– Allergologi är ett spännande detektivarbete

Bristen på allergispecialister är skriande stor – och väntas öka ytterligare när dagens allergologer går i pension. Ändå är det ytterst få personer i hela landet som just nu utbildar sig till det. En av dem är Oksana Tenselius.

Varje morgon inleder Oksana Tenselius framför fikarummets kaffeautomat, där hon låter brygga en kopp kaffe med mjölk. Den här morgonen är den där kaffekoppen extra välkommen, eftersom hennes 1,5-åriga, förkylda son hållit henne vaken några timmar under natten.
Ändå är blicken pigg och nyfiken när vi träffar henne på väg från fikarummet till astma- och allergimottagningen på Karolinska sjukhuset i Huddinge.
Här, på mottagningen, gör hon sin ST-tjänstgöring för att bli allergolog, eller specialist i allergologi som det formellt sett heter. Och hon är välbehövd. Det finns ett mycket stort behov av fler allergologer i landet – och hon är en av en liten handfull läkare som just nu utbildar sig till det. Enligt Monica Arvidsson, ordförande i Sektionen för specialiteten allergologi, SSA, finns det för tillfället ungefär 18 stycken ST-läkare under utbildning i vuxenallergologi.
– Jag skulle så klart önska att fler läkare ville bli allergologer. Inte bara för att det är stor brist på oss, utan också för att det är ett otroligt spännande yrke som handlar om så mycket mer än att göra allergitester, säger Oksana Tenselius.

Klippte i gosedjuren

Hon kikar in i mottagningens väntrum, där patienter sitter uppradade i väntan på att få träffa någon av de fyra allergispecialister som arbetar här. Själv har hon en hel del administrativt arbete framför sig – journaler att gå igenom, telefonsamtal till patienter – och inbokade patientbesök under eftermiddagen.
Hur kommer det sig då att hon själv valde att utbilda sig till specialist i allergologi?
Det började med en dröm om att bli läkare, en dröm som funnits med ända sedan hon var fem, sex år och bodde i Ryssland.
– När vuxna frågade vad jag ville jobba med när jag blev stor svarade jag ”kirurg”. Det finns en tradition i familjen att utbilda sig till högutbildade yrken som läkare, jurister eller ingenjörer. Men jag tror också att jag hade ett genuint intresse för att bli just kirurg och har hört att jag testade att klippa i mina gosedjur som liten för att se hur de såg ut inuti, berättar Oksana Tenselius.
När hon gått ut gymnasiet sökte hon direkt till läkarlinjen och tog även en rysk specialistexamen i neurologi innan hon flyttade till Sverige, där hon hade flera av sina släktingar. Här väntade särskilda kunskapstester för läkare, kompletterande utbildning och studier i svenska. Efter två år kunde hon påbörja sin AT-tjänstgöring för att få arbeta som läkare i Sverige.

Envis chef

Hon arbetade på flera olika mottagningar för att samla på sig kunskap om olika discipliner – och hade siktet inställt på en svensk specialistexamen i neurologi och internmedicin.
Men riktigt så blev det inte.
– När jag var på lung- och allergimottagningen på Danderyds sjukhus träffade jag en sektionschef som sa till mig att jag borde utbilda mig till allergolog, eftersom han tyckte att jag skulle passa mycket bra som det. Han var ganska envis och det fick mig att börja fundera på området och utveckla ett intresse för det. Jag har också en systerson som är svårt födoämnesallergisk, så kanske spelade även det in.
Just det där – den inverkan en person med erfarenhet kan ha när en läkare väljer specialistinriktning – tycker Oksana Tenselius är en viktig del i att få fler att vilja utbilda sig till allergologer.
– Det är viktigt att prata om hur man kan locka folk till yrket. Det behövs någon form av marknadsföring av allergologinriktningen för läkare som gör sin ST-tjänstgöring inom till exempel internmedicin, för det är svårt att få en känsla av hur det verkligen är att jobba som det. Samtidigt är det i dag för få verksamma för att det ska finnas möjlighet att bjuda in folk att gå bredvid en erfaren specialist.

