Här fångas pollenkornen
Den milda vintern har gett en tidig pollensäsong. Agneta Ekebom, vid Palynologiska laboratoriet i Stockholm, klättrar upp på ett tak för att vittja en pollenfälla – och hittar årets första almpollen.
– Den här har hängt med sedan 1950-talet, den är robust och pålitlig, säger hon om fällan, medan hon öppnar den och drar ut en trumma med klibbig tejp. Pollenprognosen ställs utifrån hur många pollenkorn som fastnat i tejpen det senaste dygnet, i kombination med väderprognosen. Den extremt milda vintern i Stockholm har gjort att pollensäsongen drog igång redan vid årsskiftet. Fast nu, när det är regn i luften, sluter sig hanhängena.
– Men i går var det fint väder, så det har nog kommit lite ändå. Jag tror på låga halter av al och hassel, säger hon.
Färgas rosa
Agneta Ekebom fryser om fingrarna när hon lägger ner trumman med tejpen i en transportburk. Det har blivit dags att gå ner igen och promenera den korta sträckan till Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet. Fast först stannar hon till vid en björk och inspekterar hanhängena. Det verkar inte som att det milda vädret har skyndat på björken, inte påtagligt i alla fall.
– Titta, de ser fortfarande ut som små, hårda, bruna korvar. Det är normalt för den här tiden på året, säger hon.
Väl inne på labbet placerar hon tejpbiten med det senaste dygnets pollenskörd på ett litet, tunt objektglas. Hon smälter en sked rosafärgad glyceringelatin i ett dragskåp och droppar tre rosa droppar på tejpbiten för att pollenkornen ska färgas rosa. Då blir de lättare att räkna i mikroskop.
Trädpollen är endast runt 20 mikrometer stora, alltså en femtiondels millimeter, men för ett tränat öga är det lätt att se skillnad på de olika sorterna, även om björk och hassel har en del likheter.
Räknar varje korn
Agneta Ekebom och hennes kollegor räknar fortfarande vartenda litet pollen manuellt. Troligen handlar det om låga halter i dag, max tio stycken trädpollen totalt borde ha fastnat på tejpen, vilket också motsvarar halten pollen i en kubikmeter uteluft just nu. Så här i början på säsongen går räkningen därför ganska snabbt, på en kvart är hon färdig. Senare på säsongen, när björken blommar för fullt och halterna är mycket höga, kan det ibland handla om över tusen pollen. Då tar räkningen betydligt längre tid.
Agneta Ekebom bär in objektglaset med de färgade pollenkornen på sitt rum och ställer in skärpan på mikroskopet.
– Här har vi hassel, den har tre porer i sig, ganska stora, säger hon och visar.
Hasselpollen ser ut som en rund cirkel i mikroskopet, med tre bubblor i sig – och ställer man in skärpan ytterligare kan man se en plupp på varje bubbla. Detta är porer och det är från någon av dessa som pollenslangen växer ut, förklarar hon. Men bara om pollenkornet landar på en av hasselns honblommor. För att pollineringen ska ske behöver pollenslangen växa in i märket på honblomman.
Dagens prognos
Just i dag hittar hon faktiskt inte ett enda pollen från al, även om de förekom härom dagen. Men när hon inspekterar resten av tejpbiten får hon syn på något ovanligt.
– Oj, det här ser ut som ett almpollen. Det var tidigt för året, konstaterar hon.
Strax hittar hon ännu ett almpollen. Eftersom de har fastnat på ett visst område på tejpen vet hon att det var mellan klockan 14 och 16 den 2 mars som dessa almpollen sögs in i apparaten och fastnade.
Snart kommer posten med pollentejp från fem andra mätstationer i landet. Palynologiska laboratoriet analyserar även pollen från Nässjö, Visby, Forshaga, Gävle och Borlänge. Men innan den räkningen kan dra igång är det dags att skynda på en aning. Om fem minuter är klockan 9 och då bör pollenprognosen för de närmaste dagarna i Stockholm skickas ut till media samt läggas ut på den egna webben. Agneta Ekebom undersöker vilket väder som väntas i Stockholm de kommande dagarna och skriver sedan: ”Vi väntar låga halter av al- och hasselpollen, låga halter av alm kan också förekomma”.