De sensoriska nerverna överreagerar
Överkänslighet mot dofter är vanligt, 33 procent av den svenska befolkningen upplever sig ha besvär i någon form. Ännu finns ingen behandling, men ett par olika läkemedelsstudier pågår.
6,3 procent av den svenska vuxna befolkningen uppfyller kriterierna för att få diagnosen.
– Sensorisk hyperreaktivitet misstas ofta för astma eftersom många har symtom från luftvägarna. Typiskt för den här gruppen är att de får bra astmamediciner, men allas besvär försvinner inte, den sensoriska hyperreaktiviteten finns kvar, säger Eva Millqvist, professor och överläkare vid avdelningen för lungmedicin och allergologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Samtidigt kan man ha astma också, det är en vanlig sjukdom, och då ska den behandlas eftersom det förbättrar totalproblematiken.
Många olika symtom
Vanliga symtom vid SHR är luftvägssymtom likt de vid astma, allergi eller KOL, men IgE-antikroppar utvecklas inte och en vanlig lungfunktionsmätning är normal.
Hosta, tungt att andas och tryck över bröstet är vanligt. Andra kan få besvär i näsan, med snuva och nästäppa eller klåda och rodnad i ögonen. Många får huvudvärk, trötthet och yrsel. Beskrivet finns också symtom från huden, med stickningar och bränningar. Hostan ger dessutom ofta urininkontinens, framför allt hos kvinnor.
Dofter och kemikalier i normala doser är det som i regel utlöser symtomen, exempelvis parfym/kosmetika, rengöringsmedel, tobaksrök och luftföroreningar.
Men vad är då sensorisk hyperreaktivitet?
– Jag skulle beskriva det som en överkänslighet av vissa nerver i luftvägarna. De här nerverna kallas sensoriska nerver och det är de som gör att vi kan känna beröring, kyla, värme, smärta – och dofter, säger Eva Millqvist.
En värld av kemikalier
Orsaken till varför en del blir doftöverkänsliga vet man inte. Eva Millqvist berättar att många har en personlig övertygelse om orsakssamband; kanske hade man en pappa som rökte pipa när man var liten eller att man jobbat på en kemikaliefabrik.
– En det säger att det började med en förkylning, men från många får vi inga svar. Vi lever i en värld av kemikalier som vi inte märker av.
70 procent av de som drabbas är kvinnor och SHR återfinns i alla åldrar. Varför så många kvinnor har besvär kan bara spekuleras i, kanske har det med hormoner att göra, men det skulle också kunna bero på genetiska faktorer.
– Det verkar som det händer något i tjugoårsåldern. Och även om det finns i alla åldrar möter vi på Sahlgrenska många kvinnor från 40 år och uppåt. Kanske pressar livet på mer i den åldern, man blir äldre och tröttare. Men jag är rädd för att det här ska klassificeras som ett psykiskt problem, vilket ofta görs inom sjukvården. Beteendeterapi som behandling för SHR tror jag inte på.
Test av läkemedel
På Sahlgrenska pågår just nu en läkemedelsstudie där man testar om capsaicin, koncentrerad chili i kapslar, kan nedreglera hosta och känsligheten i luftvägarna. Förhoppningen är att det ska hjälpa mot olika typer av symtom, inte bara hosta.
– Hypotesen är att matta ut hostreceptorerna, precis som när man vänjer sig vid stark mat, säger Eva Millqvist.
En ny upptäckt är att det finns en form av täthet i de små luftvägarna hos personer med sensorisk hyperreaktivitet när de andas in ett retande stimuli.
– Många patienter beskriver att de har svårt att andas när de stöter på retande stimuli, men när man gör lungfunktionstest är det normalt. Det kan vara ett uttryck för att det är täppt i de små luftvägarna, säger Eva Millqvist.
Tänkbar hostmedicin
Även på läkemedelsföretaget MSD pågår en studie för att ta fram en hostmedicin mot kronisk torrhosta, som skulle kunna hjälpa vissa patienter med SHR.
– I tidigare studier har man sett en sänkning av hosta med 50 procent, säger Artur Fijolek på MSD.
Läkemedlet prövas nu i fas III-studier som väntas vara klara i årsskiftet 2020/21. Om resultaten blir tillräckligt bra skulle medicinen kunna vara tillgänglig för patienter 2022. Biverkningar i form av nedsatt eller förändrad smakkänsla finns dock.
– Det beror på att substansen blockerar signaler i så kallade P2X3-receptorer som inte bara bidrar till att sätta igång hostreflexen men också finns i smaklökarna. Som alltid måste man väga effekt mot ökad risk för biverkningar, säger Artur Fijolek.