En doktor i telefonen

På bara några år har doktors-apparna, eller nätläkartjänsterna som de också kallas, gått från att ses som ett digitalt experiment till att bli något som vi alla känner till. Eftersom de allra flesta svenskar i dag har en smart mobiltelefon är det bara att ladda ner en app, logga in och legitimera sig med mobilt bank-id. Sedan får du som patient svara på frågor, beskriva dina symtom och vänta på att läkaren ringer eller skriver till dig, beroende på vilken tjänst det handlar om. Väntetiderna är ofta inte längre än en eller ett par timmar och tjänsterna har öppet från tidig morgon till sent, eller dygnet runt.
Enligt nätläkarföretagen själva finns det många åkommor där det inte alltid behövs ett fysiskt möte eller en provtagning för att kunna hjälpa till. Misstänkt urinvägsinfektion, munsår och bihåleinflammation är exempel på sådana åkommor som brukar nämnas i tjänsternas reklamkampanjer. Men hur funkar det egentligen för patienter med astma eller allergier av olika slag?

Vågade prova

Göteborgsbon Therese Bruhn är en av alla dem som provat att vända sig till nätläkare istället för en fysisk vårdmottagning. Hennes yngsta barn William har förkylningsastma och första gången hon ringde en av nätläkartjänsterna var sonen i tvåårsåldern och väldigt förkyld.
– Vid tidigare förkylningar har han ibland fått åka in till akuten för att inhalera luftrörsvidgande och adrenalin, men den gången tyckte jag att det var svårt att bedöma hur påverkad han var. Jag jobbar själv inom vården, men man blir väldigt lätt blind när det kommer till ens egna barn. Dessutom var det kväll och vårdcentralen var stängd, samtidigt som jag var ensam hemma med båda barnen, berättar hon.
Nätläkaren som tog samtalet ställde frågor, tittade på Williams indragningar i webbkameran och rådde till slut Therese Bruhn att avvakta och söka hjälp på sjukhus först om han blev sämre.

Kan se patienten

Sedan dess har hon använt tjänsten några gånger till, när William varit i samma situation som då.
– Jag tycker att det har känts tryggare än att ringa till exempel 1177 Vårdguiden, där de ju inte kan se honom. För även om en nätläkare inte kan klämma och känna på ett barn med astma kan de åtminstone se hur det andas. Just i sådana bedömningsfall fungerar det väldigt bra, tycker jag. Men med mitt äldsta barn, som har svår jordnöts- och nötallergi, åker vi såklart direkt till sjukhus om han får en reaktion.
Samtidigt som Therese Bruhn uppskattar nyttan med tjänsterna tror hon att det kan finnas en risk att folk överutnyttjar dem.
– Det är synd om patienter ringer om smågrejer som de kanske inte skulle behöva söka vård för alls, eftersom landstingen ändå betalar för besöken. Men om man ser tjänsterna som en jourverksamhet som avlastar de redan hårt belastade sjukhusen är de ett viktigt komplement, säger hon.
Johan Flodin är chefsläkare på den digitala läkartjänsten Kry. Han menar att det finns en hel del besvär patienter med astma och allergier kan få hjälp med hos en nätläkare, ofta beroende på säsong.
– När pollensäsongen drar igång på vår och sommar kan vi hjälpa till med allt från att förnya recept till att diskutera om det kan behövas annan medicinering. Och nu under den kallare säsongen kan vi till exempel hjälpa barn som dras med långdragen hosta och som kan misstänkas ha en förkylningsastma genom att skriva ut mediciner och se om besvären eventuellt måste utredas mer, säger han.

Vissa fall passar inte

Nätläkarna på Kry kan själva inte fastställa någon diagnos när det gäller till exempel misstänkt förkylningsastma, påpekar Johan Flodin, men de kan sammanfatta barnets sjukdomshistoria och sedan skicka en remiss till barn- eller astmaläkare för att få till stånd en astmautredning.
Även hudeksem är besvär som passar bra att ringa till en nätläkare med, menar han, eftersom de lätt går att visa upp i bild. Om besvären misstänks bero på allergi eller något annat som det behöver göras en mer omfattande utredning kring hänvisas patienten vidare.
När kan Kry inte hjälpa till?
– Om en patient har kraftigt akuta besvär som behöver undersökas fysiskt genom att läkaren måste lyssna på lungorna eller någon annan undersökning som bara går att göra i verkligheten. Eller om det handlar om en allergisk reaktion där patienten till exempel har svårt att andas, så är det givetvis akutvård som gäller. Men i de flesta situationer kan vi i alla fall hjälpa till med något. Och kan vi inte det utan måste hänvisa vidare patienten till den vanliga vården betalar vi tillbaka de pengar som besöket kostat.

Kostnaderna ökar

Många, som småbarnsmamman Therese Bruhn här ovan, upplever nätläkartjänsterna som ett välkommet komplement till den vård som redan finns. Men det har också riktats en hel del kritik mot företagen bakom apparna. Läkare har till exempel uttryckt oro för att förskrivning av antibiotika ska öka när läkare sätter diagnos utan fysisk undersökning.
Samtidigt växer antalet besök kraftigt. Tidigare i höstas gjorde nättidningen Breakit en granskning som visade att antalet besök hos Kry och Min doktor hade ökat med 2,5 gånger jämfört med i fjol, vilket innebär att även kostnaderna ökat kraftigt i de landsting där många patienter använder de digitala tjänsterna. Men på jourmottagningar och vårdcentraler i de områden där nätläkarbesöken ökat som mest kunde man samtidigt inte se någon avlastning i antalet besök, enligt tidningen.
Ser du någon risk för att patienter söker vård de inte behöver?
– Jag tror inte att någon tycker att det är kul att konsumera vård i onödan. När vi har frågat våra patienter vad de hade gjort om inte vi funnits svarar 97 procent att de i stället skulle ha sökt fysisk vård. Men jag tror att vi kommer att få se resultat i avlastningen först när Kry inkluderats ordentligt i den befintliga vårdkedjan, säger Johan Flodin.

Håller inte med

När en patient har besvär med täppt näsa och rinnande ögon, och det samtidigt är pollensäsong, går det säkert bra för en läkare att i ett videosamtal bedöma om det är pollenallergi det handlar om. Men när det gäller till exempel astma hos barn och att särskilja en vanlig förkylningshosta från en astmatisk hosta som gått ner i luftrören – då är det oerhört svårt att göra en bedömning över telefon eller videosamtal, även hos barn med fastställd astma. Det anser Maria Ingemansson, barnallergolog och överläkare på lung- och allergimottagningen vid Karolinska sjukhuset i Solna.
– För att kunna göra en bedömning över telefon eller videosamtal, till exempel att man behöver öka barnets medicinering, måste man som läkare ha träffat både barnet och föräldrarna innan. Men jag skulle aldrig våga göra en bedömning att det i en akut situation inte är någon fara, inte ens med barn jag träffat, säger hon.

Undersökning krävs ibland

Om en läkare inte träffat barnet innan krävs det därför att barnet får en fysisk undersökning på allergimottagning, vårdcentral eller akutsjukhus, menar Maria Ingemansson.
– Barn kan te sig ganska pigga under en ganska lång tid för att sedan plötsligt krokna. Små barn har dessutom ofta svårt att berätta hur de mår, så det enda läkaren har att gå på är andrahandsinformation från föräldrarna. Det är därför extra viktigt med kompletterande fysiska undersökningar av små barn. På till exempel en vårdcentral kan man utöver barnets sjukdomshistoria även undersöka barnet och mäta syremättnaden i blodet, säger hon.