Luften vi andas påverkar vår hälsa

Vare år dör i Sverige cirka 7600 människor till följd av luftföroreningar av olika slag. Många sjukdomar kan triggas av skadliga partiklar i luften och för personer med astma blir det ofta en akut försämring de dagar när halterna är höga.

Med luftföroreningar menas vanligen partiklar eller gaser som kan komma från många olika källor. Generellt verkar partiklar i fast form ha större betydelse för människors hälsa än gaser som kvävedioxid och bensen. Fina partiklar bildas till exempel från förbränningsmotorer och eldning i kolkraftverk medan större partiklar ofta uppstår genom slitage på vägbanor, bromsbelägg och däck. Tidigare trodde man att det var de fina avgas- och eldningsorsakade partiklarna som var farliga för hälsan, och inte de grövre. Men så är inte fallet, menar Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet.
– Vi upptäckte tidigt när vi gjorde studier av akutbesök och dödsfall i Stockholm att dagligt antal fall ökade tydligast i samband med vägdammsdagarna på vårvintern. Så även de stora partiklarna har betydelse, inte minst för människor med känsliga luftvägar och astma. Och tittar man på akutbesök på sjukhus för astma i relation till dygnshalter krävs det inte särskilt extrema halter för att det ska bli en stor påverkan.

För höga gränsvärden

WHO har rekommendationer, så kallade guidelines, för hur mycket luftföroreningar som kan ”tillåtas” innan det blir oacceptabelt skadligt för människors hälsa. Bertil Forsberg satt med i expertgruppen som tog fram dessa normer, som bland annat säger att årsmedelvärdet för fina partiklar, PM2,5, inte bör överstiga 10 mikrogram per kubikmeter luft. Därutöver finns EU-gränsvärden – i Sverige införda som Miljökvalitetsnormer – som ligger betydligt högre: 25 mikrogram per kubikmeter luft för PM2,5.
EU:s gränsvärde är en minimiambition och medlemsländerna får enligt direktivet inte tillåta högre halter. WHO:s guidelines är just rekommendationer och de har inga sanktioner. Att det skiljer så mycket mellan dessa värden är problematiskt, anser Bertil Forsberg.
– I Sverige, långt från Europas tätbefolkade områden, har vi inga problem med att klara 25 mikrogram som EU förbinder oss att göra. Men WHO:s rekommenderade gränsvärde klarar vi inte riktigt, flera platser och städer i Sverige ligger över det. Jag brukar säga att det är ett problem att vi har Miljökvalitetsnormen, för ofta tror man att bara man klarar den nivån så är faran över. Men vi som jobbar med det här vet att man egentligen borde tillåta högst hälften av vad EU:s gränsvärde är. De bindande värden vi har i Sverige räcker inte alls till att skydda exempelvis astmatiker mot negativa hälsoeffekter.

Städer som sticker ut

Miljökvalitetsnormen för PM2.5, klarar alla svenska städer, och den för PM10 överskrids numera sällan. Det sker däremot med Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, som speglar avgashalten.
Några städer sticker ut särskilt i Sverige. Det är framför allt Stockholm och Göteborg, men även Uppsala, Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik har dålig luft, bland annat på grund av trafikleder som går genom städerna. Högst halter av PM10, som är de större partiklarna orsakade av bland annat vägslitage, har dock Visby.
– Det beror på att gatorna är gjorda av kalksten som är ett mjukt material och orsakar mycket vägdamm. Vi gör en studie i Visby just nu där vi analyserar antal akuta kontakter för astmabesvär i relation till partikelhalter och som ska vara klar före årsskiftet.
Knappt hälften av dödsfallen i Sverige orsakas av utsläpp från andra länder och det gör att södra delen av landet har svårt att klara gränsvärdena; föroreningar från bland annat Polen, Tyskland och Danmark färdas med luften och upp över Skåne med omnejd.

Driver inflammation

Vilka negativa hälsoeffekter kan då en dålig luft ge? Vad är det man dör av? Bertil Forsberg berättar att luftföroreningar påverkar dödligheten på två sätt: Dels dör personer i riskgrupper i större utsträckning dagar med höga partikelhalter, exempelvis kan en hjärtinfarkt triggas av dålig luft. Det andra är att vissa sjukdomsprocesser drivs på av luftföroreningar och framför gäller det inflammatoriska processer.
– Inflammationen börjar ofta i andningsvägarna och ger en ökad risk att utveckla sjukdomar som astma och KOL. Men, inflammation som startar i andningsorganen övergår ofta i en systemisk effekt; man får inflammatoriska effekter i cirkulationen, i hjärtat, levern, hjärnan och även i moderkakan hos gravida. Därför tror vi att de inflammatoriska processerna är luftföroreningarnas viktigaste konsekvens.

Barn extra utsatta

Det är sedan länge känt att barn som utsätts för luftföroreningar har en ökad risk för att utveckla astma och det gäller både partiklar och gaser, som marknära ozon. Enligt två svenska studier har man också sett att det finns en ökad risk hos vuxna att utveckla astma.
– Dödsfall i astma är tack och lov ovanligt men behovet av akuta insatser ökar omgående när halterna stiger och fler behöver läggas in på sjukhus. Men en sak vi vet ganska lite om är prognosen vid sjukdomarna. För många barn går astman tillbaka under uppväxten, men kanske är det så att luftföroreningarna bidrar till en sämre prognos på sikt?

Kommer in i bostaden

Även inomhusluften innehåller föroreningar. Utsläppen utomhus kommer in i våra hem och med tanke på att vi tillbringar 90–95 procent av tiden inomhus får vi i oss merparten av föroreningarna där, även om halterna sjunker till ungefär hälften av vad de är ute. Därtill kommer partiklar från stearinljus, stekos och rökning, men det vet man mindre om, enligt Bertil Forsberg. Vedeldning i kaminer och pannor påverkar också luften och är ett område som har varit svårt att reglera.

Så vilka åtgärder behövs för att luften ska bli renare?
– Man behöver ställa krav på bilindustrin och styra så att vi får renare bilar även när det gäller slitagepartiklar. Bilmotorerna är förvisso renare i dag än vad de var förr men tyngden på elbilar och elhybrider är ett problem. De är ungefär 25 procent tyngre än vanliga bilar och det gör att totala utsläppen av partiklar faktiskt kan vara större än hos konventionella bilar om dubbdäck används på vintern.
Det handlar också om hur städerna är utformade och hur man bygger nytt, säger Bertil Forsberg.
– Man borde prioritera gång- och cykeltrafik i städer istället för biltrafik. Jag är också skeptisk till den förtätning av städer som vi ser nu. Gröna ytor försvinner och de behövs som lungor i städerna. Så det handlar om allt från skatteregler till hur man planerar stadsbyggandet.

Text Louise Cederlöf Foto Colourbox

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php post-template-two-posts.php

Senaste artiklarna