Hoppas lösa mysteriet med hudgåtan

Det började med ett intresse för könssjukdomar och hur de bäst kan behandlas. Nu forskar Emma Johansson för att avslöja vilka typer av eksem som går att behandla med nya, effektiva läkemedel.

Hur kommer det sig att ungefär en av tio lider av det som kännetecknar den inflammatoriska hudsjukdomen atopiskt eksem – torr, kliande hud och ibland även sömnlöshet och ångest? Och varför blir många bättre av att behandlas, medan andra har besvär som är mycket mer svårbehandlade?

Atopiskt eksem väcker många frågor – frågor där vi ännu inte har alla svar. Och det var just det som lockade Emma Johansson, biträdande lektor i dermatologi vid Karolinska institutet, till att börja forska om sjukdomen.

– När man forskar om ett område blir man väldigt kunnig inom det. Jag tyckte att det kändes viktigt att kunna svara ja eller nej på frågor från mina patienter, utan att känna att jag inte riktigt visste.

Hon har cyklat till hudkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, där hon jobbar som överläkare och träffar patienter ett par gånger i veckan.

Men forskarbanan började med en studie om en då helt ny könssjukdom, mycoplasma genitalium. Forskarna testade behandling med två olika antibiotika för att se vilken som fungerade bäst.

– Det blev ett väldigt konkret sätt att se hur forskningen behövs för att ta hand om patienter. Hud- och könssjukdomar liknar varandra på det sättet att man får vara lite av en detektiv när man letar diagnoser. Båda kan också vara känsliga att prata om och kräver ett bra bemötande från läkaren.

Hon riktade till slut in sig mot barn med hudsjukdomar, där just atopiskt eksem är en väldigt vanlig diagnos.
En viktig upptäckt i forskningen om atopiskt eksem är den om filaggrin-genen. Det är en gen som styr produktionen av proteinet filaggrin, som skyddar och håller ihop huden. En del har mutationer i den här genen som gör att filaggrinet inte bildas. Hudbarriären blir då mycket skörare.

– Det vi sett är att den här mutationen i hög utsträckning finns hos patienter i Europa med svårt atopiskt eksem. I vår senaste forskning har vi också sett att personer med mutationen ofta insjuknar tidigt.
Nu vill forskare undersöka om det, med hjälp av mutationen, går att identifiera olika typer av atopiskt eksem.

– Det skulle kunna förutsäga vilken individ som kan bli hjälpt av de olika, nya effektiva behandlingar som numera finns. Det är bra att veta, eftersom man på så sätt skulle få en snabbare behandlingseffekt.

Vad behövs det då mer forskning om?
– Hur vi ska få patienter att lära sig mer om sin sjukdom. Många kan bli mycket bättre genom mer kunskap om smörjteknik, mängd och att lära sig hantera triggerfaktorer. Dessutom vet vi att patienter med atopiskt eksem oftare har depressionssymtom än andra och därför studerar vi nu om de kan bli hjälpta av mer effektiv behandling.

Text Zandra Zernell Foto Jens Sølvberg