spirometriundersökningar, som kontrollerar lungfunktionen, är viktiga för att personer med astma ska behandlas rätt. Nu uppmanar Astma- och Allergiförbundet Socialstyrelsen att snarast ta fram riktlinjer för hur prioriteringar ska göras, samt en konsekvensanalys av vad inställda spirometrier kan innebära. Varje region måste också ta ansvar för lokala rutiner för till exempel remisser mellan kliniker och vårdcentraler. Dessutom behöver patienter få återkoppling på hur länge det är säkert att avstå spirometri, och vad de kan göra istället för att se till så att astman inte hamnar utanför kontroll.
Viktigt med skriftlig plan
”Ett patientkontrakt skulle göra livet lättare för många av våra medlemmar”, skrev Maritha Sedvallson, ordförande Astma- och Allergiförbundet i en debattartikel i Dagens Medicin i september. Detta efter att ha tagit del av Läkarförbundets remissvar på utredningen God och nära vård, som avstyrker förslaget om patientkontrakt.
Ståndpunkten motiverar hon bland annat så här i artikeln: ”En skriftlig behandlingsplan hjälper patienten att variera behandlingen och att hantera olika situationer utan att behöva söka akut vård, samtidigt som man vet när man behöver söka vård. Behövs besök hos specialist eller på akutmottagning så finns en plan att utgå från. Som patient är det lätt att glömma eller missuppfatta besked eller instruktioner och då underlättar en skriftlig plan. Dessutom finns ofta ett behov av att dela med sig av information till sin omgivning, till nära anhöriga eller till barnens förskola och skola.”
Nu återstår för socialdepartementet att ta del av remissinstansernas synpunkter.
Unik satsning bidrar till efterfrågad forskning
Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond delar ut tio miljoner kronor till forskare för att täppa till luckor i allergiforskningen. Fonden har beslutat att pengarna ska gå till forskning om matallergier hos barn.
Projektet Kunskapsluckor är ett nytt och spännande sätt att arbeta, där målet är att se till att den forskning fonden finansierar gör så stor nytta som möjligt.
Cirka 1000 föräldrar till matallergiska barn har i en enkätundersökning svarat på vad de upplever att det saknas mest kunskap om. En referensgrupp med föräldrar och vårdpersonal har sedan bland dessa svar lyft fram tio områden där det behövs mer forskning:
1. Hur kan kunskapsöverföringen om allergisjukdom förbättras till skolan/förskola, restaurangbranschen/livsmedelsbranschen samt till sjukvården?
2. Hur påverkas familjen psykiskt, socialt och ekonomiskt av att ha barn med matallergi?
3. Hur påverkas kroppen psykiskt och fysisk av allergier?
4. Hur kan matallergi behandlas?
5. Vad är det som påverkar om allergi avtar med ålder eller inte hos barn?
6. Hur påverkar närmiljön utvecklandet av matallergi hos barn?
7. Hur påverkar tillgänglighet och möjlighet att få läkarkontakt vid behandlingen av barn med matallergi?
8. Vilken effekt har en bättre livsmedelsmärkning för matallergier?
9. Finns det en koppling mellan ständiga reaktioner och minskat immunförsvar?
10. Har mammans diet under graviditet någon påverkan på barnets eventuella matallergi?
Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond har sedan riktat forskningsanslagen utifrån dessa frågor. Forskarna som nu har fått anslag för att täppa till kunskapsluckor är:
Catarina Almqvist Malmros, 3,15 miljoner kronor till projektet Födoämnesallergier och stress hos föräldrar och barn – arv och miljö (kunskapslucka 2).
Inger, Kull, 600000 kronor till projektet Att leva med svår matallergi som ung vuxen (12–22 år) (kunskapslucka 3).
Caroline Nilsson, 3 miljoner kronor till projektet Nya metoder för analys och behandling vid pediatrisk Eosinofil (kunskapslucka 4).
Anna Sandin, 2,07 miljoner kronor till projektet Lokala miljöfaktorers påverkan på salivens bakterier, fettsyror och immunologi, för möjlighet till prediktion och prevention av matallergi (kunskapslucka 6).
Eva Sverremark Ekström, 950000 kronor till projektet Immunologiska mekanismer vid jordnötsallergi hos små barn (kunskapslucka 9).