Invandring till Sverige ökar kunskapen
Invandring till Sverige från låginkomstländer med betydligt lägre förekomst av astma och diabetes kan ses som ett naturligt experiment som kan bidra till ökad förståelse kring sjukdomarnas uppkomst, skriver Lennart Bråbäck, gästlektor, yrkes- och miljömedicin, Norrlands universitetssjukhus, Umeå och Anders Hjern, adjungerad professor, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap och CHESS, Stockholms universitet i Läkartidningen.
Två aktuella svenska studier har med användning av nationella register undersökt förekomsten av astma och diabetes hos svenskfödda med svenskfödda föräldrar, utlandsfödda med svenskfödda adoptivföräldrar samt svenskfödda och utlandsfödda med utlandsfödda föräldrar. Studierna omfattade nästan två miljoner individer i åldern 625 år.
Som markör för astma och diabetes användes uttag av inhalationssteroider respektive insulin under 2006.
Mer än halverad
Risken för astma minskade linjärt med stigande ålder vid migration bland både adopterade och invandrare. Risken för astma var mer än halverad bland barn som adopterats efter 5 års ålder jämfört med barn som adopterats under första levnadsåret. Adopterade och svenskfödda barn med utlandsfödda föräldrar hade som regel likartad eller högre förekomst av astma än svenskfödda barn med svenskfödda föräldrar, men däremot 3-4 gånger högre risk för astma än utlandsfödda med utlandsfödda föräldrar.
Allmänt förekommande
Miljöfaktorer har således betydelse för utveckling av astma också långt efter barnets födelse. Oavsett barnets ålder vid flyttning påverkas risken för astma alltid vid flyttning från länder med låg förekomst av astma till ett land som Sverige, där astma är allmänt förekommande.
Bråbäck L, et al. Clin Exp Allergy. 2011;41:1108-15.
Söderström U, et al. Acta Paediatr. Epub 18 juli 2011