Ny metod för diagnos av kontakteksem

Svenska forskare har utvecklat en metod som gör det möjligt att skilja mellan kontaktallergi och irritationseksem. Förhoppningen är att kunskapen ska leda fram till säkrare diagnoser.

Kontakteksem är en sjukdom som ofta är kopplad till kemikalier i arbetsmiljön. Ungefär var femte person i västvärlden besväras av sådana eksem.

Kontakteksem delas in i två former. Dels kontaktallergi (allergiskt kontakteksem) som beror på en allergisk reaktion, dels icke-allergiska irritationseksem som orsakas av kemiska eller fysiska faktorer. De två hudreaktionerna har ett snarlikt kliniskt utseende, vilket gör det svårt för hudläkare att skilja dem åt.

Diagnos ställs i dag med hjälp av ett så kallat lapptest, där man testar om patienten är allergisk mot vissa ämnen som huden kommer i beröring med. Resultaten är ofta svårtolkade, vilket kan leda till att patienter får fel diagnos och därmed också fel behandling.

Avancerat dataprogram

För att komma fram till ett säkrare sätt att ställa diagnos har forskarna använt sig av artificiell intelligens, AI. Genom en särskild algoritm och maskininlärning lyckades man identifiera genetiska markörer, så kallade biomarkörer, som är kopplade till olika typer av kontakteksem. På så sätt blev det möjligt att särskilja om ett eksem orsakas av en allergisk reaktion eller av en irritationsreaktion.

Som underlag för analysen använde sig forskarna av lapptester från 85 patienter med kontakteksem samt friska hudprover. Forskarna kunde upprepa resultaten i en annan grupp patienter, samt i externa datasamlingar.

Vill gå vidare

Enligt forskarna kan upptäckten leda fram till en ny och säkrare diagnosmetod. Nu går man vidare och målet är att utveckla metoden ytterligare så att den blir snabb och kostnadseffektiv.

De svenska forskarna är verksamma vid institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet. Forskningen har skett i samarbete med universitet i Finland och Österrike.

Studien har nyligen publicerats i tidskriften ”Proceedings of the National Academy of Sciences”. Bakom finansieringen står finska Arbetarskyddsfonden och svenska FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd).

Text Barbro Falk Foto Colourbox

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php