Atopiskt eksem kan dölja kontaktallergi

Atopiskt eksem är en inflammatorisk hudsjukdom som innebär att man har en torr hud som ofta är inflammerad, kliar och ger röda hudutslag. Vanligast är hudsjukdomen hos barn. Men även många vuxna – 2 till 10 procent – är drabbade.
Den som har atopiskt eksem har många gånger även haft böjveckseksem som barn. Det tyder på att hudens yttersta lager är försvagad, något som ger huden en nedsatt skyddsbarriär och en försämrad förmåga att behålla fukt. Därför ställer läkare ofta frågor om barndomens böjveckseksem till patienter som söker hjälp för sina besvärande utslag.

Många tror att insmörjning skämmer bort huden

Men hur vet man vad som är ett atopiskt eksem – och hur ska det i så fall behandlas? En del, som Marie Larsson i artikeln på uppslaget före, upplever att det är svårt att få komma till en hudmottagning och få en noggrannare utredning av sina eksem – även när kortisonsalvorna som distriktsläkaren skrivit ut inte hjälper.

Orsaker som samverkar

Mihály Matura är överläkare och enhetschef vid Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns sjukvårdsområde, vars hudallergimottagning tar emot svårbehandlade eksempatienter. De kommer med remiss och har ofta något av följande tillstånd – handeksem, atopiskt eksem eller kontaktallergiskt eksem. Orsakerna bakom eksemen varierar, även om flera orsaker ofta samverkar med varandra.
Enligt sjukvårdens riktlinjer i bland annat Stockholm ska patienter med vanliga hudbesvär – som till exempel handeksem – i första hand tas omhand av primärvården.
– Den absolut vanligaste anledningen till handeksem är små dagliga nötningsmoment, som att man använder handskar i arbetet eller ofta håller på med våtarbete. Vid den här typen av irritativa eksem behövs det oftast ingen allergiutredning, utan här räcker det med att vårdcentralen erbjuder behandling i form av en bra salva, säger Mihály Matura.
Dessutom bör patienten få information om hur man kan skydda händerna och att det är viktigt att smörja in sig regelbundet. Många tror nämligen fortfarande på en gammal myt som säger att insmörjning skämmer bort huden, menar han.

Bör skickas vidare

Den andra gruppen patienter har handeksem eller eksem på andra områden som ofta är mycket svårare att få bukt med. Här handlar det istället om det som kallas atopiskt eksem – en kronisk hudsjukdom som kan förvärras om den inte tas omhand i tid. Om patienter med den här typen av eksem inte blir bra av den basbehandling som vårdcentralen erbjuder bör de därför skickas till hudläkare för att få rätt behandling, menar Mihály Matura. Det kan till exempel handla om immundämpande tabletter eller ljusbehandling. Dessutom är flera nya preparat för behandling av atopiskt eksem på ingång.
– Det här är en stor och växande grupp. Det kan vi bland annat se i den så kallade Bamse-studien, där mer än 30 procent av barnen hade böjveckseksem under uppväxten. För 30 år sedan var den siffran bara omkring 10 procent, säger han.
För den tredje gruppen eksempatienter är det istället kontaktallergi mot ett eller flera olika ämnen som orsakar besvären. Vilken kroppsdel som helst kan drabbas och källan till allergin kan vara allt från metallföremål till deodoranter eller kläder.
De här patienterna kan primärvården inte göra mer för än att lindra deras besvär, menar Mihály Matura. De måste istället skickas till hudläkare för att få hjälp att utreda eventuella bakomliggande allergier.

kontaktallergi vanligt

Vilka allergier kan det då handla om? Att födoämnesallergier orsakar problem bland vuxna är ovanligt, enligt Mihály Matura. För personer med långvariga besvär är det däremot vanligt med kontaktallergier mot bland annat doftämnen i duschkräm, schampo och hudkrämer. Det är också relativt vanligt med allergier mot ämnen i mjukgörande krämer eller andra behandlingsmedel som patienter använder mot sina eksem. Dessutom tros nickelallergi ligga bakom fler kontaktallergier än vad som hittills är känt.
Tidigare trodde man att det var ovanligt med kontaktallergiska eksem, särskilt bland atopiker. Men idag har forskningen visat att kontaktallergier faktiskt till och med kan ligga bakom en del av de eksem som klassas som atopiska.
– Patienter får ibland höra att om de haft böjveckseksem som barn är deras eksem naturliga och att det inte finns något annat att göra än att smörja in dem. Men det stämmer inte alltid. I själva verket kan atopiska eksem bidra till att dölja uppkomsten av kontaktallergiska eksem. Om eksemen beter sig lite konstigt, som att patienten till exempel reagerar mer i vissa miljöer eller vid exponering för olika saker, bör denne alltid lapptestas hos hudläkare, säger Mihály Matura.

