16 miljoner till forskning

År 2020 beviljade Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond över 16 miljoner kronor till forskning om astma, allergi och annan överkänslighet – pengar som bland annat går till en ny studie om hur astmatiker påverkas av covid-19. Dessutom satsas 10 miljoner på att fylla viktiga kunskapsluckor inom forskningen om matallergi hos barn.

Förra året visade vilken betydelsefull roll medicinsk forskning har för att förbättra människors liv och hälsa. Mest aktuellt är framtagandet av vaccin mot coronaviruset. Men även bekämpningen av kroniska sjukdomar som astma, allergi och atopiskt eksem fortsätter att vara viktig – och nya framsteg görs även på det området.

Tack vare alla er som skänkt pengar till Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond har fonden under året kunnat dela ut forskningspengar till en mängd angelägna forskningsprojekt. Totalt 19 forskare har fått dela på drygt 16 miljoner kronor i forskningspengar och stipendier.

Vad gick då pengarna till?

Jo, i november beslutade forskningsfonden att dela ut 10 miljoner kronor i en unik satsning på att täppa igen kunskapsluckor om matallergi hos barn och unga, där föräldrar till matallergiska barn själva hjälpt till att identifiera områden som det behövs mer forskning om. Bland annat ska forskare titta på hur närmiljön inverkar på utvecklingen av matallergi hos barn samt hur barn med matallergi och deras familjer påverkas i form av stress och oro. Fonden kommer att följa de studier som nu görs – och hoppas att de leder till en bättre vardag för alla familjer som lever med allergi.
Tre unga forskare fick också ta emot Kerstin Hejdenbergs stipendium för sina spännande forskningsprojekt om bland annat tidiga smakportioner till små barn och hur de kan minska risken att utveckla allergi samt om det finns skillnader i vården mellan barn med välkontrollerad respektive otillräckligt kontrollerad astma.

Och precis innan jul blev det klart vilka elva forskare som får dela på drygt sex miljoner kronor, i den utdelning som Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond varje år gör till forskning om astma- och allergisjukdomar.
Här fick bland annat forskaren Caroline Stridsman pengar för en studie om ett mycket aktuellt och viktigt ämne – nämligen kopplingen mellan astma och covid-19. Hon undersöker vilka personer med astma som riskerar att drabbas av allvarlig sjukdom eller död och om hälsan hos astmatiker som överlevt ett svårt sjukdomsförlopp kan komma att påverkas.

Andra forskare ska bland annat undersöka vilka barn som riskerar att få bestående astma och hur äldre personer påverkas av astma- och allergisjukdom. Dessutom ska forskare i två nya, spännande projekt titta på möjligheterna med att försöka träna bort jordnöts- respektive mjölkproteinallergi hos barn.
Se alla projekt som fått forskningsanslag här.

Ny kostym för förbundet

Under 2020 har arbetet med att se över Astma- och Allergiförbundets webb och grafiska profil pågått och snart är det dags för lansering.
– Vår hemsida och vårt uttryck utåt är vårt offentliga ansikte och vi anser att det är viktigt att vi både är uppdaterade, tilltalande och – inte minst – användbara, säger Maritha Sedvallson, förbundsordförande.

Webben är navet i all vår kommunikation och det är här man landar oavsett om man söker fakta, vill delta i en chatt eller vill ge ett bidrag till forskningsfonden. Ett av målen med förändringsarbetet är att det ska vara så enkelt som möjligt för besökare att hitta den information som de söker och att sänka trösklarna för engagemang.

– Det spelar ingen roll hur bra, informativt och användbart material vi har om man inte hittar det, säger Maritha Sedvallson.

Viktigt har också varit att webben ska spegla det förändringsarbete som pågår inom förbundet. Ambitionen är att vara moderna, kunniga, framåtlutade och nytänkande.

– Framför allt vill vi lyfta fram människorna och det engagemang som finns i förbundet, säger Ulrica Emteryd Giltze, projektledare för moderniseringen av webben.

Astma- och Allergiförbundet har arbetat tillsammans med Spektra Design som har utvecklat den grafiska profilen och loggan samt nya hemsida. Lanseringen är planerad till mitten av februari.

Spännande program på Allergilyftet

Den 17 mars äger den digitala konferensen Allergilyftet rum. Du ser programpunkterna på Allergilyftet.se. Bland talarna finns Johan Carlson, Agnes Wold, Acko Ankarberg, Magnus Wickman, Caroline Nilsson och Annica Sohlström.

Kan man förebygga matallergi hos barn? Vad säger den senaste forskningen? Kommer vi snart kunna bota astma? Och varför är frågan om toleransutveckling så omdebatterad i Sverige? Det är bara några av de frågor som belyses under dagen.
Och du vet väl att medlemmar deltar gratis? Använd koden (promo code) VIP när du anmäler dig. Gör det redan i dag!

