Kombinerat vaccin mot pälsdjur inom räckhåll - Allergia

Kombinerat vaccin mot pälsdjur inom räckhåll

Nära 1,5 miljoner människor i Sverige lider av pälsdjursallergi. I ett forskningsprojekt från 2014 har Guro Gafvelin och hennes kollegor tagit fram ett nytt, kombinerat pälsdjursvaccin som kan göra dagens dåligt fungerande immunterapibehandling mot pälsdjursallergi effektivare.

Det mycket vanligt förekommande rådet att undvika det man är allergisk mot kan vara särskilt knepigt att följa när det gäller allergi mot djur. Allergen från våra vanligaste husdjur – hund, katt och häst – finns överallt i samhället: på andras kläder, på bussäten och i luften på arbetsplatser och skolor.
Den enda botande allergibehandlingen, allergen-specifik immunterapibehandling, eller allergivaccination, har rötter mer än 100 år tillbaka och i dag fungerar den, enligt vår intervjuperson, hyggligt för exempelvis pollen men mindre bra för allergi mot djur. Problemet med dagens befintliga vaccinbehandling, förutom att den är dyr och extremt tidskrävande – den innefattar i regel besök var sjätte vecka på en allergimottagning under tre års tid – är att den är baserad på pälsextrakt.
Guro Gafvelin, docent i molekylär immunologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet, förklarar att extrakten inte är kompletta; viktiga allergen saknas eller finns i otillräcklig mängd i framför allt hundextrakten.
– I princip extraherar man från mjäll när man tillverkar extrakten, men hunden producerar också allergen i saliv och urin och det finns det inte lika mycket av i pälsen. Man vet också att halterna varierar mellan hundraser och framför allt mellan individer.
Dessutom har forskargruppen med namnet Terapeutisk Immundesign, under ledning av docent Hans Grönlund, nyligen visat att halten allergen i extrakten inte bara varierar mellan olika läkemedelsbolag utan också mellan olika satser från samma tillverkare.
– Det man reagerar på när man är allergisk är en uppsättning olika proteiner i extraktet och det kan se olika ut för olika patienter. Har man otur och reagerar på ett allergen som det finns väldigt lite av i vaccinet så fungerar inte behandlingen. Så därför fungerar det för vissa, som reagerar på just den komponent som finns med, men över lag fungerar det ganska dåligt och är förenat med risker för biverkningar, säger Guro Gafvelin.

Biotekniskt framställda allergen

Guro Gafvelin och hennes team har nu, istället för att använda extrakt, klonat och satt ihop allergen från katt och hund i ett gemensamt vaccin.
– Vi använder oss av bioteknik för att framställa de allergen vi arbetar med. Med denna teknologi kan vi programmera bakterier att producera precis de protein som motsvarar de enskilda hundallergenen och vi vet precis vad vi får i provröret.
Det finns sex väletablerade hundallergen och i detta vaccin har man inkluderat fyra av dessa, liksom ett kattallergen, Fel d 1, som är mycket dominant och något de flesta kattallergiker reagerar mot. Möjligheten finns att längre fram lägga till ytterligare allergen för att få ett mer heltäckande pälsdjursvaccin. Även hästallergen kan komma att ingå och olika kombinationer har redan prövats.
– Fördelen med denna typ av vaccin är att vi har kontroll över vad som finns i det. Vi har definierade allergen och vi sätter bara ihop precis de vi vill ha med. Och vi kan testa personen innan för att se vilket allergen man reagerar mot, vilket gör det mer träffsäkert än dagens terapi.

Några få injektioner

En viss oro fanns initialt över att man genom det kombinerade vaccinet skulle föra över hundallergi till någon som enbart var allergisk mot katter. Försöken som gjorts på möss har dock inte visat på någon sådan överföring.
– Det var ett viktigt säkerhetstest. För det man är lite rädd för i sådana här sammanhang är att man triggar nya allergiantikroppar när det finns en underliggande allergisk profil, men det ser vi inte alls. Vi har också visat att vaccinet ger den sortens immunsvar som vi vill ha, vi har fått starka IgG-svar mot alla komponenter som ingår. Det betyder att vaccinet fungerar för alla ingående allergen.
Vaccinet kan prövas i traditionell subkutan immunterapi, alltså under huden, men tanken är att vaccinet ska ges intralymfatiskt, det vill säga injiceras direkt i en lymfkörtel. Administrationssättet har visat sig lyckosamt vid vaccination mot pollenallergi och förkortar behandlingstiden drastiskt: efter bara tre–fyra injektioner ses motsvarande effekt som vid den fleråriga behandlingen där injektionen ges under huden. Intralymfatisk vaccination är också något som kommer mer och mer, enligt Guro Gafvelin.