Kan man säga att du blev värvad?
– Ja, det kan man säga, för jag tror inte att jag hade valt den vägen annars.
I höstas började hon sin ST-tjänstgöring. Det innebär att hon arbetar som allergolog under handledning av en av mottagningens specialister. Och hon är tacksam för det lyckade värvningsförsöket.
– Det mest spännande med att jobba som allergolog är det detektivarbete som ofta krävs för att ta reda på vad som orsakar en patients symtom. Ett besök börjar ofta med en omfattande intervju med patienten där vi går igenom dennes historia, vilken miljö denne befinner sig i, vilka symtomen är, vilka prover som tagits tidigare och i vissa fall tar vi nya prover. Ibland kan man bara under ett sådant första besök komma fram till väldigt intressanta resultat, som verkligen kan påverka en patients liv.

Många pusselbitar

Det kan till exempel handla om en person som trott sig vara allergisk mot massor av mat, men som i själva verket visar sig vara svår björkpollenallergiker – och därför fått korsreaktioner mot en rad livsmedel.
– Ett annat exempel är en patient som varit på akuten med misstänkt svår allergisk reaktion mot jordnötter. Han remitterades till mig och jag blev förvånad över att allergitestet inte gav någon indikation på jordnötsallergi. När jag undersökte honom visade han sig ha gått med obehandlad astma flera år och att det var denna, inte jordnötterna, som orsakat andningssvårigheterna. Det ger en enorm tillfredsställelse att hjälpa patienter så att de får rätt behandling och därmed kan bli bättre.
Samtidigt krävs det att man är väldigt påläst. Det kan till exempel vara viktigt med kunskaper i klinisk immunologi, klinisk farmakologi, biokemi och läran om växtriket, det senare för att känna till vilka baljväxtsläktingar en jordnöts- eller sojaallergiker kan tänkas reagera mot. Allergitester i form av blodprover är ofta bara en liten del av utredningen eftersom pusselbitar i patienternas historia och symtom ofta ger en bättre vägledning, menar hon.

Tryggt med handledare

En vanlig dag består framför allt av bokade möten med patienter. Hon ringer också upp patienter som sökt henne eller om det finns provresultat att berätta om. Dessutom deltar hon i olika gruppmöten där läkarna på mottagningen gemensamt diskuterar svåra patientfall. På mottagningen finns läkare som är specialiserade på vissa områden, till exempel svår astma eller mastcellssjukdomen mastocytos.
Om hon är osäker på något eller behöver dubbelkolla beslut om viss behandling tar hon upp det med sin handledare, allergispecialisten Theo Gulen, som ofta bara sitter några meter bort. Han har också koll på vilka patienter som är lämpliga för Oksana Tenselius att ta hand om.

Om cirka två och ett halvt år är du färdig specialist i allergologi. Hur kommer det att kännas att kliva ut i den stora bristen på allergologer?
– Jag tänker inte så mycket på det just nu. Min förhoppning är att fler ska få upp ögonen för yrket och söka sig till det, trots att det är en lång utbildning. Men visst är det bråttom, många allergologer arbetar trots att de är i pensionsåldern och de sitter på enorma kunskaper som måste hinna föras vidare till oss yngre innan de slutar.

Vad tror du behöver göras för att få fler att utbilda sig till allergologer?
– Få till fler platser för specialistläkare som ännu inte valt inriktning att prova att gå bredvid en erfaren allergolog. Som det är nu är det inte så många som vet exakt vad en allergolog gör. Jag tror också att många läkare vill arbeta kollegialt, alltså tillsammans med fler kollegor, och det är kan vara svårt åtminstone här i Stockholm där en stor del av allergimottagningarna är små och ligger utanför sjukhusen.

Namn: Oksana Tenselius
Ålder: 37 år
Bor: Östermalm i Stockholm
Familj: Man och 1,5-årig son
Fritid: Laga mat och resa

Text Zandra Zernell Foto Jens Sølvberg

Relaterade artiklar

post-template-two-posts.php