Lokala/regionala möten på Allergilyftet

Allergilyftet 17 mars avslutas med digitala seminarier och diskussioner om hur man kan arbeta vidare lokalt/regionalt. 
Det lokala/regionala engagemanget är viktigt för att uppnå konferensens mål. Avslutande punkten blir därför att ge plats för lokala/regionala perspektiv. Expertis inom sjukvården och beslutsfattare kommer att delta i paneldebatter och seminarier.  Alla på konferensen är välkomna
till det seminarium som handlar om det man är mest intresserad av, oavsett var man själv bor.  
Hittills är det klart att Astma- och Allergiförbundets föreningar: region Stockholm-Gotland, region Mellansverige (Dalarna, Värmland, Västmanland och Sörmland) region Mellannorrland (Gävleborg, Jämtland och Västernorrland) samt arbetsgruppen för allergivårdfrågor i södra sjukvårdsregionen arrangerar seminarier, fler kan tillkomma. Vid frågor kontakta [email protected]

Louise Hertzberg

Louise Hertzberg.

Ordnar lokala möten

Louise Hertzberg är projektanställd eventkoordinator för de lokala/regionala digitala mötena som arrangeras på Allergilyftet. Hon är projektledare, utredare, kommunikatör och journalist. Hon har de senaste åtta åren arbetat för nordiskt och baltiskt samarbete inom politik och kultur.

Emeli Lundström

Emeli Lundström.

Ny på Forskningsfonden

Emeli Lundström är ny forskningssekreterare på Astma- och Allergiförbundets forskningsfond. Hon efterträder Jonas Binnmyr. Emeli Lundström är molekylärbiolog och kommer närmast från Barncancerfonden där hon arbetat som forskningssamordnare.

– Jag ser fram emot att få bidra till ökad kunskap hos allmänheten, beslutsfattare och politiker om den forskning som görs inom områdena astma och allergier, men framförallt att bidra i arbetet att öka forskningsfinansieringen för att alla som lever med besvär av astma och allergier ska få en bättre tillvaro. Att få göra skillnad!

Allergi med i föreskrift om arbetsplatser

Den 1 januari 2021 började Arbetsmiljöverkets uppdaterade föreskrift om arbetsplatsens utformning att gälla. En nyhet är att allergi finns med bland de funktionsnedsättningar som arbetsplatser behöver tillgängliggöras för vid ny- eller ombyggnad av lokaler.
Detta är något som Astma- och Allergiförbundet arbetat för, bland annat i samråd via Arbetsmiljöverkets funktionshinderråd och i remissvar om föreskriften.

Några exempel på egenskaper som gör en arbetsplats tillgänglig ur allergisynpunkt är lättstädad inredning, lågemitterande material och kontinuerlig ventilation. Föreskriften omfattar den fysiska arbetsmiljön i lokaler på arbetsplatser och i skolor, men inte rutiner och information om exempelvis parfymdofter och pälsdjur. Då kan istället föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete användas. Befintliga arbetsplatser ska vara tillgängliga för de arbetstagare som behöver använda den. Samråd bör då ske med arbetstagare om vilka lokaler som är aktuella.

Frågor och svar om covid-19

Astma- och Allergiförbundet har fått många frågor som rör covid-19, vaccin, astma och allergi och har nu samlat dessa frågor och svar här.

Medlemsantalet år 2020

Astma- och Allergiförbundet hade per den 31 december 2020 15.268 betalande medlemmar, tyvärr en minskning jämfört med 2019, då antalet var 16.360 medlemmar.

Inflödet av nya medlemmar har under 2020 nästan halverats. Corona-pandemin tillsammans med ekonomisk osäkerhet har med största sannolikhet bidragit till att färre går med eller stannar kvar som medlemmar. Som exempel så har inflödet via webbtjänsten Matallergikortet minskat med 96 procent under 2020 (få som vill eller kan resa utomlands nu) och värvningen via lokalföreningarna har halverats, troligtvis som ett resultat av minskade eller inställda aktiviteter i många föreningar.

Trots tappet är det några föreningar som har en fortsatt positiv trend. Det är framför allt de tematiska föreningarna, Lägerföreningen, Atopikerna, Internetföreningen Oparfymerat och Köttallergi/Alfa-gal, som samtliga fortsätter att öka i medlemsantal.

Lämna synpunkter till luftprogram

Astma- och Allergiförbundet arbetar för att ta fram ett intressepolitiskt program inom området luft. Under hösten har kunskap och erfarenheter om uteluft och hälsorisker samlats in från experter, kommuner med flera. Nu pågår arbetet med att sammanställa ett underlag till program. Några områden som föreslås ingå i programmet är luftföroreningar och pollenmätningar men även rökfria bostäder.

Om du har egna erfarenheter av hälsobesvär på grund av luften och skulle vara intresserad att lämna synpunkter vid framtagning av luftprogrammet – kontakta Marie-Louise Luther, intressepolitisk handläggare på Astma- och Allergiförbundet: [email protected]

Uppdaterade astmariktlinjer

Socialstyrelsen har uppdaterat sina riktlinjer om hur astma- och kol-vården ska utformas. Du kan läsa mer om riktlinjerna på Socialstyrelsens webbplats.