Bryter ny mark

Ett fungerande, väldefinierat pälsdjursvaccin finns således klart och kan när som helst ”odlas upp”. Innan man kan använda det på människa måste dock vaccinet tillverkas enligt Good Manufacturing Practice, GMP, vilket är mycket dyrt. Därtill måste ett antal förberedande säkerhetsstudier göras innan en klinisk studie kan genomföras för att bland annat fastställa dos och antal injektioner.
– Vi hade en väldigt fin studiedesign färdig och vi trodde att vi skulle få pengar från en stiftelse för att gå vidare men tyvärr fick vi i slutänden inte det. Om vi fick 40 miljoner kronor skulle vi dock kunna starta direkt, säger Guro Gafvelin men påpekar samtidigt att de summorna är ovanliga i akademisk forskning och absolut inget man får från ”vanliga” anslagsgivare, som forskningsfonder.
– Vi har varit i kontakt med immunterapiföretag och de är intresserade men de brottas med samma svårighet: hur ta det hela vägen till patient när det är så dyrt? På ett sätt handlar det om att bryta mark, att få acceptans för den här tekniken så att man kommer vidare. Men som det ser ut nu så har vi vaccinet, men vi kommer inte till patient.

Från forskning till patientnytta

Att det blev just allergiforskning Guro Gafvelin skulle komma att ägna sig åt är mest en slump. I grunden är hon molekylärbiolog och biokemist, något som hon beskriver var ”nytt och coolt” när hon stod i början av sin karriär på 1980-talet och det bara gick att läsa om genteknologi i Uppsala. Och även om Guro Gafvelin fascineras av upptäckter inom grundforskning, som postdoc var det just det hon ägnade sig åt tillsammans med forskaren Gunnar von Heijne, så var det den medicinska tillämpningen hon ville åt. Det som låg närmare patienten.
– Tidigt funderade jag på att läsa till läkare men valde medicinsk forskning istället. Tillfälligheter gjorde att det blev allergiforskning och jag har nu hållit på med det i 20 år. Under tiden har jag även blivit immunolog och hela området är jättespännande.
Det translationella arbetssättet, alltså att forskningsresultaten snabbt ska nå patient, är en inriktning som hon och kollegorna och på Terapeutisk immundesign gått in ”stenhårt” för. Därför har de, i väntan på miljonerna, gått vidare och funderat på andra, enklare sätt att underlätta för pälsdjursallergiker. Forskargruppen tittar nu på om det går att neutralisera allergen från hundar, antingen i hundens päls eller i vaccin.
– Vi har i stor skala framställt antikroppar. Syftet är att de i kombination med vaccinet ska dämpa dess aktiverande effekt och göra det mindre farligt. På 1980-talet rapporterades till och med dödsfall i samband med allergivaccination. I dag har man bättre kontroll på extrakten, men du måste ändå vänta på sjukhuset minst en halvtimme efter varje injektion för att de ska se att du inte får någon allergisk reaktion. Om man på det här sättet ”neutraliserar” allergenet i vaccinet så sänker man den risken betydligt.

Namn: Guro Gafvelin
Ålder: 59
Bor: Stockholm
Familj: Man och två vuxna döttrar
Gör: Forskare och docent i molekylär immunologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

FAKTA

Projektnamn: Utveckling av nya allergivaccin för botande behandling av pälsdjursallergi
Huvudansvarig: Guro Gafvelin
Medverkande: Anna Whitman, doktorand, Klara Asplund, forskningsstudent, Erik Holmgren, molekylärbiolog samt Hans Grönlund som leder forskargruppen Terapeutisk immundesign.

Beviljades anslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond år 2014, anslaget avsåg en treårsperiod.

Text Louise Cederlöf Foto Colourbox