Flickor har sämre astmakontroll

Flickors recept hämtas inte ut lika ofta som pojkars. Samtidigt uppnår fyra av tio flickor inte god astmakontroll. Det visar forskaren Elin Dahlén i en avhandling.



Hur väl behandlad ett barns astma är har att göra med om barnet är flicka eller pojke.
– Det är ju inte okej. I teorin har de samma förutsättningar, läkemedlen ska fungera både för pojkar och flickor, säger Elin Dahlén, forskare vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet.
I våras disputerade hon på avhandlingen Drug utilization in children with asthma: methodological approaches and practical implications.
– Jag ville se hur läkemedelsanvändningen ser ut bland barn med astma. Och jag såg att flickor dels inte hämtade ut sina mediciner i samma utsträckning och dels inte uppnådde astmakontroll lika ofta som pojkarna, säger hon.

Flera tusen barn

För att ta reda på hur välbehandlade barnen var utgick Elin Dahlén från BAMSE-kohorten med drygt fyra tusen barn födda 1994 till 1996 i Stockholm, varav ungefär 330 med astma. Först undersökte hon hur föräldrarna svarat på en enkät när barnen var 12 år gamla. Hade barnen astma så undersökte hon om barnens mediciner verkligen hade hämtats ut från apoteket.
– Föräldrarna hämtade ut mindre mediciner än vad de sa att de använde i enkäten, elva procent uppgav att barnen hade astma men bara åtta procent hämtade ut medicin, säger hon.
Att det fanns en skillnad mellan rapporterad astma och faktiskt uthämtade astmaläkemedel gällde oavsett kön på barnet. Fast skillnaden var större bland flickor. Exakt hur stor könsskillnaden var har Elin Dahlén inte siffror på, uppger hon.

Tjejerna tar inte mediciner

Hon tittade även specifikt på hur barnen själva svarat i en uppföljande enkät vid 16 års ålder.
– Vi såg att även ungdomarna överrapporterade hur mycket medicin de använde jämfört med hur mycket medicin de hämtade ut, säger hon.
Elin Dahlén undersökte också hur välbehandlade tonåringarna var. Genom att bedöma enkätsvar, där deltagarna själva fått uppge i vilken utsträckning de behövde använda kortverkande läkemedel, huruvida de vaknade på natten på grund av astman eller påverkades i skolan av sjukdomen kunde hon se om astman var välkontrollerad eller ej.
Endast fyra av tio 16-åriga tjejer visade sig vara välbehandlade för sin astma. Bland killarna var siffran nästan dubbelt så hög, 75 procent hade god astmakontroll.
– Det är ju verkligen inte bra att tjejerna inte tar mediciner. Det är tydligt att flickors astma behöver uppmärksammas mer, säger hon.
Varför det ser ut så här vet man inte.
– Man har sett i andra studier på BAMSE-data att tjejer skäms mer för sin astma, säger hon.

Killar mer fysiskt aktiva

Men varför hämtas inte recepten ut till tjejer och killar i lika stor utsträckning?
– Förhoppningsvis tänker man som förälder att man behandlar sina barn lika oavsett om de är pojkar eller flickor. Men kanske får flickorna ta mer ansvar för sin medicinering tidigare, säger hon.
En annan förklaring kan handla om den fysiska aktiviteten som barnen hade när sjukdomen utvecklades.
– Man har sett att pojkar är mer fysiskt aktiva, de får sin diagnos tidigare. Flickor däremot har mindre symtom – och får inte lika mycket läkemedel. Då får de kanske sämre kontroll på sikt, säger hon.
I avhandlingen upptäckte Elin Dahlén också att var tionde tonåring, enligt egen utsago, delade mediciner med någon annan. Troligen är det syskon som delar med varandra, visar studien.
– Varje barn med astma behöver ha sin individuella behandlingsplan. Det finns också en risk att man inte får i sig rätt mängd om man använder någon annans läkemedel. Men rent krasst är det förstås bättre att de tar varandras medicin än inte någon medicin alls, säger hon.

Text Maja Lundbäck Foto Colourbox

Senaste artiklarna