– En utmaning att få till utbildningsplatser
En majoritet av landets allergologer är över 65 år och väntas gå i pension inom de närmaste åren, men få nya allergologer har hittills utbildats för att möta behovet. Hur kan då utvecklingen vändas? Allergia frågade Erik Melén, barnallergolog, professor och vice ordförande i Svenska föreningen för allergologi, SFFA.
– En förklaring är helt enkelt att det inte satsats fullt ut på att utbilda fler allergispecialister. Det beror delvis på en medveten strategi för att få de flesta patienter med allergi och astma att tas omhand i primärvården, där det i dag finns goda kunskaper om allergisjukdom. Samtidigt måste vi givetvis värna om de patienter med svår astma och svåra allergier som ändå behöver specialistkunskap. Det är något vi behöver lyfta fram, för att tydligt visa att det trots allt behövs allergispecialister. När det gäller att tillsätta tillräckligt med ST-tjänster kan detta också förbättras, även om det nu har tillkommit några tjänster i olika delar av landet. Bland annat har det varit en utmaning för små mottagningar att få till utbildningsplatser för blivande allergologer.
Vad behöver göras för att fler ska utbilda sig?
– Vi ser gärna att man ser över den ersättning som mottagningar får för att utbilda allergologer, liksom hur uppdraget ser ut och vilken handledarkompetens som finns i landets olika regioner. Dessutom behöver det skapas ett bättre samarbete mellan olika verksamheter, eftersom det då blir lättare för små mottagningar att sy ihop ett utbildningsprogram för ST-läkare där de kan göra sin tjänst på flera ställen. Vi behöver också bli bättre på att lyfta fram vilken spännande och forskningsintensiv specialitet som allergologi är, med nära samarbete med subspecialiteter som immunologer, lungläkare, hud- och öron-näsa-halsläkare samt tillgång till både botande behandling i form av immunoterapi och avancerad biologisk behandling för patienter med svår allergisjukdom.
Hur viktigt är det att marknadsföra specialiteten för läkare under utbildning?
– Det är viktigt att säkerställa att allergifrågan finns representerad i grundutbildningen och även täcks in i allmäntjänstgöringen, alltså att blivande läkare redan under sin utbildning får möjlighet att möta allergologer och patienter med olika typer av allergisjukdomar.
Så blir du allergolog
Allergologi räknas numera som en tilläggsspecialitet. För att bli specialist i allergologi behöver du därför först utbilda dig till specialistläkare i en basspecialitet (till exempel allmänmedicin, invärtesmedicin eller öron-, näs- och halssjukdomar). Därefter krävs en specialistutbildning i allergologi, som inkluderar ST-tjänstgöring på en allergimottagning.
ST står för ”specialiseringstjänstgöring” och är ett steg på vägen mot att bli en svensk specialistläkare.