Framsteg för snabbvaccinering mot hundallergi

Tre sprutor – och sedan kan du trots din hund- eller kattallergi umgås med grannens husdjur. Det är fullt möjligt, enligt Hans Grönlund, forskare vid Karolinska Institutet. Familjen Erling-Perssons stiftelse tror likadant, och stöttar hans forskning med 6 miljoner kronor för en förstudie kring hundallergi.
– Mitt mål är att få fram en enkel, botande behandling. I dag använder sig allergiker av symtomlindrande läkemedel eftersom botande vaccinationer är krävande och tar lång tid, säger Hans Grönlund.
Befintliga vaccineringar mot katt- eller hundallergi ges om allergin ger besvär på jobbet eller i skolan eftersom andra har husdjur eller om det är en stark begränsning att inte kunna gå hem till vänner med husdjur.
Man ger inte behandlingen för att någon ska kunna skaffa ett djur mer än i undantagsfall, till exempel om en polis behöver kunna jobba med en spårhund.
Vid dessa behandlingar injiceras allergen som har utvunnits ur extrakt av pälshår. Håren har samlats upp av utvalda veterinärer vid rakningar inför operationer. De extraherade allergenen injiceras i armen på patienten ungefär var sjätte vecka i tre till fem års tid. På så sätt vänjer sig kroppen vid allergenet och den allergiska reaktionen uteblir. Behandlingen kallas även specifik immunterapi eller hyposensibilisering.
Hans Grönlund och hans forskarlag använder sig av en annan metod. I en tidigare vaccinationsstudie mot kattallergi har de tagit fram en exakt kopia av allergenet Fel d 1, som är ett protein. Allergenet injicerades direkt i ljumskens lymfkörtlar, som enkelt kan beskrivas som en fabrik för produktion av antikroppar som skyddar mot allergi.
– Vi injicerar alltså rätt molekyl på exakt rätt ställe. Det är egentligen hela hemligheten, säger Hans Grönlund.
Förra året presenterade han den första studien någonsin där kattallergiska människor behandlas enligt denna princip. I den ingick 20 personer, som lottades till att antingen få behandling eller placebo. Studien var dubbelblind, vilket innebär att vare sig personal eller patienter visste vem som fick vad. När patienterna följdes upp efter ungefär ett år hade vaccinet haft god effekt, jämförbar eller bättre än dagens godkända allergivaccinationer med extrakt, enligt studien.
Kattallergi anses dock lättare att behandla än hundallergi. Detta eftersom kattallergenet Fel d 1 är så dominerande – det är vad i princip alla kattallergiker reagerar på. När det gäller hundar finns fler allergen och det är individuellt vad som utlöser en reaktion. Det individuella svaret på hundvaccinationer kan därför vara mycket olika, beroende på vilka allergener som fanns i höga doser i extraktet.
Hans Grönlund tror sig dock ha hittat en bra cocktail av hundallergener: Can f 1, Can f 2, Can f 4 och Can f 6. Hans forskarlag har dessutom lyckats skapa en enda molekyl som innefattar alla dessa allergener, producerat med rekombinant teknik. Enligt planen ska detta protein nu testas i en förstudie, där målet är att vaccinera hundallergiker med ett fåtal injektioner.
– Fördelen med ett rekombinant protein är att man vet exakt vad man ger. Man exponerar patienten för exakt samma mix av hundallergener vid varje behandling, något om är svårt att uppnå med extrakt från hundpälshår. Olika hundar ger ifrån sig olika allergener och det påverkar mixen i extrakten, säger Hans Grönlund.
Allergenet Can f 6 är lite extra intressant. Det upptäcktes relativt nyligen av Hans Grönlunds forskargrupp och har visat sig vara mycket snarlikt de allergener som hästar och katter vanligen utsöndrar. Eventuellt kan det rekombinanta proteinet Can f 1-2-4-6 ge visst skydd även för häst- och kattallergi – men det återstår att visa.

– Fler tablettvaccineringar är i pipe-line

Tablettbehandling som patienten sköter själv. Det är framtidens melodi, tror de ansvariga på ALK Nordic, det enda läkemedelsbolag med allergivaccinationer godkända i Sverige. Först ut väntas tabletter mot kvalster och björkpollen.

Fram till 2007 vaccinerades ungefär 10 000 svenskar per år mot någon allergi. Sedan dess har det skett en ökning, och förra året fick ungefär 14 000 svenskar allergivaccinering. Det berättar Magnus Kwant, medicinsk rådgivare på ALK Nordic, och han förklarar ökningen med godkännandet av Grazax, en tablettbehandling mot gräsallergi.
Behovet av botande allergibehandling är dock långt mycket större, säger Magnus Kwant. Han hänvisar bland annat till Astma- och Allergiförbundet, som fört fram att 200 000 svenskar uppfyller kriterierna för att få en allergivaccinering.
För att nå en så stor målgrupp satsar bolaget på fler produkter i tablettform.
– Fördelen är att patienten kan sköta sin behandling själv, vilket gör den mer tillgänglig än behandlingar som behöver ges på sjukhus av specialister, som är fallet med injektioner, säger Magnus Kwant.
Han hoppas att företaget ska få två nya produkter godkända inom ”tre till fem år”. Det är vaccinering mot björkpollen samt mot kvalster, som finns i våra sängar. Även dessa kommer att ges i tablettform.
– Om de produkterna tas väl emot ger det oss pengar till ny forskning. Och då kan det bli aktuellt att försöka få fram ännu fler behandlingar i tablettform, som till exempel behandling mot katt- eller hundallergi, säger Magnus Kwant.
Han berättar att det pågår viss forskning kring rekombinanta proteiner, alltså tillverkade proteiner där flera olika allergener kan ingå.
– När det gäller kattallergi vore det allra bästa en tablettbehandling med ett rekombinant protein. Men det ligger många år bort – om vi ens kommer dit, säger Magnus Kwant.