Viss okunskap

Här kan det ibland finnas viss okunskap ute på vårdcentralerna, menar han. En anledning är att allmänläkares kompetens när det gäller hudsjukvård kan variera kraftigt. Till exempel har läkare som gjort sin utbildning utomlands inte alltid genomgått en hudutbildning. För att få arbeta inom primärvården i Sverige krävs egentligen en utbildning i hudsjukdomar, men enligt Mihály Matura är det ont om vidareutbildningsplatser för de läkare som inte haft med sig detta i utbildningen från början.
– Det är också så att kunskaperna om kontaktallergier ute på de mindre hudklinikerna inte är lika omfattande som på sjukhusens avancerade hudkliniker, där vi kan göra mer djuplodande allergiutredningar som kräver mer material och tid, säger han.
Den största delen av alla eksempatienter behöver dock inte söka avancerad behandling på universitetssjukhusen, utan för majoriteten räcker det att få komma till en vanlig hudmottagning. Men flera läkare som Allergia varit i kontakt med menar att tillgången på hudläkare varierar kraftigt mellan olika delar av landet. En anledning till detta är det vårdval för hudsjukvård som Stockholms läns landsting införde för sex år sedan.
– Stockholm är som en magnet för hudläkare, eftersom det startats så många små hudkliniker där. Det har gjort att det är ont om hudläkare i resten av landet, särskilt där det inte finns universitetssjukhus. Ju längre bort du bor från en storstad, desto längre väntetid är det för att komma till hudmottagning, säger Olle Larkö, professor i dermatologi och överläkare vid hudkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Även i orter på bara en timmes avstånd från Stockholm är tillgången på hudläkare dålig. Dessutom påverkar bristen på hudläkare även undervisningen av framtidens läkare och specialister, menar Olle Larkö.
Han får medhåll från Anna Josefson, överläkare och verksamhetschef vid hudkliniken på universitetssjukhuset i Örebro.
– Cirka 190 av landets 350 dermatologer arbetar i Stockholm, så det är klart att det påverkar väntetiderna. Eftersom vi har så många hudtumörremisser att titta på blir det mindre tid kvar till patienter med kroniska hudsjukdomar, särskilt när det gäller återbesök, säger hon.

Svårt acceptera

Samtidigt är det också viktigt att komma ihåg att det finns en stor grupp patienter med eksem som faktiskt inte behöver utredas på en hudmottagning, menar Anna Josefson.
– Den största delen av alla eksem beror på en genetiskt nedsatt barriär i huden, men det är svårt för många att acceptera. Många patienter som kommer till oss genom remiss tror att det är allergi som orsakar eksemen, trots att det inte finns några tecken på det. En del vill testas för födoämnesallergier eller pollen- och pälsdjursallergi, men då handlar det om helt andra symptom. Därför får vi lägga ner mycket tid på att informera om vad atopisk hud är.
Det händer givetvis att patienter ibland visar sig ha en kontaktallergi, menar Anna Josefson. Därför ska alla patienter med långvarigt handeksem som inte blir bättre av behandling med kortison och mjukgörande krämer alltid allergitestas med så kallat lapptest. Likaså långvariga ögonlockseksem eller andra eksem på specifika ställen.
Även Mihály Matura, enhetschef vid Centrum för arbets- och miljömedicin, träffar ibland på patienter med känslig hud som utvecklar besvär av de duschar lite för ofta eller håller på med våtarbete i för stor utsträckning.
– De här patienterna är ofta frustrerade eftersom de inte får mer hjälp. Men det finns inte tillräckligt med resurser för att skicka alla dessa till specialistläkare, utan de måste få hjälp av primärvården, säger han.
För den som ändå misstänker att det är allergier eller något annat som orsakar eksemen – hur ska man gå tillväga för att få komma till hudläkare?
– Idag är det ofta remiss som gäller för att få tid på en hudmottagning, så du som patient måste först gå till en vårdcentral där en allmänläkare tittar på dig. Men om läkaren skriver ut en behandling med till exempel kortisonkräm och detta inte hjälper måste du givetvis be att få komma till specialist, säger Mihály Matura.
Enligt Olle Larkö, överläkare vid hudkliniken på Sahlgrenska, är det viktigt att få en diagnos på sina eksem, för att kunna få rätt behandling och även utesluta andra hudsjukdomar.
– Om man sökt hjälp två till tre gånger på en vårdcentral utan att bli bättre tycker jag att man ska kräva remiss till en specialist, säger Olle Larkö