Mundroppar på BB ska skydda mot allergi

Det är sedan länge känt att gula stafylokocker bildar ett superantigen, det vill säga proteiner med exceptionell förmåga att aktivera immunsystemet, och att de överlever kokning och passagen genom mag- och tarmkanalen. När en vuxen människa får i sig bakteriens superantigen, orsakar det matförgiftning. Men när ett spädbarn med ett omoget immunsystem får det i sig, har det en helt annan verkan.
Till skillnad från vuxna människor kommer de inte att kräkas och få diarré. I stället verkar det som om deras immunsystem mognar, så att de blir bättre på att utveckla tolerans mot ofarliga ämnen när de blir äldre, säger Agnes Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademien i Göteborg.
Exakt hur det fungerar kan Agnes Wold inte berätta eftersom hon och kollegorna håller på att skriva patent om superantigenets verkan på det nyfödda immunsystemet. Men efter fem års studier i musmodeller, börjar de nu förstå hur det går till.
Det är lite av magi. Immunsystemet kommer att fungera så perfekt som det är avsett att göra, det vill säga: reagera starkt mot farliga antigener och utveckla tolerans mot ofarliga antigener.

Måste ges tidigt

Ännu saknas studier av exakt när superantigenet behöver ges. Men generellt måste en förebyggande behandling av det här slaget sättas in innan man har exponerats för de potentiella allergenerna.
–– Har man redan blivit allergisk, så kan man aldrig bli tolerant igen på samma sätt som en person som inte utvecklat sensibilisering och allergi, säger Agnes Wold.
En annan orsak till att superantigenet måste ges så tidigt är enligt Agnes Wold att dagens västerländska barn har en oerhört hög benägenhet att utveckla allergi.
Redan vid 1,5 månads ålder har vi sett debut av komjölksallergi. Det gäller därför att hinna före allergenerna, så att immunsystemet är redo att utveckla tolerans emot dem.

Hundvalpar och spädbarn

Huruvida superantigenet har effekt på all typ av allergi, vet man idag inte. För att ta reda på det krävs studier som involverar spädbarn, och där är man inte ännu. Just nu pågår försök på hundar. Men vid naturlig tidig exponering av superantigen hos spädbarn har man sett att det framför allt har effekt vid födoämnesallergi. Även en viss skyddseffekt mot eksem har observerats. Men Agnes Wold menar att det teoretiskt sett borde skydda mot all allergi eftersom allergi är en sjukdom, oavsett om den manifesterar sig som matallergi eller hösnuva.
–– Nu exponerar vi 150-180 hundvalpar för superantigen vid tre tillfällen, med start från åtta dagars ålder. Vi använder tre högriskraser: staffordshire bullterrier, west highland white terrier och fransk bulldog. De utvecklar ofta atopiskt eksem och får lätt matallergi, precis som människan. Vi följer dem i tre år, sen hoppas vi kunna se om superantigenet skyddar mot båda dessa allergiska manifestationer.
Hur nära ett vaccin är ni?
–– Om ett år beräknar vi ha följt tillräckligt många valpar, tillräckligt länge, för att göra en första utvärdering. Vi måste också säkra tillgång till en oerhörd mängd pengar. Det kostar runt en miljard att utveckla ett nytt läkemedel för människa och att knyta kontakter med stora, rika läkemedelsbolag ingår också i förberedelserna, säger Agnes Wold.